9 misstag som en boendestödjare inte bör göra

Share Button

När jag föreläser om Aspergers syndrom och autismspektrumtillstånd, får jag ibland frågan vad som är det största misstaget en boendestödjare kan göra. Här har jag samlat ihop en lista på 9 saker som är viktiga att undvika: (läs även gärna mitt tidigare inlägg 10 tips till dig som jobbar som boendestödjare)

1. Köra över klienten. Varje vuxen person vill kunna bestämma över sitt eget liv, och därför bör du aldrig bestämma för mycket i klientens hem. Bara för att din klient har Aspergers syndrom eller någon annan diagnos och du inte har någon, behöver det inte betyda att du vet bäst.

2. Komma för sent hem till klienten. Hen har förmodligen planerat sin dag efter när du ska komma och därför bör du respektera tiderna.

3. Komma för tidigt hem till klienten. Om du tänker efter, skulle du vilja att dina gäster kom en halvtimme för tidigt hem till dig? Många av oss med Aspergers syndrom upplever dessutom att boendestödet tar energi och därför måste vi ofta vila innan så att vi orkar ta emot dig i vårt hem. Därför vill vi inte ha oväntade överraskningar så att vi kan planera in denna vila.

4. Ta med dig praktikanter eller kollegor hem till klienten utan att kolla upp först om det är okej. Återigen, hur skulle du känna om vilt främmande personer skulle komma hem till dig och se dig i en utsatt situation?

5. Ställa alltför privata frågor till klienten som inte har med boendestöduppdraget att göra. Jag har själv frågor från helt främmande boendestödvikarier om varför jag skilde mig från min exman och dylikt. Om du inte skulle ställa samma fråga till en vilt främmande person du möter på en fest eller berätta lika privata saker om dig själv till din klient, ställ inte frågan till klienten heller!

6. Be din klient förklara sig hela tiden och fråga hen saker som: ”Varför tycker du att det här är så svårt att rengöra kylskåpet själv?” och: ”Varför har du inte betalat dina räkningar i tid?” Det kan vara jobbigt att behöva förklara sig hela tiden. Om du vill veta vad klienten har för svårigheter och varför hen låter bli att göra viktiga saker, läs biståndsbeslutet!

7. Låtsas förstå när du inte gör det. Din klient kan exempelvis lida av en enorm trötthet som kan vara handikappande och hindra hen från att orka sköta sitt hem, skaffa familj och arbete och då ska du inte säga till klienten: ”Jag vet precis hur det är att vara trött för jag brukar själv vara trött efter jobbet”. Så länge du inte har egna erfarenheter av att lida av en handikappande trötthet som verkligen blir en funktionsnedsättning i vardagen är det bättre att du erkänner att du inte vet hur vi har det än att du låtsas förstå.

8. Utgå ifrån att du kommer att veta hur jag fungerar bara för att du haft andra klienter med samma diagnos. Vi som har Aspergers syndrom är alla unika individer, och därför finns det inget recept som fungerar på alla. Exakt samma svårigheter kan ha helt olika förklaringar hos olika individer, och därför behöver vi individuella lösningar på våra problem.

9. Vara dömande. Alla människor har sina egna vanor varav vissa är mer udda än andra. När en klient släpper in dig i ditt hem och tvingas leva med att du får veta väldigt mycket om hens privatliv, innebär det ett stort förtroende. Du bör respektera förtroendet och aldrig döma. När du jobbar med personer med Aspergers syndrom så kommer du möta personer med vanor utanför normen. Om du är en person som blir avskräckt av det minsta lilla som går utanför normen, passar du inte som boendestödjare. Punkt slut.

Share Button

Prenumerera på mina blogginlägg

Boka mig för en föreläsning

Paula Tilli föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv.

Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv. Skicka en förfrågan om föreläsning genom att fylla i det här webbformuläret.

Mina böcker

Köp min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom hos Gothia Fortbildning, Bokus eller Adlibris.

Köp min bok På ett annat sätt hos Bokus eller Adlibris.

8 reaktion på “9 misstag som en boendestödjare inte bör göra

  1. Catarina

    Hej!
    Det här är riktigt intressant. Jag har ADHD-AS och har flyttat från ena änden av landet till det andra och därifrån jag flyttade funkade bostödet jättebra. De var flexibla, vanliga, mänskliga och hade mkt fler arbetsuppgifter än här där jag bor nu. De jobbade dagar, kvällar o helger o hade äv hand om medicinutdelningen vilket var guld värt för mig. Men till den här orten jag flyttat funkar det inte alls. Det är jättefrustrerande. Då de byter biståndshandläggare stup i kvarten så vet jag inte ens längre om jag ids vända mig till nån av dem igen för det är snart en ny på posten o man får börja om från början. Jag trodde att boendestöd var..boendestöd..om du förstår ur jag menar..? o såg ut likadant över hela landet. Så mycket enklare det hade varit då.
    Jag tycker dina råd var klockrena!! Precis så! Det tar energi att få hem ett bostöd o man behöver vila före o efter fast jag har problemet att de inte går på klockslaget då jag är så trött o slut så jag bara tänker inom mig gå-gå-gååå.. Det där sociala blajet på dörrmattan som jag sen ändå inte minns. Punkt 5 och 6 har jag svårt med. Jag får alltid hålla på o förklara o alla bara men åh, så intressant, hur tänker du då..? och jag förklarar sakligt bara för att sedan inte orka mer den dagen. Jag skulle vilja att ALLA boendestöd har koll på det. Inte för privata saker. Vi är inte kompisar. Jag vill inte ha dem för nära inpå. Mina förra bostöd kom ca 15 min innan o det passade mig för när de kommer prick kl 13 tex så går ju massor av tid till att komma in. Sen skulle jag uppskatta om den som kommer direkt börjar höra sig för vad vi ska göra o skippar snacket om förra veckans förkylning. Och en sak till när jag ändå skriver – att de ALDRIG, verkligen ALDRIG ska prata om verksamheten . Det kan ge mig rejäl ångest. Och berättar den som kommer att jag var hos en ny kund här innan som har samma svårigheter som dig..o man bor på ett litet ställe så börjar åtminstone jag att undra vad de säger om mig till nästa. Sånt vill man inte veta. Tack för ett jättebra inlägg!!

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Vad tråkigt att boendestödet inte alls funkar där du bor 🙁 Jag vet inte var i landet du bor nu men här i Stockholm har jag aldrig haft samma biståndsbedömare två år i rad. I övermorgon är det dags för mig att träffa biståndsbedömaren igen, och det är en ny person igen som vanligt.

      Roligt att du gillar mina råd 🙂 Det var bra att det passade dig att boendestödet kom 15 minuter innan. Jag har tidigare haft boendestödjare som kommit typ 15-30 minuter i förväg men så ville de också avsluta 15-30 minuter tidigare om de kommit för tidigt för de ville inte jobba övertid. Därför uppskattar jag att de kommer ungefär den tiden vi bestämt och inte för tidigt för då är jag inte alls beredd. Men jag vet att alla inte funkar som jag på den punkten 🙂

      Jag förstår absolut vad du menar när det gäller verksamheten! Jag har iofs inget emot om boendestödjarna pratar om verksamheten generellt sett men om de pratar om andra klienter i negativa ordalag i stil med: ”gud vad stökigt en klient till mig har hemma, jag förstår inte att hen kan leva så” så får jag ångest. Boendestödjare får inte nämna några namn för de har tystnadsplikt men för mig är det viktigt att en boendestödjare har respekt för alla sina klienter och inte dömer dem!

      Svara
  2. Malin

    Jag var så himla ny med min Asperger Diagnos att jag fortfarande var helt inställd på att jag alltid måste anpassa mig och vara alla till lags att jag lät mina boendestödjare göra flera av de där sakerna. Om någon frågade mig om det var okej att de kom lite tidigare/senare så sa jag okej även om jag inte kände att det var det. Jag har hela livet blivit hjärntvättad till att tro att man inte säger nej helt enkelt och jag hade någon naiv förhoppning om att mina boendestödjare skulle ha mer förståelse för diagnosen och inte sätta mig på min gräns sådär.
    Fast värsta jag var med om var nog när min ena boendestödjare började pressa mig väldigt mycket kring mat och föreslog sånt jag inte äter och kunde absolut inte förstå varför jag blev så himla obekväm utan bara fortsatte mala på. Jag hörde av mig till min handläggare på LSS och sa att jag inte längre ville ha den boendestödjaren. Jag trodde att de skulle avbryta kontakten helt men den boendestödjaren kom till mig en gång till efter det och tog upp varför jag inte ville ha henne längre. Jag blev ju helt tagen på sängen och kastade ur mig något om personkemi. Bröt ihop så fort hon gått och jag hade sån oerhörd ångest efteråt men vågade inte säga något till de på LSS eller min andra boendestödjare. En del av mig önskar att jag hade sagt till om att det inte alls är okej för en boendestödjare att ifrågasätta varför man vill byta. Jag kanske kunde hjälpa någon annan att slippa den situationen.
    Har ingen boendestödjare längre. Är så tacksam att jag nu bor med en kompis som förstår och respekterar mina egenheter så att vi tillsammans kan ha en fungerande vardag! Och hon älskar att jag behöver ha så mycket struktur, det gör det ju bara lättare för henne.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Jag förstår exakt vad du menar! När jag var ny lät jag också många boendestödjare göra flera av sakerna men det som har underlättat för mig är att jag nuförtiden har en lista där det står vad boendestödjare ska göra hemma hos mig och där står det även att tiderna ska hållas och att jag gärna vill utnyttja timmarna fullt ut och att vi inte avslutar tidigare. Numera säger jag alltid till chefen om jag skulle vara missnöjd med någon boendestödjare och då kommer inte den personen hem till mig längre.

      Vad jobbigt att boendestödjaren ifrågasatte varför du ville byta! 🙁 Det är ju du som bestämmer. Man får byta boendestödjare precis på samma sätt som man får byta läkare, tandläkare osv och man ska inte behöva förklara sig 🙁 Tänk om en läkare skulle fråga sina f d patienter varför de har velat byta!! Jag tycker absolut inte att det är okej att en boendestödjare ifrågasätter ditt beslut utan du får byta när du vill.

      Vad bra att det funkar bra för dig att bo med en kompis och att din vardag fungerar bra nuförtiden! 🙂

      Svara
  3. Susanne.

    Vilken oerhört bra blogg! Jag ”trillade” över den nu idag då jag sökte efter info om asperger. Jag är sedan mer än ett år tillsammans med världens goaste kille med asperger och givetvis har jag lärt mig en del om honom och asperger men det finns alltid mera att lära sig. Jag känner igen en del i det han berättat för mig som du skriver här Paula och jag är ledsen å båda era vägnar att det finns folk inom t.ex. boendestöd som betett sig som rejäla tölpar! Min kille har varit med om t.ex. att någon tjej försökt att stöta på honom och att hon frågat om ”han tycker att hon är tjock”.

    Jag tycker det är bra att inte alla är likadana! Utan olikheter i vad för skick de än må komma så skulle världen vara bra tråkig! 🙂

    Svara
  4. Rikard

    Ang boendestöd
    ———————-
    Kul att se att du fortsätter med din intressanta blogg. Ju mer jag umgås med andra människor som har diagnoser så får man nog beskriva mitt sociala avtryck som ADHD snarare än Asperger.

    Så om du kommer hem till mig som boendestödjare kanske det är bättre att säga möter en person som har både ADHD och Asperger, men vars ADHD är mycket mer tydlig än dess Asperger. Bland annat eftersom personen är väldigt social och kontaktsökande som ofta springer runt mellan olika saker i bostaden och gör flera saker samtidigt.

    Personligen tycker jag att det kan vara trevligt att träffa nya boendestödjare ibland och om jag kanske kan bidra med någon ny kunskap för dem. Däremot vill jag likt du veta i förväg om någon ny kommer så att jag kan tänka mer på vad jag säger och liknande.

    En positiv effekt för mig är dock att jag automatiskt verkar anstränga mig mer för att städa och fixa så mycket som möjligt för att göra ett bra intryck om det kommer någon ny boendestödjare.

    Konstigt nog verkar det som jag städar mer om det kommer en ny boendestödjare som är kvinna jämfört med man. Förmodligen för att jag antar att kvinnor har högre krav på ordning i hemmet och har en nogåt mindre tolerans för oordning i hemmet. Detta är för mig i en positiv effekt eftersom jag verkligen behöver pushning och råd i hemmet för att få saker gjort i hemmet.

    Trivs bra med att småprata och bygga relationer med boendestöjare om jag finner att personen är trevlig och upplever också att det underlättar om man vill fråga om råd när det gäller olika saker.

    Som lärare är jag själv beredd på allt allt och inget kan hända när man jobbar med människor. Kan väl också på ett professionellt och personligt plan att man gärna vill veta varför nogåt man t.ex. försökte eller gjorde med en klass eller liknande fungerade bra eller inte. Det är ju nogåt jag reflekterar över dagligen.

    Dock så kanske det inte var så professionellt av boendestödjaren att komma hem till dig och fråga, hade kanske varit bättre om ni tagit ett möte på kontoret eller om du kanske bara kort skrivit ner några råder om varför du bytte boendestödjare om du tyckte att det hade varit okej.

    Sen så är ju alla olika för en del kanske vissa egenskaper hos en boendestödjare är väldigt viktiga medan de för andra inte är det.

    Kul att höra mer från dig och din blogg.
    Ja har du tid är det alltid intressant att diskutera i kommentars fältet.
    Ang föreläsningar
    ————————-
    Har också börjat föreläsa för att minska fördomarna om asperger och adhd. Valde att föreläsa om utmaningarna med att ha diagnoser och hålla på med idrott på motionsnivå. Ska fortsätta och föreläsa om detta för att skapa möjligheter för ungdomar att delta i denna typ av aktiviteter.
    Vill också gärna fortsätta jobba med ungdomar som har diagnoser men tror att det är bättre att jag inriktar mig på ungdomar som har ADHD då jag är såpass aktiv och framåt, ska försöka dra igång nogåt projekt såsmåningom med att försöka hjälpa ungdomar att hantera sina hyperaktvitetssymptom.

    Hälsningar Rikard

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *