4 viktiga skillnader mellan LSS och SoL

Vi som har Aspergers syndrom eller autism åtnjuter vissa rättigheter enligt LSS. Vi kan även få vissa insatser beviljade enligt SoL. Det som många undrar är vad det är för skillnad mellan lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL). De viktigaste skillnaderna är de 4 följande punkterna:

1. SoL är till för alla människor i behov av hjälp, LSS däremot endast till för vissa grupper. Se 4 kap. 1 § första stycket SoL och 1 § LSS. Innebär rent konkret att vem som helst kan få SoL-insatser. Det kan vara gamla, sjuka eller vem som helst i behov av hjälp. Däremot åtnjuter endast vissa personkretsar en rätt till LSS-insatser. Dessa personkretsar inkluderar bland annat personer med autism, autismliknande tillstånd (i vilket Aspergers syndrom tillhör), utvecklingsstörning, förvärvad hjärnskada och vissa andra grupper. Har man enbart dyslexi eller ADHD tillhör man inte någon av LSS-personkretsarna.

2. LSS är en rättighetslag medan SoL är en målrelaterad ramlag. Vilket innebär att SoL endast föreskriver målsättningsantaganden som exempelvis att främja människors ekonomiska och sociala trygghet (se 1 kap. 1 § SoL) men saknar föreskrifter om hur dessa ska uppfyllas exakt samt vilka insatser kommunerna måste erbjuda för att uppfylla målsättningarna. En rättighetslag kännetecknas däremot av att personer inom personkretsarna har rätt att utkräva vissa specifika insatser angivna i lagen under förutsättning att ett behov föreligger (se LSS 7 §). Exempelvis har en ensam person med autism rätt till en kontaktperson enligt LSS 9 § 4 om det bedöms föreligga ett behov, men en ensam person med enbart ADHD kan nödvändigtvis inte få en enligt SoL. Det är ju inte säkert att alla kommuner erbjuder insatsen kontaktperson enligt SoL utan vissa kommuner kan ha bestämt sig för att erbjuda ensamma människor i behov något annat istället. Alla kommuner i hela Sverige har däremot en skyldighet att erbjuda alla de 10 insatser angivna i LSS. En person tillhörande någon av LSS-personkretsarna vet därmed exakt vad det finns att ansöka om och kommunernas självbestämmanderätt inskränks.

Boendestöd är en SoL-insats som inte erbjuds enligt LSS. Därför ser också boendestödet olika ut  i olika kommuner. Men jag kan inte gå till min biståndsbedömare och kräva att få exakt samma SoL-insatser som en kompis boende i en annan kommun. Kompisens hemkommun kan ju ha bestämt sig för att nå målsättningarna med SoL på ett annat sätt än min kommun. Däremot har jag rätt att kräva att alla de 10 insatserna angivna i LSS finns att ansöka om i min kommun. Detta för att SoL är en målrelaterad ramlag medan LSS är en rättighetslag.

3. LSS tillförsäkrar individen goda levnadsvillkor medan SoL utgår ifrån skäliga levnadsförhållanden. Se 7 § andra stycket LSS och 4 kap. 1 § fjärde stycket SoL. Innebär rent konkret att en person som erhåller insatser enligt LSS kan förvänta sig snäppet bättre levnadsvillkor än någon som får insatser enligt SoL. Vad kan det innebära rent konkret? Jo, hemtjänst och boendestöd är typiska SoL-insatser som inte erbjuds enligt LSS. Nu har jag inte hemtjänst längre, men när jag hade det så bedömde biståndsbedömaren i början att hemtjänsten skulle komma hem till mig var tredje vecka och städa. När jag ifrågasatte om det verkligen var skäligt att få städning endast var tredje vecka, svarade biståndsbedömaren att man överlevde med städning var tredje vecka och att det därför var skäligt. Ville jag få städning oftare, skulle jag få ansöka om bostad enligt särskild service enligt LSS 9 § 9. Bostad med särskild service ger ju bättre levnadsvillkor än hemtjänst i och med att bostad med särskild service är en LSS-insats och hemtjänst en SoL-insats.

4. Man kan få de LSS-insatser man bedöms ha ett behov av, så länge behoven inte redan är tillgodosedda. Däremot får man de SoL-insatser man bedöms ha ett behov av, så länge behoven inte kan tillgodoses på ett annat sätt (se 4 kap. 1 § första stycket SoL och 7 § första stycket LSS). Märk skillnaden i formuleringarna! Säg exempelvis att en person med ADHD känner sig ensam och vill ansöka om en kontaktperson enligt SoL. Då kan biståndsbedömaren svara: “Men du har ju en massa arbetskamrater som du skulle kunna umgås med, därför får du ingen kontaktperson.” Om personen sedan säger: “Men jag vill inte umgås med dem”, kan biståndsbedömaren svara: “Det är ditt problem att du inte vill umgås med dem, ditt behov skulle kunna tillgodoses genom att du börjar umgås med dina arbetskamrater”.

En person med Aspergers syndrom eller autism skulle däremot tack vare sin LSS-personkretstillhörighet kunna argumentera tillbaka i samma situation: “Ja, jag skulle kunna umgås med mina arbetskamrater men jag väljer att inte umgås med dem. Därför är inte mitt behov av sällskap tillgodosett och jag har därmed rätt till en kontaktperson”. Då finns det goda chanser att domstolen skulle besluta att den autistiske personen får sin kontaktperson.

Ja, dessa fyra punkter anser jag vara de viktigaste skillnaderna mellan LSS och SoL. Observera dock att en rättighetslag inte betyder samma som att man automatiskt åtnjuter en oinskränkt rätt att erhålla LSS-insatser bara för att man har Aspergers syndrom eller autism. Man ska aldrig heller läsa lagtexten rakt av. För att förstå hur begreppen “behov” och “goda levnadsvillkor” bör tolkas måste man läsa förarbetena till LSS. För att förstå lagstiftningen ännu bättre bör man också läsa domstolspraxis det vill säga hur lagstiftningen tillämpas i domstolarna.

Boka mig för en föreläsning

Paula Tilli föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv.

Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv. Skicka en förfrågan om föreläsning genom att fylla i det här webbformuläret.

Mina böcker

Köp min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom hos Gothia Fortbildning, Bokus eller Adlibris.

Låna min bok På ett annat sätt på biblioteken i Stockholm, Göteborg eller Malmö.

2 reaktion på “4 viktiga skillnader mellan LSS och SoL

  1. Thomas

    Det här var bra information.Har du pluggat in allt det här?Min hjärna kokar så det ångar när jag läste detta…det ska inte vara lätt att ha någon npf

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Jag har pluggat in allt det här ja. Jag kommer även plugga ännu mer, ladda ner ännu fler domar som handlar om LSS-mål mm. Jag tycker att det är jättebra att veta hur domstolar har dömt mål som avser LSS och även SoL för lika fall ska dömas lika. Då vet jag vad jag ska använda som argument och vilka mål jag kan hänvisa till när jag har med myndigheter att göra och får avslag. Det är inte lätt att ha npf nej 🙁 Och speciellt inte när inte alla handläggare följer lagparagrafer och det inte är alla med diagnoser som känner till sina rättigheter eller överhuvudtaget orkar överklaga.

      Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *