Boendestöd enligt socialtjänstlagen vs serviceboende enligt LSS

Share Button

Vi som har Aspergers syndrom, autism och andra neuropsykiatriska diagnoser har enligt lagen rätt till stöd och hjälp. Vi som har en diagnos inom autismspektrat tillhör personkrets 1 enligt LSS, vilket innebär att vi har rätt att ansöka om insatser enligt LSS, däribland att bo på gruppboende.

Trots att jag har Aspergers syndrom och därmed tillhör personkrets 1 enligt LSS har jag valt att ha boendestöd enligt socialtjänstlagen istället för att ansöka om boende med särskild service enligt LSS. Detta för att jag trivs väldigt bra i min lägenhet och inte vill flytta. Jag bor på bara 15-20 minuters tunnelbaneresa från Stockholms centralstation, vilket är bra för mig med tanke på mitt jobb som aspergerinformatör som innebär resor runt om i Sverige. Från Stockholm har jag lätt att ta mig till nästan vart som helst, inklusive till Finland där min familj bor. Jag bor i en relativt stor och billig lägenhet med balkong och jag bor på bara ett par minuters gångavstånd från skogen, vilket är väldigt viktigt för mig med tanke på mitt stora specialintresse blåbärsplockning. Därför vill jag inte flytta vilket jag skulle behöva göra om jag skulle ansöka om boende enligt LSS.

Tyvärr finns det en nackdel med att ha boendestöd enligt socialtjänstlagen jämfört med att ha boende med särskild service enligt LSS: Socialtjänstlagen ger endast skäliga levnadsförhållanden, samtidigt som LSS garanterar goda levnadsvillkor. Eftersom jag har valt att ha hjälp enligt socialtjänstlagen kan kommunen säga: ”Det räcker med att det städas/tvättas/lagas mat hos dig varannan vecka, det är många människor i Sverige som har det så så vi anser att det är skälig levnadsstandard.” Om jag skulle ha stödet enligt LSS, skulle jag kunna kontra med: ”Jo, men jag nöjer mig inte med skäliga levnadsförhållanden utan jag vill ha goda levnadsvillkor” men nu har jag inget bra motargument att hänvisa till enligt lagen.

När jag hade uppföljningsmöte med stadsdelsförvaltningen för ett halvår sedan drog de ner mina boendestödtimmar med motiveringen att de inte ansåg att det var nödvändigt för mig att ha så många timmar som jag dittills hade haft sen flera år tillbaka. De hade laglig rätt att dra ner timmarna enligt socialtjänstlagen och nu har jag fyra timmars boendestöd i veckan istället för sex timmar som jag hade tidigare. Nu blir det stressigt för mig att hinna med allt med fyra timmar och jag har inte längre lika bra levnadsvillkor, men det är priset jag måste betala eftersom jag inte ville flytta från min lägenhet och ansöka om bättre levnadsvillkor enligt LSS.

Share Button

Prenumerera på mina blogginlägg

Boka mig för en föreläsning

Paula Tilli föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv.

Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv. Skicka en förfrågan om föreläsning genom att fylla i det här webbformuläret.

Mina böcker

Köp min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom hos Gothia Fortbildning, Bokus eller Adlibris.

Köp min bok På ett annat sätt hos Bokus eller Adlibris.

12 reaktion på “Boendestöd enligt socialtjänstlagen vs serviceboende enligt LSS

  1. Linda

    Att bo på gruppboende eller servicebostad garanterar inte goda levnadsvillkor. Jag har bott på ett liknande boende förut och jag trivdes inte alls. Så jag flyttade och jag vill inte flytta tillbaka till ett sådant boende igen. Det känns inte som ett riktigt eget hem att bo i sådana boenden. Och det är nog oftast så att personalen vill dominera över en på sådana boenden. Och grannen brukade skrika elaka saker till mig.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Vad tråkigt att du har dåliga erfarenheter av gruppboenden 🙁 Jag menade i mitt inlägg att lagen om LSS garanterar goda levnadsvillkor vilket innebär att jag skulle få fler timmar stöd i veckan om jag hade stödet via LSS. Men självklart kan det hända att gruppboendet man flyttar till inte är bra, och konsekvensen blir då att personen som fått insatsen beviljad inte får goda levnadsvillkor även om lagen garanterar det. Om man har fel person som boendestödjare har man inte heller skäliga levnadsförhållanden trots att själva timantalet man har blivit beviljad enligt socialtjänstlagen ska garantera just det.

      Jag förstår verkligen att du flyttade från boendet eftersom du inte trivdes! Det är jätteviktigt att man ska trivas i sitt eget hem. Vad bra att du inte behöver bo där längre!

      Svara
      1. Linda

        Det har varit flera boendestödjare som har varit fel person för mig också. Jag har många olika boendestödjare eftersom jag behöver det varje dag. Och dom som brukar turas om att komma på fredagar kan jag inte ha. Jag blev bara nervös på dem. Så jag har sagt att jag inte vill att de ska komma till mig mer. Men jag får ingen annan på fredagarna då om det inte blir så att någon annan boendestödjare får en lucka då. Och de anställer inte heller flera boendestödjare till det team jag tillhör. Och de högre upp säger nej till chefen för boendestöd att anställa flera boendestödjare. Och jag får inte heller ha någon som har varit bra vikarier på fredager för att kommunen tycker att jag redan hade personal. Men jag blev ju bara nervös på dem och då kan jag ju inte ha dem. Jag skulle vilja att några som varit bra vikarier skulle bli anställa till teamet jag tillhör. Men jag har också haft dåliga vikarier också. Men de högre upp säger nej till chefen för boendestöd att anställa flera utav de som varit bra vikarier. Jag behöver boendestödjare som är lugnande för mig. Men alla är inte lugnande för mig nu heller. Men de som turades om att komma på fredagar blev jag extra nervös utav. Men då tycker jag att jag kunde få ha en bra vikarie istället på fredagar. Men det får jag inte eftersom det redan finns personal. Men jag blev ju bara nervös av dem.

        Svara
        1. Paula Tilli Inläggsförfattare

          Vad dåligt att du inte kan ha boendestöd på fredagar! Jag vet inte hur det är där du bor, men i min stadsdelsförvaltning har jag rätt att välja vilken utförare jag vill ha som utför boendestödet. Jag har en möjlighet att säga vilka boendestödjare jag inte vill ha, och enhetschefen lyssnar på mina önskemål. Skulle det mot förmodan vara så att jag inte skulle vara nöjd med denna utförare och de inte skulle ha boendestödjare som jag vill ha, skulle jag kunna byta till någon annan utförare. Men det kanske inte alls är så där du bor. Jag förstår verkligen att du inte vill ha boendestödjare som du inte trivs med! Jag har själv också haft boendestödjare som jag inte trivts med alls, och då har jag bara blivit på dåligt humör. Det funkar inte alls. Men de som jag har nu funkar det bra med.

          Svara
          1. Linda

            I min kommun får man inte riktigt bestämma själv vilka boendestödjare som man vill ha. Man kan bara ha önskemål.

            Svara
            1. Paula Tilli Inläggsförfattare

              Jag kan inte heller säga exakt vilken boendestödjare jag vill ha för den boendestödjaren kan ha ett fullt schema. Däremot kan jag säga vilka jag INTE vill ha, och om utföraren inte skulle ha några boendestödjare alls som jag vill ha kan jag också byta utförare och välja någon annan firma. Vad tråkigt att du inte kan välja utförare för då har du inte så mycket val! 🙁

              Svara
  2. Irene

    Jag har fortfarande svårt att hantera det här med boendestöd. Å ena sidan behöver jag, å andra sidan tycker jag det är jobbigt med personer som jag inte känner sedan förr. Tjejerna är kanonbra, snälla, följsamma, flexibla…men jag känner ändå att det är på låtsas. Hur ska jag komma bort från den känslan? Jag har dragit ner på stödet till ett tillfällen i veckan, just nu, egentligen skulle jag kanske vilja ha fler timmar, men jag blir stressad av tider och scheman och känner att mina egna behov av spontanitet och flexibilitet hindras av all schemaläggning. Jag skulle jättegärna vilja ha hjälp med ex matlagning, handla osv,…men det blir inte alltid av…beroende på att om inte boendestödjaren just den dagen har tillgång till bil, så kan vi inte åka och handla. Jag åker absolut inte buss pga ljudkänslighet. Jag vill inte alltid göra allt tillsammans med boendestödjaren, jag tycker om att sitta och njuta av en bok, läsa eller något när de är här, men jag skäms…känner mig lat, och därför stressar jag med att ”hjälpa till”. Någon som har tips på hur jag kan förhålla mig till detta?

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Jag kan verkligen förstå att det kan vara jobbigt att ha främmande personer i sitt hem 🙁 Det kan verkligen vara ett dilemma om du känner dig begränsad av schemaläggning för å ena sidan vill du ha hjälp och å andra sidan stressar det dig. Själv har jag ”turen” att trivas med schemaläggning och då funkar boendestödet jättebra, så länge tiderna hålls. Vad tråkigt att ni inte kan handla varje dag du vill! Jag vet inte om du har ansökt om färdtjänst, men om inte så kan du testa det.

      Jag vet inte riktigt hur du ska förhålla dig till att du känner dig lat, det enda jag kan säga att jag kan relatera till den känslan för jag har själv dåligt samvete ibland för att jag inte hjälper till mer trots att jag och min LSS-handläggare har bestämt att jag inte behöver göra det! 🙁 Däremot kan jag inte sitta och läsa en god bok när mina boendestödjare är hos mig för jag måste vara delaktig, och jag är det genom att vara psykiskt närvarande genom att titta på dem vad de gör. Eftersom jag inte kan vara delaktig på ett praktiskt plan, måste jag vara det på ett mentalt plan och därför får jag inte syssla med andra saker under tiden de jobbar hos mig. Det har iofs hänt några gånger att jag mått så dåligt att jag varit tvungen att lägga mig ner i sängen när de varit hos mig, då har jag skämts ihjäl men jag har då inte KUNNAT vara uppe och det har bara hänt ett fåtal gånger. Men så länge jag inte mår alltför dåligt så måste jag vara med vilket jag kan förstå.

      Du kanske kan kolla vad det står i ditt biståndsbeslut ang hur delaktig du måste vara? Regeln är ju att brukaren måste vara delaktig, men ibland finns det omständigheter som gör att brukaren inte KAN vara det. Du kanske kan fråga din handläggare om du får läsa under tiden de är hos dig? Om du har några svårigheter som gör att du inte ens kan vara med på ett psykiskt plan så kan du diskutera det tillsammans med din handläggare som beviljat dig insatsen, och då ska du inte ha dåligt samvete om du sysslar med andra saker under boendestödtimmarna. Fast jag vet att det är lättare sagt än gjort för jag har dåligt samvete själv, men jag har lärt mig att det är något jag måste leva med.

      Svara
      1. Irene

        Om jag tar det direkt med mitt boendestöd så är det nog inga problem! Jag tycker att det är ”mysigt” att lyssna på ljuden när någon annan pysslar i mitt hem. Boendestöd frågar alltid om de ex ska tömma diskmaskinen eller fylla den. Men pga min ljudkänslighet så måste jag isf gå undan, och då gör jag det. Ibland går de ner till miljöhuset åt mig, jag följer inte med om jag inte mår bra. Jag har också upptäckt att jag inte gillar att de går bredvid mig när jag ska handla. Jag vill gå för mig själv och tänka och titta i min egen takt. Då kom jag på, att jag och boendestödjaren delar på den skrivna listan och så möts vi vid kassan. Jag gillar inte stressen i affärerna, ljud osv. Så det går väldigt snabbt för mig att handla. Ibland sätter jag mig och kollar på tv när de är här, för att jag behöver ”bara vara” just då. Om jag ska kallprata eller konversera så blir jag extra trött.
        Nej, det är verkligen ingen lätt situation. Men tacksam för allt stöd och hjälp jag får och det är mycket upp till mig själv att säga ifrån och säga hur jag behöver ha det.

        Svara
        1. Paula Tilli Inläggsförfattare

          Vad bra att dina boendestödjare är så förstående och inte tvingar dig att följa med till miljöhuset när du mår dåligt! Mina boendestödjare är också förstående. Du kanske kan ta upp det här med boendestödjarna och fråga dem om det är okej att du läser en bok istället för att kallprata med dem för det tar energi av dig att vara social. Jag hoppas och tror att de isåfall förstår att det inte har något med dem att göra att du inte orkar vara social och prata utan det har med diagnosen att göra. Om du tycker att det är jobbigt att säga till dem hur du vill ha det kan du kanske skriva det på ett papper.

          Svara
  3. Irene

    Efter att jag skrivit mitt inlägg så kom jag på att jag skulle ta upp det med mina boendestödjare såklart 🙂 Inte gå och fundera eller tänka något som kanske inte är sant. Och så blev det…vi kunde reda ut mina knutar och sen flöt det på bra.
    Något jag hängt upp mig på är ordet ”tillsammans”…Att vi gör saker tillsammans för mig innebär att jag följer med till miljöhuset, att jag står bredvid boendestödjaren i köket och plockar in disken tillsammans, osv osv….I min fantasi blev det så, och för mig är det jättejobbigt att göra så. Jag är ljudkänslig och orkar inte med när andra plockar disk och skramlar, då måste jag vara i ett annat rum.
    Och när jag ex handlar mat, då vill jag gå själv och plocka och välja. Så vi löste det också, genom att jag skriver varsin lapp, och vi handlar i vår egen takt och möts vid kassan. Stressen släppte. Jag har perceptionsstörningar och blir så stressad i butiker…så mycket val,…så mycket ljud,…så mycket folk..och ska jag då ha någon med mig….HUUUUU….det blir för mycket. Däremot uppskattar jag att få hjälp med att bära upp all mat …från parkeringen …uppför alla trappor och få hjälp med att sortera och plocka in.
    Nu har jag äntligen blivit antagen på NP-enheten här i staden, och kommer att få hjälp med olika sätt att hantera och lära mig om min autism. Jag har väntat och väntat, fick nej, överklagatat och nu så.
    Tacksam är ordet.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Vad glad jag är för din skull, Irene! 🙂 Vad bra att allt har löst sig och att stressen släppte. Ibland går man och funderar på saker som skulle gå att lösa genom att prata, man måste bara ta tag i det. Vad roligt att du också blivit antagen på NP-enheten, hoppas du får det stöd du behöver där!

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *