Asperger och återhämtning

Share Button

Många av oss med Aspergers syndrom, däribland jag själv, känner att det tar mycket energi att umgås med andra människor. Även om jag ibland haft hur roligt som helst, måste jag ta det lugnt i flera dagar, och ibland till och med i några veckor, efter att jag umgåtts intensivt med andra människor i några dagar. Med att ”ta det lugnt” menar jag att bara vara hemma och syssla med specialintressen, eller att kanske gå ut i skogen för att ta en promenad eller att plocka blåbär som är mitt stora specialintresse.

Denna återhämtningstid är mycket viktig för mitt psykiska välbefinnande, och den har blivit viktigare och viktigare för mig ju äldre jag blivit. Jag tror att mitt ökade behov av ensamhet beror på att vi ”äldre” (om man nu kan kalla mig för ”äldre” med mina 35 år 😀 ) blir ofta tröttare av stress än yngre, och att umgås och att vara social är definitivt ett stressmoment för mig. Även om det samtidigt kan vara roligt också!

Många neurotypiker har svårt för att förstå detta, och vissa tar illa upp när jag vill dra mig undan. ”Vad, varför vill du vara själv igen? Tycker du inte om oss?”, frågar människor mig ibland. Men jag brukar vända på det och fråga dem om de alltid umgås med andra människor för att de tycker just om de människor de umgås med, eller om de umgås med dem för att de har ett behov av sällskap och känner sig tomma ensamma. Jag har själv nämligen inget större behov av att umgås med andra människor och skulle absolut kunna tänka mig att leva på en öde ö i några års tid. Jag älskar att vara ensam! Därför kan andra människor vara säkra på att om jag valt deras sällskap framför ensamheten, betyder det att jag verkligen tycker om dem, för jag skulle aldrig umgås med någon för att jag skulle behöva sällskap! För sällskap behöver jag nästan aldrig.

Nu menar jag absolut inte att neurotypiker egentligen inte skulle tycka om människor de umgås med och att de skulle umgås med andra bara för att de inte klarar av att vara ensamma. Absolut inte! Man kan ju tycka om människor man umgås med samtidigt som man behöver sällskap! Det ena motsäger inte det andra. Men jag brukar ändå använda den här jämförelsen för att andra människor ska förstå att mitt ensamhetsbehov inte är något personligt mot mina medmänniskor, utan det handlar om att jag helt enkelt fungerar på det här sättet. 

Jag brukar jämföra detta återhämtningsbehov med sömn. Precis som alla människor behöver sova  på nätterna för att orka med nästa dag, behöver jag utöver sömnen även återhämtningstid med mina specialintressen. Om min kropp inte får det den behöver, kollapsar jag och går så småningom in i väggen. Och samma sak skulle hända nästan vem som helst som inte skulle få sova på nätterna.

sovande kvinna

Share Button

Prenumerera på mina blogginlägg

Boka mig för en föreläsning

Paula Tilli föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv.

Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv. Skicka en förfrågan om föreläsning genom att fylla i det här webbformuläret.

Mina böcker

Köp min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom hos Gothia Fortbildning, Bokus eller Adlibris.

Köp min bok På ett annat sätt hos Bokus eller Adlibris.

10 reaktion på “Asperger och återhämtning

  1. Sofia Larhed

    Tack för ännu ett bra inlägg. Jag känner verkligen igen mig i detta, det tar på krafterna att umgås med andra, samtidigt som det är roligt på samma gång!
    Och grattis på namnsdagen!

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Tack, Sofia! Jag hade faktiskt glömt att jag hade namnsdag idag, så typiskt mig 🙂 Namnsdagar brukar jag nästan alltid glömma bort, men än så länge har jag däremot aldrig glömt bort min egen födelsedag. Men vem vet, den dagen kanske kommer också 🙂

      Svara
  2. Gabriella

    Läser dina inlägg och har fått mycket mer förståelse för hur hur det är att ha
    asperger och hur det kan påverka ens liv. Har en 16 årig son med asperger som
    är själv jämt. ska köpa din bok också 🙂

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Vad kul att mina inlägg gett dig mer förståelse för hur det kan vara att leva med Asperger 🙂 Det här med återhämtningsbehov verkar många av oss ha gemensamt faktiskt, iaf enligt min erfarenhet.

      Svara
  3. Eva Persson

    Mitt behov av ensamhet trodde jag berodde på stor familj som jag föddes i.. Fick barn tidigt och hade behov av egen tid osv..
    Nu när jag fått diagnosen förstår jag mycket bättre mitt behov att få egen tid..
    Tack för du belyser allt så tydligt!

    Eva

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Jag har hört att det är ganska vanligt att tro att ens Asperger-drag beror på andra faktorer. Själv trodde jag förut att det här med att jag ofta tyckte att det var jobbigt att vara social berodde på att jag inte hade haft några syskon innan åtta års ålder och att jag som barn aldrig någonsin hade gått på dagis. Jag trodde att jag helt enkelt inte hade vant mig vid andra människors sällskap tillräckligt mycket. Men nu vet jag vad det egentligen beror på =)

      Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Haha! Det sägs att vi som har Asperger är väldigt olika varandra men väldigt ofta träffar man faktiskt på folk som är precis som en själv. Så alla Aspergare är kanske inte så jätteolika trots allt 😉

      Svara
  4. Pingback: Paula i Mellanöstern, del 2 | Paula Tilli

  5. Pingback: När man har ett litet socialt behov | Paula Tilli

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *