Aspergers syndrom och självkänsla

Share Button

Självkänsla. Att veta att man duger som man är. Många människor kämpar idag med sin självkänsla, och extrasvårt är det ofta för oss med Aspergers syndrom eller autism att utveckla en god självkänsla. När man har en dålig självkänsla, skäms man kanske för sin Aspergers syndrom, sitt annorlundaskap och sina svårigheter och man försöker gärna vara som ”alla andra”. Många som har en dålig självkänsla mår dåligt.

Att många personer med Aspergers syndrom har dålig självkänsla är egentligen inget konstigt i den här världen där normalitet anses vara idealet. Om man inte är som alla andra, tycker människor ibland att man borde försöka bli det eller att man kanske borde uppsöka en läkare. Ett bra bemötande från omgivningen i barndomen är ofta grunden till en god självkänsla.

Förut skämdes jag för mitt annorlundaskap. Jag skämdes när mina klasskamrater skrattade åt mig eftersom jag i tonåren inte visste vem Madonna var. Under en period skämdes jag över att jag var mobbad. Eftersom andra mobbade mig, var det säkert något fel på mig, så resonerade jag. Jag skämdes när andra människor frågade mig vad jag hade tyckt om Peterskyrkan och italiensk mat efter att jag hade spenderat en hel månad i Rom: jag hade nämligen aldrig ens hört talas om Peterskyrkan och jag hade aldrig smakat på italiensk mat ens en enda gång. Jag hade endast ätit på McDonalds varenda dag under hela månaden. ”Åh nej, vad tänker andra om mig nu?”, tänkte jag en stund.

Idag bejakar jag däremot mitt annorlundaskap. När jag inte vet saker som man ”borde” veta, skäms jag inte ett dugg. Jag vet inte vad som hände i andravärldskriget, och jag visste nyligen inte vem Mandela och lady Gaga var. När jag var i Paris på semester, spenderade jag nästan hela semestern på hotellrummet ensam istället för att gå i stan och utforska Paris, och det är hittills en av mina allra bästa semesterar någonsin. Jag äter samma maträtter varje dag och vill inte variera mig. Jag har nämligen lärt mig något viktigt: ju mer jag får bejaka mitt annorlundaskap, desto bättre mår jag 🙂

Share Button

Prenumerera på mina blogginlägg

Boka mig för en föreläsning

Paula Tilli föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv.

Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv. Skicka en förfrågan om föreläsning genom att fylla i det här webbformuläret.

Mina böcker

Köp min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom hos Gothia Fortbildning, Bokus eller Adlibris.

Köp min bok På ett annat sätt hos Bokus eller Adlibris.

27 reaktion på “Aspergers syndrom och självkänsla

  1. Emma Pettersson

    Kunde inte sagt det bättre själv, suck tyvär är det så svårt i och med det samhälle vi har som du precis uttryckt det i texten.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Tack, Emma! Ja, tyvärr är det inte alltid så lätt att bygga en bra självkänsla om omgivningen inte accepterar en som man är. Jag tycker att det är tråkigt att många människor behöver leva med en dålig självkänsla bara för att man inte passar in i mallen.

      Svara
  2. Mats

    Jag vet inte vad som hände i andravärldskriget, och jag visste nyligen inte vem Mandela och lady Gaga var.

    Det finns nog både fördelar och nackdelar med att känna till saker som hände under andra världskriget och människor som Mandela och Lady Gaga. Många människor skulle nog säga att det är en fördel att vara allmänbildad men samtidigt så tror jag att kunskap riskerar att begränsa fantasin. Jag menar att risken är större att man har förutfattade meningar om tex en artist om man vet att artisten är känd. Fantasin tar vid där kunskapen slutar. Jag tror att man får sämre fantasi om man vet för mycket. Man är överallmänbildad. Hjärnan behöver inte ta hjälp av fantasin för att förstå efterom hjärnan har kunskap att luta sig mot. Det här är bara en amatörhypotes från min sida men jag har tänkt en hel del på detta med allmänbildning faktiskt. Jag är inte säker på att det är fullt så bra att vara allmänbildad som många människor i samhället anser. Till mitt försvar kan jag säga att jag presterade bra på allmänbildningstestet under den neuropsykiatriska utredningen så det är inte en dålig förlorare som talar. Någonting är det iaf som gör att barn har så mycket fantasi medan jag tycker att vuxna människor får sämre och sämre fantasi ju äldre de blir. Det kanske har med åldrandet och inte kunskapsnivån att göra men det går ändå inte att förneka att fantasin många gånger fungerar som en ersättning för bristen på kunskap.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Jag håller med dig om att det ibland kan vara en nackdel för att veta för mycket. Och det här med förutfattade meningar är en intressant teori! Det kan verkligen vara så som du skriver. Media kan påverka människors åsikter rätt mycket och göra att människor får förutfattade meningar. Men sen är det alltid också en fördel att veta saker.

      När jag var tonåring, hade jag ingen aning om att idealet var att vara smal eftersom jag inte kollade på media. Och det var ingen nackdel för mig att inte veta! 🙂 Idag vet jag om det. Efter att andra människor talade om det för mig, började jag nämligen lägga märke till att det ofta visades smala tjejer i tidningar. Men å andra sidan gör det inte mig någonting att jag vet eftersom jag inte påverkas av media på samma sätt som många andra. Jag bryr mig inte om vad som visas där. Därför ger det mig inte dålig självkänsla och det är ingenting som jag ens tänker på. Men jag tycker naturligtvis att det är tråkigt att andra tjejer påverkas av det och får ätstörningar och jag tycker att det borde göras något åt det.

      Jag är övertygad om att det är min Asperger som jag har att tacka för att jag inte påverkas av media. Jag bryr mig inte speciellt mycket om vad som händer runt omkring och hur andra runt omkring mig ser ut. Det känns som att jag lever i min egen bubbla.

      Svara
      1. Mats

        Men jag tycker naturligtvis att det är tråkigt att andra tjejer påverkas av det och får ätstörningar och jag tycker att det borde göras något åt det.

        jag är osäker på om det är media som ger tjejer ätstörningar. Det bidrar nog till problemet men jag osäker på att det är smala människor och bantningshets i media som är orsaken till att människor utvecklar ätstörningar. Jag har en känsla av att man skyller på media utan att egentligen veta att det är det som är orsaken. Jag har läst om någon undersökning som koma fram till att människor lika ofta led av ätströningar förr i tiden som de gör i dag men jag vet inte hur tillförlitlig den undersökningen är så den här informationen får du/ni ta med en nypa salt.

        Svara
        1. Mats

          Jag menar det är som att försöka komma tillrätta med att ett barn blir mobbat i skolan pga sina kläder genom att införa skoluniformer. Det hjälper nog inte att införa skoluniformer för problemet är att barn mobbar andra barn och det mobbade barnets kläder är inte orsaken till problemet. Det handlar inte om kläderna. Det handlar om någonting annat som man riskerar att missa om man fokuserar på kläderna. Jag misstänker att det är samma sak med ätstörningar, självskadebeteende, missbruk mm. Det är någonting annat än det ”alla” pratar om som är det riktiga problemet. Jag gissar på stress och ångest där ätstörningar, självskadebeteende och missbruk är ”självmedicinering”.

          Svara
        2. Paula Tilli Inläggsförfattare

          Intressant! Alla tjejer jag känner säger att de blir sjukt påverkade av media och att mediabilden gör att de känner sig tvingade att banta och bli smala. Därför har jag alltid tänkt att det är media som är ”boven” även om jag själv inte blivit påverkat av det, men det skulle vara intressant att veta om människor led av ätstörningar förr i tiden till samma utsträckning som de gör idag!

          Stress och ångest kan säkert också bidra till att man får ätstörningar, men någonstans måste man ha dålig självkänsla, tror jag, om man känner att man inte duger som man är. Men egentligen ska jag inte uttala mig för jag är inte kunnig om ätstörningar alls, jag kan bara spekulera!

          Svara
          1. Mats

            Alla tjejer jag känner säger att de blir sjukt påverkade av media och att mediabilden gör att de känner sig tvingade att banta och bli smala.

            Det säger de nog bara för att de inte har Aspergers syndrom och för att de inte har sociala svårigheter vilket yttrar sig som att de tycker vad alla andra tycker för det är socialt kompetent att tycka som alla andra oavsett om det alla andra tycker stämmer eller inte. 😉
            Nej men allvarligt så innebär inte deras åsikter att det är mediabilden som är orsaken till problemet. Deras åsikter bevisar bara att de tror att det är mediabilden som är problemet. Jorden ligger inte i centrum av vårt solsystem bara för att människorgår runt och tror att den gör det. Det kanske är stressen i samhället som visar sig som ett ökat behov av viktkontroll. Rätt eller fel men jag upplever att jag ofta tänker så här och jag inbillar mig att det ingår i betydelsen att att tänka utanför lådan vilket människor med Aspergers syndrom sägs ha lättare för än andra människor. Jag tror det var den här typen av ”tänk” som det neuropsykiatriska teamet avsåg när de påstod att jag har egna referenssystem. Annars vet jag inte vad de menade med det. 🙂

            Svara
            1. Paula Tilli Inläggsförfattare

              Det kan absolut vara som du skriver, jag är inte främmande för annorlunda teorier som avviker från det som majoriteten av människor tror. Själv har jag ingen åsikt om just den här frågan, men det är ju så att människor alltid har en bestämd åsikt om vad saker beror på, och tankesättet skiljer sig beroende på vilken kultur och tid man lever i. Ifrågasättande människor behövs i den här världen, annars skulle vi aldrig gå framåt!

              Svara
              1. Mats

                Jag vet inte att jag har rätt om ätstörningarnas orskar. Jag är liksom du ingen expert på området. Men jag är skeptisk till om det verkligen är mediabilden som är orsaken. Förklaringen låter för ytlig och alltför politiskt tillrättalagd för att falla mig i smaken.

            2. Thomas

              betydelsen att att tänka utanför lådan vilket människor med Aspergers syndrom sägs ha lättare för än andra människor. Att tänka utanför lådan är ju bra att kunna göra,det gör jag hela tiden och har varit till stor nytta för mig genom hela livet.I dom jobb jag haft där man varit ett team,där alla varit överens,så har jag ofta mina ideer och blivit jag mot dom…det är många ggr jag har fått alla emot mig,men jag gör ändå på mitt sätt och i slutändan så har det varit bra.I grupper så finns det nästan alltid någon eller några som liksom tar över och då är det bra att stå på sig

              Svara
              1. Paula Tilli Inläggsförfattare

                Jag tycker också att det är en enorm tillgång att kunna tänka utanför lådan! Människor har ibland svårt för att acceptera människor som tänker annorlunda, och jag känner igen känslan av att vara ensam mot andra människor. Nuförtiden orkar jag inte alltid ens argumentera, men å andra sidan låtsas jag inte heller hålla med andra människor. Ibland är jag bara tyst för jag har lärt mig att jag inte kan få andra människor att ändra sig, lika lite som de kan få mig att ändra mig. Ofta är det helt lönlöst att argumentera.

          2. Mats

            Jag säger inte att mediabilden inte har betydelse men ta det här som ett exempel:

            Sedan Gillberg (1983 & 1985)[23][24] med flera kom med sin första antydan om förhållandet mellan anorexia nervosa och autism [25][26] så har en storskalig longitudinell studie av tonåringars debut av anorexia nervosa bedriven i Sverige bekräftat att 23 % av personer med långvariga ätstörningar faller inom autismspektrum. https://sv.wikipedia.org/wiki/Anorexia_nervosa#Relation_till_autism

            Det stämmer liksom inte riktigt att mediabilden skulle ha en avgörande betydelse för ätstörningar om det är sant som Gillberg påstår att 23 % av personerna med långvariga ätstörningar faller inom autismspktrumet. Forskarna påstår ju att Aspergers syndrom till 70% eller vad det är beror på genetiska faktorer. Det håller inte att förklara ätstörningar med mediabilden när man läser inlägg likt Gillbergs i debatten om ätstörningar. Jag tror mediabilden däljer de verkliga orsakerna bakom ätstörningar. Jag gissar att det handlar om ungefär samma sak som vid självskadebeteende dvs att ätstörningar är någon sorts psykisk avledningsmanöver. Jag hade själv en period i livet då jag var ohälsosamt fixerad vid min vikt och jag anser att anledningen till det snarare var en känsla av att jag inte hade kontroll över mitt liv än mediabilden av den perfekta människan.

            Svara
            1. Paula Tilli Inläggsförfattare

              Du har rätt i att ätstörningar har ett samband med Aspergers syndrom. Jag har personligen funderat på om det kan vara så att personer med Aspergers syndrom känner sig utanför och känner att de inte duger som de är eftersom de inte är som man ”ska” vara. Och då vill de åtminstone motsvara idealbilden när det gäller hur man ”ska” se ut. Och eftersom vi Aspergare kan ha en tendens att fastna för saker och beteenden, kan det lätt bli så att bantandet går överstyr och utvecklas till en ätstörning. Men det är bara spekulationer från min sida, jag har ingen aning om hur det ligger till!

              Svara
              1. Mats

                Jag gissar att det handlar om att neurologiska avledningsmanövrar. Om en människa skär sig själv så gör den inte det för att den försöker operera sig utan den gör det snarare för att mha smärtan flytta hjärnans aktivitet. Jag tror att det fungerar ungefär likadant med ätströrningar. Vikt- och matkontrollen är ett sätt att lura hjärnan till att man har kontroll i ett utburlent liv. Men jag vet inte att det fungerar så här. Jag gissar mest. Men oavsett vilket så är jag tveksam till att det är medaibilden som är förklaringen. Däremot så tror jag att många människor tror att mediabilden är huvudförklaringen till ätstörningar.

              2. Paula Tilli Inläggsförfattare

                Ja, det kan absolut vara som du skriver! Jag har aldrig haft ätstörningar själv, så därför vågar jag inte gissa hur det ligger till. Men det här med självskadebeteendet var en bra jämförelse!

              3. Mats

                Eller så handlar det som du skrev om en strävan efter att se ut som idealet för att kompensera känslan av utanförskap. Jag vet inte och för att komplicera det hela så beror nog ätstörningar på flera orsaker. Vi kan tex inte helt bortse från att mediabilden spelar in även om jag är skeptisk till att det är förklaringen till ”riktiga” ätstörningar.

  3. Mathias

    att bygga upp stärka självkänsla egen kärlek ett gott självförtroende veta sitt egna värde är nog svårare för oss iom dagens samhälle gällande kraven som är så höga normerna ”vad innebär normal” och att man döms ut så fort duger jag som jag är är jag omtyckt uppskattad betyder jag något för h*n eller passar jag för det här jobbet mm … framgång stärker ju sånt sägs det men att få mothugg och så gör att man tar steg tillbaka och är försiktig ev bli rädd för att våga försöka .. många utav oss skulle nog behöva en bra stabil trygg säker person som couch (Y) kanske har fel men men

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Ja, det är tyvärr just därför vi har svårare att bygga upp en bra självkänsla, tror jag. För att människor ofta dömer ut det som är avvikande. Men jag är ändå glad över att jag till slut fick en bra självkänsla och jag vet även andra Aspergare som har det, vilket förhoppningsvis betyder att ingenting är omöjligt 😉

      Svara
      1. Mathias

        mjoo är ju så sant men för vissa är det mer än det ser ut för också … jag har tyvärr min etnicitet ihop med min aspergers också … så då är det dubbelt upp förutom allt annat runt om också som inte är så roligt som skriker och gör ont

        Svara
        1. Paula Tilli Inläggsförfattare

          Ja, jag förstår att du har det dubbelt så svårt 🙁 Det är tråkigt att vissa människor har fördomar mot de som har en annan etnicitet.

          Svara
          1. Matte

            mmm och det är svårare att få många att tänka efter fatta vad man menar … jämnför mig med andra och det är inte så kul jag är jag dom är dom liksom ..

            Svara
  4. Pingback: Att utveckla en god självkänsla | Paula Tilli

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *