Vi aspergare är så olika!

Share Button

Aspergers syndrom/autismspektrumtillstånd är en väldigt bred diagnos. Trots att professionella ofta säger att de vet om att vi som har diagnosen är olika varandra, blir de ibland förvånade när jag berättar för dem att jag också har Aspergers syndrom. ”Men jag känner andra med asperger som inte kan se andra i ögonen/har extremt svårt att prata med andra människor/endast pratar om tidtabeller/inte kan åka utomlands själva, så hur kan du ha samma diagnos?”, har jag bland annat fått höra.

Ibland kan det vara tvärtom, dvs människor undrar hur det kommer sig att jag inte orkar städa eftersom de känner någon annan med asperger som inte har några som helst problem med det. Och när jag förut hade aktivitetsersättning, tyckte vissa att jag egentligen hade kunnat arbeta eftersom de minsann kände någon annan med exakt samma diagnoser som jag som klarade av att arbeta heltid. När jag får sådana kommentarer, förstår jag att många trots allt inte har förstått att vi som har asperger är minst lika olika varandra som andra människor.

”Hur kan ni ha samma diagnos och ändå vara så olika varandra?”, frågar andra människor mig ibland. Men det beror helt enkelt på att vi uppfyller olika kriterier och dessutom i olika grader. Någon kanske har specialintressen, någon annan har istället svårt för förändringar, någon uppfyller båda kriterierna och så vidare. Våra specialintressen kan ju också skilja sig från varandra. Troligen är man en helt annan personlighetstyp om man har andra människor som specialintresse än om man exempelvis har matte som specialintresse. Och vissa har utöver asperger även andra diagnoser som exempelvis ADHD, vilket också kan påverka ens sätt att vara.

Lägg därtill att vi även har olika personligheter och har förmodligen uppfostrats på helt olika sätt. Någon är utåtriktad, någon annan är inåtvänd osv. Om man är inåtvänd och dessutom uppvuxen i en familj där man uppfostrats att dölja sina känslor, vänder man förmodligen alla problemen inåt, medan om man har uppfostrats att visa utåt hur man känner, är det en större chans att barnet exempelvis stör på lektionerna i skolan om h*n mår dåligt och känner sig utanför. Det är så olika vi kan vara. Det är just därför det heter autismspektrum.

Ni ”normala” är också väldigt olika varandra. Vissa av er får exempelvis nobelpris, men det betyder inte att exakt alla av er kommer att få det. Och de av er som aldrig får nobelpriset är inte ett dugg latare människor än de som lyckas få det.

Share Button

Boka mig för en föreläsning

Paula Tilli föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv.

Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv. Skicka en förfrågan om föreläsning genom att fylla i det här webbformuläret.

Mina böcker

Köp min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom hos Gothia Fortbildning, Bokus eller Adlibris.

Köp min bok På ett annat sätt hos Bokus eller Adlibris.

10 reaktion på “Vi aspergare är så olika!

  1. christer

    Det är så som det är..synd att de normalstörda har så svårt att sätta sig in i hur det är att leva i ”deras”värld med en diagnos.
    Jag är själv ”utrustad”med AS& ADHD. AS dominerar. Jobbar heltid och jobbet är mitt specialintresse vilket är en dj..la tur.
    Ha det bra Christer.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Hej Christer!

      Precis, de normalstörda förstår tyvärr inte alltid hur det är att leva i en värld som inte är anpassad efter ens egna behov. Det är inte alltid så lätt.

      Vilken tur du har som hittat ett jobb inom mitt specialintresse! Jag skulle nog kunna säga att diagnosen Asperger tilhör ett av mina specialintressen, annars hade jag aldrig orkat föreläsa. Om jag inte hade hittat detta jobb, hade jag fortfarande gått hemma utan sysselsättning.

      Ha det bra du också!

      Svara
      1. christer

        Jag förstår det,hade imte jag haft mitt jobb/specialintresse att gömma mig i så hade jag nog inte orka leva.

        Svara
        1. Paula Tilli Inläggsförfattare

          Jag förstår dig! Själv tycker jag att specialintressen är det allra bästa med Asperger! Tack vare mina specialintressen älskar jag livet och jag har aldrig någonsin tråkigt. Därför kan jag ibland tycka synd om normalstörda människor för det verkar som att de blir uttråkade väldigt lätt 🙂

          Svara
  2. Pingback: 6 anledningar till varför jag tycker att sjukförsäkringsreglerna är orättvisa | Paula Tilli

  3. Pingback: Min hälsosamma livsstil, del 4 | Paula Tilli

  4. Pingback: Att leva med Aspergers syndrom | Paula Tilli

  5. Pingback: Att utföra aktiviteter tillsammans med andra aspergare | Paula Tilli

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *