Att göra så lite som möjligt

Share Button

Eftersom en vanlig vardag och i synnerhet alla praktiska uppgifter tar extremt mycket mental energi av mig och många andra med Aspergers syndrom, har jag blivit proffs på att klara min vardag genom att göra så lite som möjligt. Eftersom jag inte gör någonting automatiskt utan jag måste kommandera min kropp att utföra rörelserna när jag exempelvis ska plocka upp ett klädesplagg från golvet, försöker jag låta bli att göra sådana saker om jag absolut inte måste.

Om jag aldrig hade träffat andra människor, hade jag trott att det jag känner är helt normalt och att alla gör på samma sätt som jag. Men eftersom jag ser hur andra människor gör hemma hos sig, har jag möjlighet att jämföra. Många andra människor bäddar exempelvis sängen, viker sin tvätt i tvättstugan och kokar nytt ris varje dag bara för att nämna några exempel.

Jag däremot bäddar aldrig sängen, jag slänger den rena tvätten i IKEA-påsen för att låta det mesta ligga kvar där tills det är dags att tvätta igen och jag förvarar storkok av ris i kylen för att äta det i flera dagar. Dessutom duschar jag aldrig i onödan och kammar inte håret om jag inte ska någonstans. Allt detta är ett utmärkt sätt att spara energi för att skydda mig själv från utbrändhet.

Tidigare undrade jag varför min boendestödjare brukade flytta tvättmedlet från hallbordet till badrummet, men hon tyckte av någon anledning att badrummet skulle vara ett utmärkt förvaringsställe. Men jag var inte alls lika imponerad och undrade varför tvättmedlet inte skulle kunna vara på hallbordet: på det sättet behöver jag inte gå och hämta tvättmedlet från badrummet när jag har tvättid utan jag kan bara ta med mig det, vilket också sparar otroligt mycket energi.

Av samma anledning förvarar jag även havregryn, ris och liknande på köksbänken. De flyttas tillfälligt till köksskåpet när min boendestödjare ska rengöra köksbänken, men snart är de tillbaka där de var från början. På det sättet behöver jag inte ta lika många steg på morgnarna när jag ska koka havregrynsgröt.

Share Button

Boka mig för en föreläsning

Paula Tilli föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv.

Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv. Skicka en förfrågan om föreläsning genom att fylla i det här webbformuläret.

Mina böcker

Köp min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom hos Gothia Fortbildning, Bokus eller Adlibris.

Köp min bok På ett annat sätt hos Bokus eller Adlibris.

15 reaktion på “Att göra så lite som möjligt

    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Jag gör inte heller det! Förut bäddade jag sängen när jag skulle få besök eller när någon hantverkare kom hem till mig, men det har jag slutat med för länge sen 🙂

      Svara
  1. Gösta

    Hej Paula.
    Jag gillar din strategi, särskilt det där med tvättmedlet. Jag tillämpar inte den strategin riktigt lika konsekvent själv, men jag försöker så gott jag kan, och jag tror jag är på god väg. För visst sparar det på den dyra energin.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Ja eller hur? Det sparar verkligen på energidepåerna, och man blir inte lika utsliten. Bra att du är på god väg till att börja tillämpa strategin 🙂

      Svara
  2. Johanna Berg

    Det är så skönt att läsa din blogg och veta att man inte är ensam om att ha det så.

    Problemet är bara att få omgivningen att förstå.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Tack Johanna! 🙂

      En oförstående omgivning är tyvärr ett problem för många. Vissa upplever omgivningens bemötande som ett mycket större problem än själva Aspergers syndrom.

      Svara
  3. Mats

    Tidigare undrade jag varför min boendestödjare brukade flytta tvättmedlet från hallbordet till badrummet, men hon tyckte av någon anledning att badrummet skulle vara ett utmärkt förvaringsställe.

    Man måste nog vara bra normal för att förvara tvättmedlet i badrummet. Det låter ju inte riktigt klokt att ha tvättmedlet i badrummet. Och köksskåpen har man ju bara för att ställa de tomma conrflakespaketen i så man slipper slänga dem.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Man måste nog vara bra normal för att förvara tvättmedlet i badrummet. Det låter ju inte riktigt klokt att ha tvättmedlet i badrummet.

      Hahaha, eller hur? 😀 Håller med dig helt och hållet!

      Jag har också skåpen fulla med gamla kartonger. T om kylskåpet är fullt av gamla äggkartonger.

      Svara
  4. Emma Pettersson

    Jag har mina bestick i en bunke på diskbänken och en annan med qndra köksredskap brevid, och jg har mina burkar och kok kärl i dehögre skåpen tex det är lite qv mina udda placeringsätt även om jag tycker det inte är så udda utan ja mer eeffektivt och mental energi sparqnde., så du är icke ensamdär paula samt jag brukar chså göra mer mat på en gång w jag slipper den göra typ de nextkommande dagarna.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Jag förstår dig! Och du har helt rätt i att det sparar otroligt mycket energi att få placera sina saker som man vill ha det och att ha mat i flera dagar i kylen. Alla boendestödjare förstår inte det i början, och de tror att det som är normen fungerar bäst för mig, men så är det inte alls! 🙂

      Svara
  5. Rebecca

    Jag har diskmaskin, och när den är färdigdiskad brukar mitt boendestöd vara på mig om att tömma den direkt. Då tänker jag, disken är ju ren, jag kan ta det jag behöver direkt ur diskmaskinen! Mycket lättare, så bråttom att tömma den är det ju inte. Och när jag väl behöver tömma den för att sätta in lite smutsig disk är det mindre att tömma, och disken är ju redan där vid diskbänken! Istället för in och ut ur skåpen! 🙂

    Jag röker också, jag har en hel hög med tomma paket i hyllan innanför min balkong… 2 meter från soptunnan.
    Men samtidigt kan de tomma paketen vara bra att ha, man kan nog pyssla ihop något med de!

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Haha, hög igenkänningsfaktor! Jag förstår överhuvudtaget inte varför man skulle tömma diskmaskinen med en gång. Förut föreslog min boendestödjare att jag skulle köpa en diskmaskin, och jag svarade att jag inte kunde. När hon frågade varför, svarade jag att jag inte skulle orka tömma den hela tiden. ”Men varför skulle den behöva tömmas med en gång, kan inte du låta den smutsiga disken ligga i diskhon och sedan när diskmaskinen blivit tom efter några dagar, kan du den smutsiga disken ställas där”, frågade hon mig. Jag tyckte att det lät som en utmärkt idé! Av någon anledning hade jag fått för mig att min mamma har rätt när hon säger att dismaskiner måste tömmas med en gång, men min boendestödjare sa till mig att hon har fel. Och det fick mig att tänka 🙂 Så om jag köper en diskmaskin någon gång, ska jag definitivt göra som min boendestödjaren sa!

      Jag förstår att du vill spara tomma cigarettpaket. Jag kan också ha svårt för att slänga grejer, men jag har blivit bättre på det under de senaste åren 😉

      Svara
      1. Emma Pettersson

        Min mamma säger som din paulatyp att den måste tömmas på engång men mitt beslut att köpa en bänkdiskmaskin är bland de b.ästa köp någonsin, skulle alldrig bli någon ren disk utan de och tömmningen tar jag hand om när jag känner för det.=)

        Svara
        1. Paula Tilli Inläggsförfattare

          Vad bra att du haft nytta av din diskmaskin! 🙂 Anledningen till att jag inte köpt diskmaskin trots att min boendestödjare rekommenderade det var att jag blev sjukskriven och inte har råd just nu. Men vem vet, kanske senare. Det låter som en bra grej iaf 🙂

          Svara
  6. Pingback: Mitt hypoaktiva liv med ADD | Paula Tilli

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *