månadsarkiv: januari 2014

Är det viktigt att skaffa sig en Asperger-diagnos?

Share Button

Många har frågat mig om jag tycker att det är viktigt att söka sig till en neuropsykiatrisk utredning och skaffa sig en Asperger-diagnos om man misstänker att man själv eller någon närstående har det. Vad gör en  Asperger-diagnos för nytta?

Om det är viktigt att skaffa sig en diagnos eller inte får man själv avgöra men jag själv och många andra har iaf haft nytta av diagnosen. För mig har det bland annat inneburit en bättre självkännedom och upprättelse. När jag läste böcker om Asperger för första gången, kände jag igen mig själv direkt. En sådan känsla kan vara svår att förstå för någon som aldrig känt sig udda och avvikande i den här världen och som alltid känt gemenskap med andra människor, men för mig var det en stor lättnad att känna att jag inte var ensam i världen med mitt annorlundaskap. Tack vare min diagnos kunde jag också söka mig till träffgrupper för personer med Asperger för att lära känna andra som fungerade som jag.

Dessutom var det en stor lättnad att få veta att det som jag hade känt hela livet inte hade varit min inbillning. Jag hade t ex alltid känt att vardagen tar mycket mer energi för mig än för många andra, men när jag tog upp det med andra människor innan diagnosen var det inte många som trodde mig. ”Äsch, du måste skärpa dig”, fick jag ständigt höra. Nu vet jag att vardagen faktiskt ofta tar mer energi för Asperger-människor än för andra och att jag inte är lat bara för att jag känner så.

Många, däribland jag, känner också att man kan behöva stöd i vardagen. Har man en Asperger-diagnos, kan man få stöd och hjälp enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Man har bland annat rätt att söka till LSS-boende om man inte klarar av att bo själv. Man kan ansöka om en kontaktperson eller ledsagare eller boendestödjare. Visst, vissa av dessa insatser går även att söka enligt SoL (socialtjänstlagen) och för SoL-insatser behöver man ingen diagnos. Boendestödjare är exempelvis en SoL-insats, men trots det upplever många att det ibland är lättare att få en boendestödjare beviljat om man har en autismspektrumdiagnos.

Det är dock viktigt att vederbörande själv får avgöra om h*n skulle ha nytta av en eventuell Asperger-diagnos. Vissa är nöjda med sina liv, har hittat strategier för att ha en relativt fungerande vardag och känner att en diagnos inte skulle tjäna till någonting. Och det måste man respektera. Vi Aspergare är olika varandra och känner olika inför våra diagnoser.

 

Share Button

Mitt första blogginlägg

Share Button

Efter att jag gett ut min bok På ett annat sätt: mina erfarenheter av Aspergers syndrom – ett autismspektrumtillstånd (Sivart Förlag), har jag fått väldigt många mejl med frågor från både föräldrar och personer med egen Asperger-diagnos. Även många ställer frågor till mig efter mina föreläsningar. Jättekul att jag fått så mycket respons! Ofta är det många som ställer liknande frågor och jag skulle gärna vilja kunna hjälpa ännu fler. Det är därför jag bestämt mig för att starta en blogg nu där jag bland annat tar upp frågor som många tar upp i sina mejl. Jag tänker samla frågor som flera ställer och ta upp många av de sakerna i bloggen. Hoppas ni läsare kommer att få nytta av bloggen! 🙂

Share Button

10 fakta som alla borde känna till om Aspergers syndrom

Share Button

Trots att kunskapen om Aspergers syndrom och autism ökat något, har jag stött på många kunskapsluckor ute i samhället när jag föreläser. Här har jag samlat de 10 viktigaste fakta som jag anser att alla som träffar personer med Aspergers syndrom och autism bör känna till:

1. Vi som har Aspergers syndrom är extremt olika. Minst lika olika som ni neurotypiker är. Om du tidigare träffat en person med Aspergers syndrom, betyder det inte att nästa Aspergare du kommer att träffa kommer att fungera likadant. Lär känna personen, inte bara diagnosen!

2. Att bli jämförd med andra människor kan kännas väldigt kränkande. Därför bör du aldrig jämföra oss aspergare med varandra och säga: ”jag känner minsann någon med Aspergers syndrom som klarar av det här, så därför borde du skärpa dig lite och klara det också”. Ni neurotypiker klarar ju också olika mycket. Några av er blir VD:s på företag, andra får nobellpriser. Men det betyder inte att alla ni neurotypiker kommer att klara det! Och för er som inte klarar det är det inte bara att ”ta sig i kragen och skärpa sig lite”.

3. Aspergers syndrom är ingen sjukdom. Det är helt enkelt ett annorlunda sätt att vara på, och världen behöver människor som har en förmåga att tänka i nya banor. Enligt mig kan man inte poängtera detta faktum för många gånger. Om man kallar asperger för sjukdom, menar man enligt mig mellan raderna att det skulle vara fel att vara annorlunda. Jag vill i alla fall inte bli botad utan jag vill bli accepterad som jag är!

4. Långt ifrån alla aspergare skulle vilja ta bort sin diagnos. Vissa trivs med att leva ett annorlunda liv. Du kanske tycker att det är viktigt i livet att ha vänner, skaffa familj och arbete, men för en person med Aspergers syndrom kan ibland helt andra saker vara viktiga. Ta aldrig någonsin för givet att en aspergare mår dåligt, bara för att han kanske är ensam och saknar sysselsättning. Fråga istället!

5. Alla med Aspergers syndrom har inte svårt att sätta sig in i andra människors känslor. Vissa av oss, speciellt kvinnor, kan tvärtom vara överempatiska och väldigt känsliga. När mina vänner mår dåligt, väljer de oftast att vända sig till just mig eftersom de tycker att jag är en bra lyssnare och har lätt för att prata om känslor. Att alla aspergare bara skulle gilla att diskutera fakta är alltså definitivt en myt!

6. Att jag är en bra lyssnare och har extremt lätt för att få kontakt med nya människor betyder inte att jag skulle ha en mild form av Aspergers syndrom. Jag har lika mycket asperger som många av dem som har svårt för ögonkontakt och inte har lika lätt att uttrycka sig som jag. Många av oss har en ojämn begåvningsprofil, och just mina svårigheter råkar vara av en sådan art som inte syns utanpå, men jag är ändå av ett lika stort behov av boendestöd som många andra!

7. Aspergers syndrom är en såkallad osynlig diagnos. Det betyder att vi ofta utåt sett ser ut som precis vem som helst och att Asperger-dragen inte alltid syns utanpå. Att jag sminkar mig och bär rött läppstift betyder inte heller att jag skulle ha en mild form av syndromet. Men bara för att diagnosen inte syns utanpå så betyder det inte att den inte skulle existera. Ingen skulle förmodligen säga till en person som brutit benet: ”kan inte du skärpa dig lite och försöka springa ett maratonlopp?”, och därför måste vår funktionsnedsättning respekteras på samma sätt.

8. Utgå aldrig ifrån att det går att läsa av våra känslor genom att titta på vårt kroppsspråk och våra ansiktsuttryck. Om en person med Aspergers syndrom inte svarar på tilltal och undviker ögonkontakt, betyder det nödvändigtvis inte att han är ointresserad och/eller inte lyssnar. Om en person med Aspergers syndrom ser sur eller ledsen ut, betyder det nödvändigtvis inte att h*n mår dåligt. Om en person med Aspergers syndrom skrattar och ler, betyder det nödvändigtvis inte att h*n mår bra. Om du vill veta hur personen mår, fråga!

9. Många aspergare tycker att vanliga vardagliga saker tar väldigt mycket energi, och därför orkar vi inte alltid lika mycket som andra människor. Jag orkar exempelvis inte plocka upp posten från hallgolvet oftare än en gång i veckan eftersom det förbrukar så pass mycket energi. Men det handlar inte om lathet utan just om ork. Det är viktigt att förstå att det finns gradskillnader i trötthet och ork, precis på samma sätt som det finns gradskillnader i smärta. Man kan ju inte jämföra ett vanligt magknip med den smärta som en födande kvinna upplever, och på samma sätt bör man inte säga till oss: ”men jag känner mig också trött efter jobbet”. Om vi blir pressade att klara av allt som ni neurotypiker klarar av, finns risken att vi går in i väggen.

10. Aspergers syndrom innebär även styrkor för många av oss. Läs gärna Tony Attwoods positiva Aspie-kriterier. Vissa är exempelvis extremt duktiga på smådetaljer och kan vara därför förvånansvärt duktiga på arbeten som kräver uthållighet och noggrannhet. Vissa har enormt mycket drivkraft. Tack vare min drivkraft och förmåga att fokusera lyckades jag exempelvis skriva min debutbok på tre månader. Vissa har specialtalanger utöver det vanliga, och många är pålitliga och mycket plikttrogna. Mycket bra egenskaper som efterfrågas i arbetslivet!

Share Button