Kategorier
Aspergers syndrom och autism

10 fakta om Aspergers syndrom som alla borde känna till

Snälla, hjälp mig att sprida budskapet genom att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Trots att kunskapen om Aspergers syndrom och autism ökat något, har jag stött på många kunskapsluckor ute i samhället när jag föreläser. Här har jag samlat de 10 viktigaste fakta som jag anser att alla som träffar personer med Aspergers syndrom och autism bör känna till:

1. Vi med Aspergers syndrom är olika. Minst lika olika som ni neurotypiker är. Om du tidigare träffat en person med Aspergers syndrom, betyder det inte att nästa aspergare du kommer att träffa kommer att fungera likadant. Lär känna personen, inte bara diagnosen!

2. Att bli jämförd med andra människor kan kännas kränkande. Därför bör du aldrig jämföra oss aspergare med varandra och säga: ”jag känner minsann någon med Aspergers syndrom som klarar av det här, så därför borde du skärpa dig lite och klara det också”. Ni neurotypiker klarar ju också olika mycket. Några av er blir VD:s på företag, andra får nobellpriser. Men det betyder inte att alla ni neurotypiker kommer att klara det! Och för er som inte klarar det är det inte bara att ”ta sig i kragen och skärpa sig lite”.

3. Aspergers syndrom är ingen sjukdom. Det är helt enkelt ett annorlunda sätt att vara på, och världen behöver människor som har en förmåga att tänka i nya banor. Enligt mig kan man inte poängtera detta faktum för många gånger. Om man kallar asperger för sjukdom, menar man enligt mig mellan raderna att det skulle vara fel att vara annorlunda. Jag vill inte bli botad utan jag vill bli accepterad som jag är!

4. Långt ifrån alla aspergare skulle vilja ta bort sin diagnos. Vissa trivs med att leva ett annorlunda liv. Du kanske tycker att det är viktigt i livet att ha vänner, skaffa familj och arbete, men för en person med Aspergers syndrom kan ibland helt andra saker vara viktiga. Ta aldrig någonsin för givet att en aspergare mår dåligt, bara för att han kanske är ensam och saknar sysselsättning. Fråga istället!

5. Alla med Aspergers syndrom har inte svårt att sätta sig in i andras känslor. Vissa av oss, speciellt kvinnor, kan tvärtom vara överempatiska och väldigt känsliga. När mina vänner mår dåligt, väljer de oftast att vända sig till just mig eftersom de tycker att jag är en bra lyssnare och har lätt för att prata om känslor. Att alla aspergare bara skulle gilla att diskutera fakta är alltså definitivt en myt!

Texten fortsätter under rutan.

Följ min blogg via Facebook eller mejl (nyhetsbrev).

6. Jag har ingen mild form av asperger. Att jag är en bra lyssnare och har extremt lätt för att få kontakt med nya människor betyder inte att jag skulle ha en mild form av Aspergers syndrom. Jag har lika mycket asperger som många av dem som har svårt för ögonkontakt och inte har lika lätt att uttrycka sig som jag. Många av oss har en ojämn begåvningsprofil, och just mina svårigheter råkar vara av en sådan art som inte syns utanpå, men jag är ändå av ett lika stort behov av boendestöd som många andra!

7. Aspergers syndrom är en så kallad osynlig diagnos. Detta betyder att vi ofta utåt sett ser ut som precis vem som helst och att Asperger-dragen inte alltid syns utanpå. Att jag sminkar mig och bär rött läppstift betyder inte heller att jag skulle ha en mild form av syndromet. Men bara för att diagnosen inte syns utanpå så betyder det inte att den inte skulle existera. Ingen skulle förmodligen säga till en person som brutit benet: ”kan inte du skärpa dig lite och försöka springa ett maratonlopp?”, och därför måste vår funktionsnedsättning respekteras på samma sätt.

8. Utgå aldrig ifrån att du kan läsa av våra ansiktsuttryck. Om en person med Aspergers syndrom inte svarar på tilltal och undviker ögonkontakt, betyder det nödvändigtvis inte att han är ointresserad och/eller inte lyssnar. Om en person med Aspergers syndrom ser sur eller ledsen ut, betyder det nödvändigtvis inte att hen mår dåligt. Om en person med Aspergers syndrom skrattar och ler, betyder det nödvändigtvis inte att hen mår bra. Om du vill veta hur personen mår, fråga!

9. Många aspergare tycker att vanliga vardagliga aktiviteter tar mycket energi. Därför orkar vi inte alltid lika mycket som andra människor. Jag orkar exempelvis inte plocka upp posten från hallgolvet oftare än en gång i veckan eftersom det förbrukar så pass mycket energi. Men det handlar inte om lathet utan just om ork. Det är viktigt att förstå att det finns gradskillnader i trötthet och ork, precis på samma sätt som det finns gradskillnader i smärta. Man kan ju inte jämföra ett vanligt magknip med den smärta som en födande kvinna upplever, och på samma sätt bör man inte säga till oss: ”men jag känner mig också trött efter jobbet”. Om vi blir pressade att klara av allt som ni neurotypiker klarar av, finns risken att vi går in i väggen.

10. Aspergers syndrom innebär styrkor för många. Läs gärna Tony Attwoods positiva Aspie-kriterier. Vissa är exempelvis extremt duktiga på smådetaljer och kan vara därför förvånansvärt duktiga på arbeten som kräver uthållighet och noggrannhet. Vissa har enormt mycket drivkraft. Tack vare min drivkraft och förmåga att fokusera lyckades jag exempelvis skriva min debutbok på tre månader. Vissa har specialtalanger utöver det vanliga, och många är pålitliga och mycket plikttrogna. Mycket bra egenskaper som efterfrågas i arbetslivet!

Gillar du inlägget? Snälla, dela i så fall det på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, fråga mig om autism, följa min blogg och låna mina böcker.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via Facebook, Instagram, mejl eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Mina böcker

Mina böcker På ett annat sätt och Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att låna på biblioteken i bland annat Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping, Helsingborg, Norrköping, Jönköping, Umeå, Lund, Borås, Huddinge och Eskilstuna.

Senaste svar på alla blogginlägg

  1. Jag gillar att du är väldigt engagerad i det här med autism och ADD. Det börjar bli ohållbart för mig,…

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn

222 svar på ”10 fakta om Aspergers syndrom som alla borde känna till”

Självklart har jag inte läst alla svar. Hur skulle jag orka? Kanske kommer nån läsa mitt? Vi får se…
För min del slåss Adhd och Aspberger med varandra inuti mig. Häller jag alkohol på dem så slutar de en stund. Jobb, äktenskap och barn är bortspolade av min självmedicinering. Tror jag mår bättre när Aspergaren i mig har övertaget. Adhd-snubben spelar film i huvudet på mig i hyperfart så snart jag ska sova. Vill ibland bara låta bli att finnas. Vem fan förtjänar detta? Vad har jag gjort i mina tidigare liv?
Musik och alkohol hjälper. Jag har varit högpresterande men kan nu knappt knyta mina skor.
Växlar hit och dit och hit nu men vaffan???
Repet har vart nära men det kan kanske bli bra och jag har ett ansvar för mina ungar och vill se nästa säsong av ”så mycket bättre””.
Hjälp…? Knappast.
//A

Hej A.H! Jag känner med dig! Är så ledsen över din situation, hoppas det är bättre idag. Vill att du ska få ett levande hopp! Det står i bibeln om Jesus att han bar våra sjukdomar ( inte för att du har en sjukdom) men det fortsätter, våra smärtor tog han på sig medan vi höll honom för att vara hemsökt…. straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid och genom hans sår är vi helade. Ge inte upp!

[…] «Alla med Aspergers syndrom har inte svårt att sätta sig in i andra människors känslor. Vissa av oss, speciellt kvinnor, kan tvärtom vara överempatiska och väldigt känsliga. När mina vänner mår dåligt, väljer de oftast att vända sig till just mig eftersom de tycker att jag är en bra lyssnare och har lätt för att prata om känslor. Att alla Aspergare bara skulle gilla att diskutera fakta är alltså definitivt en myt!» skriver Paula (36 år). […]

Paula Tilli
Du kanske har HSP egentligen pga din känslighet, inte asperger, eller så har du både och (man kan ha både och, om du inte vet, dvs). Många blir feldiagnostiserade.

Hej! Jag har faktiskt läst förut om HSP. Jag skulle kunna ha vissa drag av det faktiskt eller så kan jag ha HSP men jag är helt säker på att jag har asperger i alla fall och jag känner att asperger beskriver mig bättre än HSP. Jag är dessutom bara känslig när det gäller mina närstående, men däremot är jag snarare okänslig vad andra människor som inte tillhör mina närmaste säger och tycker om mig och därför klarade jag av mobbingen i skolan rätt bra. Jag känner några HSP-personer och jag tycker att de är mycket mer känsliga än jag. Men självklart vet jag inte helt säkert om jag har HSP eller inte för jag har aldrig blivit utredd för det.

Svara

Men självklart vet jag inte helt säkert om jag har HSP eller inte för jag har aldrig blivit utredd för det.

Det är klart att du inte har blivit utredd för HSP och det är klart att du inte har HSP eftersom HSP inte finns som diagnos. Det är omöjligt att bli utredd för HSP eftersom HSP inte är ett utredningsbart tillstånd i nuläget. De som har tillräckligt stora problem med HSP lär få en Asperger- eller ADHD-diagnos eller någon differentialdiagnos till Aspergers syndrom eller ADHD.

För övrigt så överlappar Aspergers syndrom och AD(H)D kriterierna för HSP i väldigt stor utsträckning: http://hspforeningen.se/om-hogkanslighet/
Det är nog nästan omöjligt att skilja dem åt i nuläget. I framtiden kanske man kommer att inse att det föreligger skillnader (hjärnavbildningsstudier) mellan Aspergers syndrom och HSP och då kanske man kommer att diagnosticera människor med de olika typerna av hjärnor med olika diagnoser. Detta är dock inte möjligt i nuläget.

Mats: man har redan kartlagt känsliga gener hos HSP nyligen (forskare har upptäckt känsliga gener hos folk med HSP, som inte övrigt folk har)

(man kan ha både och, om du inte vet, dvs).

Du blandar ihop olika saker. Man kan inte ha HSP och Aspergers syndrom eftersom HSP inte är en diagnos. Det spelar ingen roll om en patients svårigheter stämmer in på beskrivningen av HSP eftersom HSP inte finns i diagnosmanualen DSM-V. Neuropsykaitriska utredningsteam kan inte ställa diagnoser som inte finns i DSM-V. Ett utredningsteam måste förklara patientens svårigheter med de diagnoser som de har till sitt förfogande i diagnosmanualen DSM-V. I framtiden kanske HSP kommer att vara en diagnos i DSM-V och då kan utredningsteamen också komma att byta ut Asperger-diagnoser till HSP hos vissa patienter precis som att man har ersatt diagnoser som ångesttillstånd och bipolär sjukdom mot ADHD hos vissa patienter. Det handlar om att människan lär sig mer om hur hjärnan fungerar och att människan därmed också blir bättre på att skilja tillstånd som liknar varandra åt. Det återstår att se om man i framtiden kommer att anse att det finnns bevis för att HSP existerar och om man anser att HSP begränsar människors liv så mycket att HSP kommer att klassas som en funktionsnedsättning. Till dess måste man skilja på vad som är och vad som inte är diagnosticerbara tillstånd. Det går lika lite att ha Aspergers syndrom och HSP som det går att ha Aspergers syndrom och Spåkärrings syndrom. Det ena är en diagnos medan det andra inte är det. De är inte utbytbara tillstånd.

Du kanske har HSP egentligen pga din känslighet

Många människor med Aspergers syndrom (och AD(H)D) är ”överkänsliga”. Det finns ingen motsägelse mellan att vara känslig och att ha Aspergers syndrom och/eller AD(H)D.

Du kanske har HSP egentligen pga din känslighet

Det finns som sagt ingen motsägelse mellan överkänslighet och Aspergers syndrom och/eller AD(H)D:

Emotional dysregulation may present in people with psychiatric disorders such as attention deficit hyperactivity disorder, bipolar disorder, borderline personality disorder, and complex post-traumatic stress disorder. ED is also found among those with autism spectrum disorders, including Asperger syndrome. https://en.wikipedia.org/wiki/Emotional_dysregulation

I framtiden kanske HSP kommer att vara en diagnos i DSM-V

Eller snarare i DSM-VI+ eftersom DSM-V redan finns.

jo, man kan ha både asperger och HSP (och AD(H)D, Autism) står det på webbsidor), den ena är diagnos (Asperger/Autism), den andra är en genetisk karaktärsegenskap (HSP).

Hej!
Jag lever med en svår Asperger Diagnos och många brukar inte förstå vad min diagnos är för något eller vad den innebär! jag fick min diagnos i slutet av 9:an. just nu så är jag 20årig kvinna och allt ovan i texten så vet jag hur det kan kännas + Hur kan jag lära mig själv att kunna läsa kroppsspråk, ögonkontakt & ordvitsar eller ord som ett skämt? ^^

Hej Beatrice!

Vad tråkigt att du har det jobbigt! 🙁 Jag tycker att det är bättre att du lär dig strategier istället för att öva på saker som tar energi av dig. Visst kan många lära sig exempelvis att öva på att tvinga sig själv att ha ögonkontakt, men frågan är hur obehagligt det känns och hur mycket energi det tar och om man överhuvudtaget kan koncentrera sig på samtalet då. Vissa tycker att det funkar bättre att titta personen mellan ögonbrynen istället för att se på ögonen, det kan du testa om du tycker att det är viktigt. Men annars tycker jag att det är bättre att du informerar din omgivning om varför du inte kan läsa kroppsspråk och har svårt för ögonkontakt så att de kan vara tydligare mot dig.

Svara

Hej
jag har fått diagnosen asperger i vuxen ålder, kanske för sju eller åtta år sen.
På den tiden när diagnosen sattes var jag väldigt entusiastisk, nästan så att jag kämpade för att få den.
Jag har haft det väldigt svårt i livet bland annat tillbringat massor av tid på psykavdelningar där jag heller inte trivts.
För typ sex år sen sökte jag till Ågesta och kom in, men tackade nej.
Jag kände att diagnosen vidröde mina problem, men typ inget passade in i DSN4. Jag har alltid haft ett överdrivet behov att dela med mig om något intresserar mig, står knappt ut med att vara ensam, har lätt för metaforer etc.
Kan detta ändå passa på mig?
Jag är mycket olycklig och skör
Jag vet att något är fel på mig, men vet inte vad. Kanske har många ovanför frågat liknande saker som jag tyvärr inte läst. Jag är publicerad författare men har någon form av internetfobi.
Jag kan inte leva utanför samhället och kämpa varje dag för att asperger inte stämmer in. Omvärlden uppfattar det som jag har det. Men när min omgivning låtsas som att diagnosen är fel läser jag tonfall ansiktsuttryck och kroppshållning minutiöst. Dom tycker att det har det!
Vad stämmer då? Jo för min del har jag extremt svårt att hitta umgänge partner osv. Jag vill inte leva om jag inte kan bryta ensamheten.
Jag var högpresterande i skolan men har inte orkat komma in i samhället.
En sån fin blogg!
/Nanok

Hej Paula.
Fick min asperger diagnos i 40års present för några år sedan.
Sökte då på nätet för mer info och föreningar utan lyckat resultat som jag var nöjd med.
De 10 saker du skriver om stämmer, kortfattat alla asperger är olika men ändå lika.
Autism o asperger förbundet är inget för mig då de är för långt bort från mig. Ger mig inget.
De 10 saker om asperger är ett bätre sätt att infomera för ”vanliga” mäniskor om sitvationen man är i.
Det du kanske kan tillägga är att asperger blir lättare att leva med ju äldre man blir.
Man hittar genvägar och kryphål som underlättar vardagen och gemenskap i sin omgivning.
Från nästan helt isolerad till både vänner o gemenskap.
Fortsätt att infomera omgivningen Paula det behövs.
Mvh M

Grattis till diagnosen, Mathias! 🙂 Kul att du tycker att dessa punkter stämmer in på dig. Jag upplever också själv att diagnosen till en stor del blir lättare att leva med åren, men inte i alla aspekter: jag tycker att jag fått svårare med vissa saker med åren som t.ex. grupparbeten och uttröttbarheten. Men i princip håller jag med dig!

Svara

Dessa kriterier för Aspergers Syndrom ändras ibland vid nyare studier. Ibland kan man undra hur och vad AS egentligen är? Idag klassificeras diagnosen under kategorin autismspektrumtillstånd (ASD). Asperger hamnar alltså under autism, fastän det inte finns några större vetenskapliga belägg för att AS är samma som ASD. Det finns påståenden, precis som med allting annat inom den teoretiska vetenskapen.

Vid diagnostisering av AS så sker det genom neuropsykiatrin och inte med medicinska tester. Man är inte intresserade av att veta orsaken, endast tillståndet som patienten visar vid ett specifikt tillfälle i livet. Faktum är att forskning visat att 20% av de som diagnostiserat under barndomen inte lever upp till kriterierna för diagnosen vid vuxen ålder (finns att läsa på wikipedia). Hur vet man ens att diagnosen är livslång för alla om vissa med AS inte uppvisar tecken på diagnosen senare i livet? Sanningen är att man inte vet. Diagnosen uppkom dessutom under rasbiologins era av Hans Asperger. En man vars namn och arbete man nu börjat ifrågasätta. Hans Asperger bidrog till förintelsen och gjorde karriär tack vare nazisterna. En stor del av diagnosen bygger på hans arbete. Idag har Asperger försvunnit ur DSM-5 men finns kvar i den internationella diagnosmanualen under kategorin ASD vilket som sagt är ytterst märkligt då det inte finns medicinska studier som visar på att dessa diagnoser är av samma spektrum.

Känns som man gissar lite vad gäller Asperger Syndrom och att den akademiska världen inte riktigt vet hur man ska bevara diagnosen utan att folk blir av med deras rätt till hjälp. Den lättaste lösningen var väl att klumpa ihop ASD och AS.

Det stämmer att Hans Aspergers arbete inte nödvändigtvis helt stämmer överens med diagnoskriterierna i DSM IV och V. Det sägs att Gillbergs kriterier stämmer bättre överens med Hans Aspergers ursprungliga beskrivning!

Det stämmer också att ca 20% av män som fick diagnosen Aspergers syndrom tidigare i livet inte längre uppfyller diagnoskriterierna för Aspergers syndrom/autism i vuxenåldern. Alla utvecklas med åren, men faktum är fortfarande att majoriteten av personerna fortfarande har kvar svårigheter i vuxenåldern.

Jag är för diagnosticering! I mitt fall har diagnosen räddat mig och hjälpt mig att utveckla självförståelse. Den har också gett mig möjlighet att få stöd och hjälp när jag studerat, när jag ansökt om insatser i kommunen mm. Utan diagnos hade det varit mycket svårt för mig att dels lära känna likasinnade och dels att få stöd och hjälp. Men klart finns det kritik mot neuropsykiatri, och Eva Kärfve är totalt emot neuropsykiatriska diagnoser.

Svara

”Aspergers syndrom är ingen sjukdom”. Jag har hört detta förut också och jag har börjat fundera på att Aspergers syndrom kan bero på hypotyreos. Jag läste en berättelse på sköldkörtelförbundets sida på nätet och där skrev en ”Vårdlös #66” att hennes hypotyreos i stort är jämförbar med hennes dotters Asperger och adhd.

“Mina svårigheter med hypotyreos är i stort jämförbara med min dotters Asperger och adhd. Jag har försämrad kognitiv förmåga, svårt att fokusera på ett samtal, svårt att samla tankarna, svårt att hantera långa resonemang utan att skriva ner dem. Om jag hör något bra kan jag inte återge det och mitt sifferminne samt närminne är katastrof. Jag skriver listor och minneslappar för det mesta. Tack gode Gud för smarta telefoner..”

— Vårdlös #66
https://www.devardlosa.se/berattelser

”Många aspergare tycker att vanliga vardagliga aktiviteter tar mycket energi”. Symtomen på Asperger och hypotyreos går hand i hand. Jag känner igen mina Asperger-symtom i hypotyreos-symtomen trötthet, minskad arbetsförmåga, känsla av utmattning, förlängd återhämtning, allmän tröghet, initiativlöshet m m.

Skillnaden mellan autism och hypotyreos är att hypotyreos beror på hormonrubbningar medan den typen av trötthet som autism innebär beror på automatiseringssvårigheter som i sin tur beror på avvikelser i hjärnans funktioner. Det finns många differentialdiagnoser till autism och symptomen vid dessa tillstånd kan likna varandra, och en erfaren läkare kan säga vad som är vad! Autism har symptom som överlappar symptomen vid många andra diagnoser och inte bara vid hypotyreos. Men det är klart att en oseriös läkare kan missta något annat medicinskt tillstånd för autism och tvärtom, men det ska inte hända vid seriösa kliniker. Självklart kan det finnas någon som är feldiagnostiserad med autism när den rätta diagnosen är hypotyreos, men jag tror ändå att det är rätt ovanligt eftersom många olika sjukdomar och funktionsnedsättningar kan ha liknande symptom som överlappar med varandra samtidigt som grundorsakerna är helt olika. Christopher Gillberg har skrivit om fetalt alkoholsyndrom som vissa okunniga läkare kan missta för autism men han har aldrig nämnt att hypotyreos skulle kunna misstas för autism vid seriösa kliniker.

Vad gäller hjärndimma så led jag av det under ett par år förut men det försvann genom att ändra på kosten. Dessa symptom var alltså inte bestående. Jag har läst om hypotyreos och upplever att autism stämmer in på mig mycket bättre än hypotyreos. Därför anser jag att autismdiagnosen var korrekt i mitt fall. Dessutom litar jag på utredningsteamet som gav mig diagnosen för jag gjorde min utredning på en seriös klinik som tillämpade mycket strikta diagnoskriterier.

Svara

Hej! Jag fick diagnosen asperger syndrom sent i livet. Men jag fick en förklaring på varför jag stammade, hade svårt att lära klockan, cykla, simma, spela fotboll m.m i skolan. I vuxenlivet har jag haft tusen olika jobb, som jag hade svårt att sköta och kurser från AF. Till sist skickade AF mig till en doktor för undersökning och svart på vitt fick jag reda på diagnosen. Jag är i dag 51 år och sjukpensionär.
Det skrivs och pratas om ögonkontakt och känslor hela tiden. Det är bra. Det har jag också problem med, men det jag har saknat, saknar mest i hela livet är vänner som förstår sig på diagnosen. Men det hjälper inte att jag finner människor ointressanta. (Jag kanske skulle skriva ett anat ord för ointressanta,
för alla människor är intressanta!) Men ärligt talat det händer ofta att jag inte är intresserad av människor!
Tack!!

Vad bra att du fick diagnosen till slut, men synd att du fick vänta länge. Vad bra att du fått sjukersättning nu! Jag känner igen mig i att sakna intresse för andra människor. Jag tycker att endast ytterst få människor är så pass intressanta att jag kan tänka mig att spendera tid med dem.

Svara

Finns det någon forskningsstudie eller källa som kan visa på det här med överempatisk eller ej ha problem med att empatisera men ändå ha autism.
Jag har i princip alla drag av autism1, men kan empatisera och får agera hobbypsykolog till vänner osv. Å bara pga det så anses det att jag ej behöver en utredning ?! Detta frustrerar ihjäl mig! Jag behöver utbilda läkarna för att dom ska se och höra mig!!

Jag förstår att du är frustrerad 🙁 Någon forskningsstudie finns mig veterligen inte om autism och empati, men jag tänker på följande:

1) Många autister, däribland jag själv, känner igen oss i att vara överempatiska och agera hobbypsykologer. Och ändå har vi fått diagnosen autism!

2) Ingenstans i diagnoskriterierna för autism står det att läsa att man måste sakna empati för att få diagnosen autism (däremot måste man ha svårigheter med det sociala samspelet på något sätt, men som det framgår i diagnoskriterierna kan det vara olika hur dessa kan yttra sig) https://www.autismforum.se/om-autism/diagnoskriterier-0/diagnoskriterier-for-autism/

3) Professor Nouchine Hadjikhani skriver på Gillbergsbloggen att autister saknar kognitiv empati men inte affektiv dito. Tvärtom menar hon att personer med autism kan vara känsligare för andras smärta än vad andra människor är: https://www.gu.se/gnc/forvirring-kring-empati

4) Kvinnlig autism ter sig ofta annorlunda än manlig dito. Detta konstaterar många autismforskare. Svenny Kopp har forskat på autism hos flickor och kvinnor, och hon har en del föreläsningar om ämnet på nätet. Jag lyssnade en gång på hennes föreläsning live, och hon sade bland annat att omgivningen och även läkare ofta har svårt att tro att den autistiska flickan verkligen har autism eftersom hon är så trevlig och rar!

Svara

Mycket intressant att läsa. Jag har en dotter med asperger. Hon är helt underbar, och jag har lärt mig mycket av henne. Det här förklarar så mycket för mig som jag tänkt på förut. Tack för att du delat med dig 😊💜

Har varit med om kränkningar av olika människor
En kurator sa min Aspergers berodde på dålig uppväxt , trauman och stress, denna kurator är verksam nu på
Ungdomsmottagningen.
Har fått höra jag mår dåligt för jag ej skrattar .
Har tics då påstår folk jag knarkar, har förvisso testat cannabis i tonåren
Har blivit lurad att äta vitaminer som påstås bota Aspergers
Har fått höra jag skulle klara körkortet om jag hade självförtroende. Men jag har ett mycket gott självförtroende
Har dock självinsikt och jag har problem med de visuella. Kommer de bilar och jag ej tar mig över har jag pekat finger sagt fula ord.

Tyvärr finns det mycket okunskap om Aspergers syndrom därute! Vad bra att du har gott självförtroende och självinsikt och vet vad du klarar och inte klarar.

Svara

Jag har asperger och är HSP. Det blir som att ha extra allt. Extra mycket HSP. Det är inte direkt ovanligt bland aspergare iaf inte enligt min erfarenhet… allt prat om empatilöshet och sånt är bara trams. Det ingår inte i asperger. Det är i så fall andra kombinationer eller missuppfattningar av olika skäl.

Jag håller med dig om att många autister är överempatiska och påverkas av andras känslor.

Svara

Har även blivit kränkt av andra med npf , mestadels av dem med adhd. Senast på en resa, rumskompisen , var mycket dominant, tjatade på jag ska skaffa en ny telefon,trots min fungerar, skaffa husdjur tror jag inte är nån djurvän och avskyr djur, kul att titta på men inget annat,sen tjatade på jag ska ha tvättmaskin trots, jag har tvättstuga . De kändes mera som en vårdare som ville bestämma. Så nu åker jag ensam

Det var tråkigt att höra! Det kan såklart vara så att personen ville väl. Kanske hade hen svårt att förstå att du inte vill ha en ny mobiltelefon, en tvättmaskin eller ett husdjur. Kanske hade vederbörande alla dessa saker själv och tyckte att det var underbart och saknade förståelse för att inte alla håller med. Jag förstår ändå att du tyckte att det var jobbigt. Om personen inte slutar trots att man säger till är det ju ingen idé att umgås.

Svara

Hej!
Vilket fint inlägg. Min sjuåring fick inte någon autismdiagnos pga att hon är ”för trevlig” och ”svarar för bra” i kontakt med andra. En sjuåring kan inte skärpa sig på sättet sa psykologen.
Faktum är att det mesta av det psykologen sa i utvärderingen går emot det du skriver här ovan.
Det är väldigt förvirrande, för skulle psykologen gå på det som du skriver så skulle mitt barn få diagnos, men DSM-5 säger specifikt att man ska ha svårigheter i kontakt.
Vad tänker du om detta?

Vad roligt att du gillar inlägget!

Jag uppfattades som väldigt trevlig i sjuårsåldern! Jag vet inte om din sjuåring är en flicka eller en pojke, men det är väldigt vanligt att sjukvården saknar kunskap om autism hos flickor och kvinnor. Om din sjuåring är en flicka rekommenderar jag att du lyssnar på Svenny Kopps föreläsningar på nätet. Hon är en autismforskare som forskar på hur autism yttrar sig hos flickor och kvinnor.

För att få diagnosen autism ska man ha svårigheter med det sociala samspelet, men svårigheterna kan yttra sig på olika sätt vilket också framgår av diagnoskriterierna. Där står det tydligt att exemplen endast är illustrativa och att även andra yttringar förekommer:

https://www.autismforum.se/om-autism/diagnoskriterier-0/diagnoskriterier-for-autism/

Det är inte säkert att en psykolog märker något avvikande hos ett autistiskt barn i kliniska sammanhang. Det intressanta är hur kontakten ser ut med andra barn i stora grupper. Att svara på psykologens frågor och ge ett trevligt intryck hade inte varit några som helst problem för mig när jag var sju år!

Svara

Det är viktigt att utredningen görs av personal med adekvat kompetens och erfarenhet (minst en läkare och en psykolog). Ur Socialstyrelsens rapport Nationella riklinjer för vård och stöd vid adhd och autism:

”Socialstyrelsen rekommenderar att neuropsykiatriska utredningar följer vissa grundprinciper. Du som är beslutsfattare i hälso- och sjukvården behöver se till att utredningarna är anpassade till individens behov och utförs av personal med adekvat kompetens och erfarenhet (minst en läkare och en psykolog).
Utredarna bör utgå från individens styrkor och svagheter, och peka framåt mot de insatser som behövs. Man behöver också reda ut om svårigheterna beror på annat än den funktionsnedsättning som misstänks.
Ibland räcker relativt avgränsade utredningar, medan större utredningar behövs när problematiken är mer komplex.”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *