Kategorier
Paulas blogg Sömn och hälsosam livsstil

Asperger och sömnproblem

Snälla, hjälp mig att sprida budskapet genom att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Trots att jag sover snäppet bättre nu är förra året, finns det fortfarande nätter då jag vaknar ungefär en gång i timmen. Inatt var det en sådan natt. Jag somnade nästan med en gång men vaknade igen efter en timme igen för att sedan somna om igen. Och så fortsatte det natten igenom. Jag kom därför aldrig ner i djupsömn. Men det är ingen idé att sova länge på morgonen eller ta en tupplur på dagen för då förvärras mina sömnproblem ytterligare.

Trots att sömnsvårigheter inte nämns i diagnoskriterierna för Aspergers syndrom och autism, har majoriteten av alla aspergare som jag träffat antingen sömnproblem eller åtminstone en avvikande dygnsrytm. Jag har hört olika teorier kring vad som orsakar sömnproblemen. En del menar att det beror på att hjärnan är annorlunda uppbyggd hos oss och att vi därför har en avvikande melotoninproduktion, andra menar att det beror på att våra sömnsvårigheter beror på stresskänslighet.

Jag tycker att det här med sömnsvårigheter vid Aspergers syndrom är intressant. Jag har själv alltid upplevt min vardag som stressig, men förut när jag gick hemma med aktivitetsersättning i flera års tid utan någon sysselsättning, minskade stressnivån betydligt. Då mådde jag som bäst, sov som ett barn och vaknade alltid utvilad. Men nu när jag börjat arbeta som föreläsare, innebär det stress och jag har utvecklat sömnproblem. Eftersom problemen började samtidigt som jag började föreläsa och jag sover bättre när jag har semester, ser jag ett direkt samband.

Eftersom jag har hälsa som specialintresse och vill leva så naturligt som det bara går, är jag skeptisk mot sömntabletter. Därför försöker jag undvika sånt så gott det går. Förut svor jag att jag aldrig någonsin stoppa i mig sömnpiller under några som helst omständigheter. Varför skulle jag ta sömnpiller när jag till och med är så extrem att jag undviker vitaminpiller?

Men det är så lätt att uttala sig när man aldrig varit i situationen själv. När det hade gått ett år och mina sömnproblem fortfarande allvarligt påverkade min vardag, kände jag mig tvungen att börja med sömntabletter. Jag fick inse att det inte gick att leva som jag gjorde: jag hade börjat få självmordstankar, grät för minsta lilla, ramlade ständigt och gjorde mig illa, kunde inte duscha, äta eller läsa, och allt detta eftersom jag inte sov. Jag insåg att jag inte ville se tillbaka till mitt liv som gammal och förknippas alla mina yngre år med att inte sova. Så jag bad min läkare att skriva ut sömntabletter till mig. Dock tar jag dem så sällan som det bara går.

Vissa tycker att det är fel av mig att inte äta dem oftare. Många känner ju till hur dåligt jag mår av att inte sova ordentligt och de undrar varför jag torterar mig själv på det här sättet när ett litet piller skulle få mig att sova bättre. Även min läkare tycker att jag borde vara snällare mot mig själv. Men jag vägrar. Hellre testar jag naturliga metoder i form av livsstilsförändringar. Många tycker att jag redan har testat nästintill alla livsstilsförändringar, sömnhygientips och huskurer som finns, men jag vill testa ännu fler! Jag är envis och ger aldrig upp.

I mitt nästa blogginlägg kommer jag skriva mer om vilka naturliga metoder som fungerat för mig för bättre sömn. Hej så länge!

26 svar på ”Asperger och sömnproblem”

Hej, Jag vet inte hur vanligt med sömnbesvär som drabbar oss som har den här diagnosen men jag känner igen mig. Jag är ungefär sådär nu jag kan inte sova hur mycket jag vill… varje natt är så olika varje kväll.. ibland tidigt på kvällen och vaknar upp 00:00 pigg som fan ibland sömlös till klockan 4-5 och sover till 10 och mår skit. Är det värt att ta sömnpiller jag är också ganska emot piller även fast jag är sjuk tar jag ingenting.

Jag vet inte heller hur vanligt det är med sömnsvårigheter bland oss med Aspergers syndrom, men de flesta aspergare jag träffat har åtminstone några slags svårigheter med sömn. Men å andra sidan vet jag även flera neurotypiker som har sömnsvårigheter, så jag har ingen statistik på hur vanligt det är just bland oss.

Som svar på din fråga så vet jag inte riktigt om det är värt att ta sömntabletter eller inte, det beror på situationen. Jag är ju egentligen emot mediciner helt och hållet och jag vägrade ta sömntabletter in i det sista trots att jag hade haft allvarliga sömnsvårigheter sedan minst ett år tillbaka. Men när min boendestödjare frågade mig hur jag vill minnas tillbaka mitt liv när jag är gammal, fick det mig att tänka. Jag hade nämligen ingen livsglädje när jag hade sömnsvårigheter och ville bara dö, och då tänkte jag på att det skulle vara absurt om jag skulle förstöra hela mitt liv bara pga att jag inte sover ordentligt. Jag menar, jag var ju inte deprimerad på något annat sätt, den enda anledningen till att jag mådde dåligt var att jag inte sov! Därför började jag äta sömntabletter, men jag tar inte dem varje natt. Och andra mediciner än sömntabletter försöker jag fortfarande undvika så gott det går!

Jag vet att jag inte skulle behöva sömntabletter om jag inte hade mitt jobb. Det var när jag började föreläsa som mina sömnproblem dök upp, när jag hade aktivitetsersättning sov jag bra på nätterna. Jag är medveten om att det är mitt jobb som stressar mig och som gör att jag inte sover!

Svara

Har läst en stor del av texten nu och allt låter intressant! Själv har jag också svårigheter att komma till ro och somna, men endast om jag varit ute sent, ätit en stor måltid för nära inpå läggdags eller suttit vid datorn sent på kvällen. Om jag bara ligger i soffan och läser en bok innan läggdags, somnar jag oftast mycket lättare!

När jag var barn, hade jag däremot inga sömnsvårigheter i den bemärkelsen att mina föräldrar inte hade några som helst svårigheter att få mig att lägga mig för kvällen eller att sova middag. Jag sov otroligt mycket redan då!

Svara

Hej, Jag vet inte hur vanligt med sömnbesvär som drabbar oss som har den här diagnosen men jag känner igen mig. Jag är ungefär sådär nu jag kan inte sova hur mycket jag vill… varje natt är så olika varje kväll.. ibland tidigt på kvällen och vaknar upp 00:00 pigg som fan ibland sömlös till klockan 4-5 och sover till 10 och mår skit. Är det värt att ta sömnpiller jag är också ganska emot piller även fast jag är sjuk tar jag ingenting.

Jag vet inte heller hur vanligt det är med sömnsvårigheter bland oss med Aspergers syndrom, men de flesta aspergare jag träffat har åtminstone några slags svårigheter med sömn. Men å andra sidan vet jag även flera neurotypiker som har sömnsvårigheter, så jag har ingen statistik på hur vanligt det är just bland oss.

Som svar på din fråga så vet jag inte riktigt om det är värt att ta sömntabletter eller inte, det beror på situationen. Jag är ju egentligen emot mediciner helt och hållet och jag vägrade ta sömntabletter in i det sista trots att jag hade haft allvarliga sömnsvårigheter sedan minst ett år tillbaka. Men när min boendestödjare frågade mig hur jag vill minnas tillbaka mitt liv när jag är gammal, fick det mig att tänka. Jag hade nämligen ingen livsglädje när jag hade sömnsvårigheter och ville bara dö, och då tänkte jag på att det skulle vara absurt om jag skulle förstöra hela mitt liv bara pga att jag inte sover ordentligt. Jag menar, jag var ju inte deprimerad på något annat sätt, den enda anledningen till att jag mådde dåligt var att jag inte sov! Därför började jag äta sömntabletter, men jag tar inte dem varje natt. Och andra mediciner än sömntabletter försöker jag fortfarande undvika så gott det går!

Jag vet att jag inte skulle behöva sömntabletter om jag inte hade mitt jobb. Det var när jag började föreläsa som mina sömnproblem dök upp, när jag hade aktivitetsersättning sov jag bra på nätterna. Jag är medveten om att det är mitt jobb som stressar mig och som gör att jag inte sover!

Svara

Har läst en stor del av texten nu och allt låter intressant! Själv har jag också svårigheter att komma till ro och somna, men endast om jag varit ute sent, ätit en stor måltid för nära inpå läggdags eller suttit vid datorn sent på kvällen. Om jag bara ligger i soffan och läser en bok innan läggdags, somnar jag oftast mycket lättare!

När jag var barn, hade jag däremot inga sömnsvårigheter i den bemärkelsen att mina föräldrar inte hade några som helst svårigheter att få mig att lägga mig för kvällen eller att sova middag. Jag sov otroligt mycket redan då!

Svara

Jadu… jag har börjat somna runt 1 på natten och vakna 7 men stiger upp vid 10. Ironiskt nog så fick man nät strul som fick mig att börja ta promenader vilket fungerade super bra. Dock så är man ju så pass beroende av nätet så det är ju lite tråkigt.

Paula, hur fick du motivationen att studera och ja göra det du gör idag? Jag har dötrist om dagarna och vill så mycket men… det är så mycket val man har efter skolan, fundera på att plugga igen men… är väldigt osäker för jag stressade enormt mycket i gymnasiet för ja min mor hör till stressen. Vill gärna ha min egen bostad och studera i sådana fall men det funkar inte så om jag har förstått det rätt.

Jag är också beroende av datorn, men däremot måste jag stänga av den minst ett par timmar innan läggdags om jag inte tagit en sömntablett för annars sover jag jättedåligt. Ibland har jag fastnat framför datorn och måste ta en sömntablett bara pga det för jag vet att jag inte kan somna annars.

Egentligen hade jag ingen motivation att studera och jag trivdes bra med att gå hemma utan att göra något, men det som gjorde att jag ändå sökte till Ågesta var att jag hade blivit trött på alla fördomar om Asperger. Dessutom skulle jag fylla 30 och jag var livrädd för att bli utförsäkrad, därför kände jag mig tvungen att göra något under sista året jag hade aktivitetsersättning. Jag är glad att jag gick på Ågesta, men däremot skulle jag aldrig studera idag igen för skolan tog all min energi och jag mådde dåligt. Det var inget fel på skolan utan ”felet” var hos mig, jag menar att det är jag som inte har energi.

Om du har tråkigt om dagarna, tycker jag absolut att du ska testa studera något som intresserar dig! Om det skulle få dig att må dåligt, kan du alltid hoppa av. Det enda problemet är att många måste ta CSN-lån och skuldsätta sig.

Svara

Jadu… jag har börjat somna runt 1 på natten och vakna 7 men stiger upp vid 10. Ironiskt nog så fick man nät strul som fick mig att börja ta promenader vilket fungerade super bra. Dock så är man ju så pass beroende av nätet så det är ju lite tråkigt.

Paula, hur fick du motivationen att studera och ja göra det du gör idag? Jag har dötrist om dagarna och vill så mycket men… det är så mycket val man har efter skolan, fundera på att plugga igen men… är väldigt osäker för jag stressade enormt mycket i gymnasiet för ja min mor hör till stressen. Vill gärna ha min egen bostad och studera i sådana fall men det funkar inte så om jag har förstått det rätt.

Jag är också beroende av datorn, men däremot måste jag stänga av den minst ett par timmar innan läggdags om jag inte tagit en sömntablett för annars sover jag jättedåligt. Ibland har jag fastnat framför datorn och måste ta en sömntablett bara pga det för jag vet att jag inte kan somna annars.

Egentligen hade jag ingen motivation att studera och jag trivdes bra med att gå hemma utan att göra något, men det som gjorde att jag ändå sökte till Ågesta var att jag hade blivit trött på alla fördomar om Asperger. Dessutom skulle jag fylla 30 och jag var livrädd för att bli utförsäkrad, därför kände jag mig tvungen att göra något under sista året jag hade aktivitetsersättning. Jag är glad att jag gick på Ågesta, men däremot skulle jag aldrig studera idag igen för skolan tog all min energi och jag mådde dåligt. Det var inget fel på skolan utan ”felet” var hos mig, jag menar att det är jag som inte har energi.

Om du har tråkigt om dagarna, tycker jag absolut att du ska testa studera något som intresserar dig! Om det skulle få dig att må dåligt, kan du alltid hoppa av. Det enda problemet är att många måste ta CSN-lån och skuldsätta sig.

Svara

Det låter som ett bra sätt att varva ner faktiskt. Sen är det väldigt svårt på helger tillexempel om man vill lägga sig senare och sedan lägga sig tidigt på Lördagen.

Angående studera så får jag väl skärpa mig och verkligen leta efter något. Tror lärarna ansåg att jag bara var för lat i högstadiet. Det är bara det att jag inte tänkte på min diagnos under den tiden, jag började läsa mer om den efter jag hoppat av ironiskt nog. Jag såg inte vad för möjligheter jag hade. Visst mamma sa till dom om diagnos men gjorde dom något? Nepp.
Där bör skolorna hjälpa till utan att man ska behöva tjata sig till.
bra val du gjorde, det ska du ha cred för 🙂 vi får se hur det kommer bli. Bara genom att läsa får mig att tänka till lite mer. Därför brukar jag läsa ibland på din blogg och se hur andra har det och få läsa andras erfarenheter. Bra gjort fortsätt med det 🙂

Det du beskriver är tyvärr vanligt i många skolor 🙁 Självklart borde man få hjälp och stöd utan att behöva tjata till sig det och jag hoppas att det blir verklighet någon dag. Mina lärare tyckte också att jag var lat i skolan, men jag hade ingen diagnos på den tiden så de trodde på riktigt att jag hade kunnat göra bättre ifrån mig om jag hade försökt.

Tack, jag är glad över att jag började föreläsa trots att jag aldrig skulle orka börja om igen idag 🙂 Skolan tog mycket mer energi av mig än vad föreläsningarna gör.

Svara

Tror lärarna ansåg att jag bara var för lat i högstadiet.

Det är sorgligt att eleverna lyssnar på lärarnas amatörhypoteser.

Det låter som ett bra sätt att varva ner faktiskt. Sen är det väldigt svårt på helger tillexempel om man vill lägga sig senare och sedan lägga sig tidigt på Lördagen.

Angående studera så får jag väl skärpa mig och verkligen leta efter något. Tror lärarna ansåg att jag bara var för lat i högstadiet. Det är bara det att jag inte tänkte på min diagnos under den tiden, jag började läsa mer om den efter jag hoppat av ironiskt nog. Jag såg inte vad för möjligheter jag hade. Visst mamma sa till dom om diagnos men gjorde dom något? Nepp.
Där bör skolorna hjälpa till utan att man ska behöva tjata sig till.
bra val du gjorde, det ska du ha cred för 🙂 vi får se hur det kommer bli. Bara genom att läsa får mig att tänka till lite mer. Därför brukar jag läsa ibland på din blogg och se hur andra har det och få läsa andras erfarenheter. Bra gjort fortsätt med det 🙂

Det du beskriver är tyvärr vanligt i många skolor 🙁 Självklart borde man få hjälp och stöd utan att behöva tjata till sig det och jag hoppas att det blir verklighet någon dag. Mina lärare tyckte också att jag var lat i skolan, men jag hade ingen diagnos på den tiden så de trodde på riktigt att jag hade kunnat göra bättre ifrån mig om jag hade försökt.

Tack, jag är glad över att jag började föreläsa trots att jag aldrig skulle orka börja om igen idag 🙂 Skolan tog mycket mer energi av mig än vad föreläsningarna gör.

Svara

Tror lärarna ansåg att jag bara var för lat i högstadiet.

Det är sorgligt att eleverna lyssnar på lärarnas amatörhypoteser.

Vad bra att du hittat något som funkar för dig! Själv har jag fått bukt med mina sömnproblem nu när jag förstått att det varit blått ljus från data- och mobilskärmar som gjort att jag inte kunnat sova. Det är en otroligt stor skillnad nu så nu behöver jag inte ens sömntabletter längre.

Svara

Vad bra att du hittat något som funkar för dig! Själv har jag fått bukt med mina sömnproblem nu när jag förstått att det varit blått ljus från data- och mobilskärmar som gjort att jag inte kunnat sova. Det är en otroligt stor skillnad nu så nu behöver jag inte ens sömntabletter längre.

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *