Kategorier
Paulas blogg

Föreläsningar om Aspergers syndrom på nätet

Snälla, hjälp mig att sprida budskapet genom att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Jag har blivit tipsad om att tipsa er om följande föreläsningar om Aspergers syndrom:

http://urplay.se/program/195644-ur-samtiden-fokus-pa-autism-autism-bland-flickor-och-kvinnor

och:

http://ki.se/kind/konferensen-fokus-pa-autism-2016

Jag har själv inte sett föreläsningarna eftersom jag har lätt för att tappa min koncentration om jag ser på filmer, men hoppas ni gillar föreläsningarna! 🙂

10 svar på ”Föreläsningar om Aspergers syndrom på nätet”

Tack för en bra och intressant blogg. Jag lär mig nytt om Aspergers syndrom för varje inlägg jag läser. Läser en del bloggar om bl a föräldraskap och NPF, samt andra om fysiska funktionsbegränsningar såsom exempelvis Ehlers-Danlos syndrom, hypermobilitet, och många andra ämnen också.

Anledningen till att läsa om NPF är att jag har anhöriga med diagnostiserade funktionsbegränsningar och med troliga sådana. Funderar ibland om jag själv har någon form av NPF, men det är lösa spekulationer från min sida. Iofs räcker det med att jag redan har en lång rad diagnoser som gör att jag har sjukersättning på heltid. Funderar på om exempelvis svår smärta (hypermobilitet pga Ehlers-Danlos syndrom) kan ge symtom som påminner om NPF? En sjukdom är iallafall en djup depression med PTSD som jag behandlas för sedan 10 år tillbaka. Men först i år som jag fått psykoterapi.

Jag har arbetat som beteendevetare och mina huvudsakliga uppgifter var dels föreläsningar, dels utredningsarbete. När jag nu läser om exempelvis hemmasittare, barn som blivit utmattade pga att skolan inte följer lagar, känner jag igen så mycket från dem jag mötte i mitt arbete med utmattningsdepression och även andra symtom. Det gör mig både ledsen och arg att barnens hälsa inte respekteras. Aldrig sägs till en vuxen som ”gått i väggen” att hen bara vill vara hemma av bekvämlighet eller liknande vansinnigheter, att det är en plikt att gå till jobbet, och så vidare. Listan kan göras lång. Men barnen ska knäckas totalt för att de inte passar in i skolans mall? En vuxen som blir utmattad (tycker inte om ordet utbränd, då det ger associationer att vara ett permanent tillstånd. Det kan det bli, men behöver inte bli det om rätt hjälp erhålls, individanpassad givetvis) får hjälp utifrån sin situation och uppmanas att vara hemma. Samma individuella hjälp ska givetvis erbjudas barnen och deras (ofta även de utmattade) föräldrar!

På min blogg, som jag startade för fem månader sedan, skriver jag mycket om hur det är att vara långtidssjuk ur olika aspekter, men jag skulle aldrig klara av att bara skriva om det. Därför blir det också reseskildringar samt berättelser om djur och natur, främst tjänstehundar som är ett av mina stora intressen. Jag kan inte längre ha hund själv pga funktionshinder, vilket är en stor sorg, men jag får iallafall, tack vare generösa fodervärdar och hundägare, skriva om dessa fantastiska hundar. Ibland kan jag faktiskt tycka att de är smartare än vad vi människor är. Många likheter finns det iallafall.
Välkommen att titta in på min blogg Livets Skiftningar ett annat perspektiv om du känner för det!

Återigen; TACK för att du lär mig så mycket om Aspergers syndrom!

Vänligen
Piia-Liisa P

(PS! Förlåt för lång kommentar. Självklart helt OK att redigera/ta bort om du tycker den går utanför dina områden)

Funderar på om exempelvis svår smärta (hypermobilitet pga Ehlers-Danlos syndrom) kan ge symtom som påminner om NPF?

Det finns vissa indikationer på ett samband mellan överrörlighet och autism: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3365276/

En sjukdom är iallafall en djup depression med PTSD som jag behandlas för sedan 10 år tillbaka. Men först i år som jag fått psykoterapi.

Det finns en större förekomst av ångesttillstånd och depression hos människor med Aspergers syndrom men jag tror inte att forskarna är på det klara med om överrepresentationen delvis beror på att de neurologiska avvikelserna i Aspergers syndrom innebär en förhöjd risk att insjukna i depression och olika ångestsjukdomar eller om överrepresentationen enbart beror på den sociala och ekonomiska marginalisering som aspergare många gånger drabbas av. De flesta människor som någon gång i livet drabbas av ångestsjukdomar och depression har knappast medfödda utvecklingsneurologiska avvikelser som Aspergers syndrom eller AD(H)D.

Hej Pia-Liisa!

Tack för att du tipsade om din blogg. Jag måste erkänna att jag inte vet något om Ehlers-Danlos syndrom men jag får googla om det.

Jag håller med dig om att det är vansinnigt att barn inte blir tagna på allvar på samma sätt som vuxna. Visst, vuxna som blir utbrända blir också ifrågasatta ibland, men utbrända barn och barn som mår dåligt eller lider av ångest blir ofta tvingade till skolan och måste dessutom oftast vara där på heltid. Som vuxen har man oftast en möjlighet att sjukskriva sig och man blir ändå tagen på allvar på ett annat sätt än barn.

Svara

å vilken härlig föreläsning med Judith skall lyssna på den andra sedan ! Tack för att du lägger ut . Kram

Tack för era svar på min kommentar. Svår smärta påverkar troligtvis psyket mer än vad jag som drabbad förstår. Att sedan ha andra yttre faktorer som också påverkar mig psykiskt gör att jag inte fungerar fullt ut jämt. Vad som är orsak och verkan är svårt att säga. Men det blir jobbigt. Om jag som vuxen, medelålders har svårt att hantera denna situation, hur svårt ska det då inte vara för de barn som lever med symtom liknande mina. Det är fler barn än vad vi vill tro. Och jag lider med dem just därför att de i många fall tvingas iväg till skolan där de ska vara! Men vuxna som är sjuka kan stanna hemma. Det är inte rätt mot våra barn. De behöver hjälp, inte tvång.
Det känns gott att läsa att du hittat din väg till en fungerande tillvaro, Paula. Jag att alla skulle kunna få den hjälp de behöver för att hitta rätt i sin tillvaro!
Kram <3
//Pia-Lisa

Du har helt rätt, Piia-Liisa! Jag kan absolut tänka mig att svår smärta påverkar psyket otroligt mycket även om jag har haft turen att aldrig behöva uppleva det. Jag förstår absolut att det är jobbigt 🙁

Kram <3

Svara

Hej Paula!
Jag föreläser själv och undrar hur jag kan hålla igång föreläsandet. Jag har jättesvårt att hitta tillfällen och möjligheter att göra det eftersom att jag ofta tar kontakt med människor på egen hand.
Mvh/Björn, aspergerinformarör

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *