Kategorier
Arbete och sjukersättning Vardag med Asperger

Aspergers syndrom = att ständigt vara ny på jobbet

Snälla, hjälp mig att sprida budskapet genom att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

För mig är livet med Aspergers syndrom samma som att ständigt vara ny på jobbet. När människor börjar på ett nytt jobb, måste de allra flesta förmodligen anstränga sig lite extra för att lära sig hur allt fungerar, vilka oskrivna regler det finns på kontoret och hur man hittar i lokalerna. Snart brukar människor däremot hitta sig till rätta och allt börjar gå av sig självt.

Jag måste däremot alltid skärpa mig lika mycket, oavsett hur länge jag jobbat på arbetsplatsen. Jag har svårt att automatisera och min hjärna klarar därför inte av att ta emot hur mycket information som helst. Trots att jag förut jobbade i samma matbutik ett par år, lyckades jag aldrig lära mig var de flesta varor fanns i butiken. Mina kollegor blev inte sällan irriterade på mig eftersom jag inte kunde hjälpa kunder med att hitta varor trots att kollegorna hade arbetat i butiken en betydligt kortare tid än jag.  Kollegorna kom också ihåg exakt vad man skulle göra med utgångna och trasiga varor.

I mina kollegors ögon borde jag förmodligen ha skärpt mig, men i verkligheten var min hjärna fullt upptagen med att just skärpa sig. Att komma ihåg hur man bytte en kvittorulle var redan för mycket information för min hjärna att hantera och jag kunde absolut inte ta in mer information! Därför kändes det som att jag ständigt var ny på jobbet och fick hela tiden fråga saker som en ny medarbetare skulle fråga om såsom: ”Vad har vi för policy när det gäller utgångna varor?” och ”Vad ska jag göra med den här trasiga förpackningen?”

Jag har även förut arbetat på olika förskolor. Jag upptäckte att det var betydligt lättare för mig att arbeta på vikariepoolen och bli skickad till olika förskolor varje dag än att vara fast anställd på en och samma förskola. Nu blev jag visserligen utmattad av vikarierandet också och orkade inte fortsätta med det i längden, men det var ändå mindre utmattande för mig att vara vikarie än att jobba på samma förskola varje dag. Som vikarie fick jag alltid tydliga instruktioner eftersom alla visste att jag var ny.

När jag däremot tillhörde den ordinarie personalen, krävdes det plötsligt att jag skulle komma ihåg alla reglerna och allt blev mycket otydligare. Då ”fick” jag inte längre vara ny på jobbet och det förväntades att jag skulle ta mer ansvar! Plötsligt fick jag inga instruktioner längre utan jag skulle själv komma på vad jag skulle göra. Och då blev det jobbigt!

När man har en medarbetare med Aspergers syndrom eller autism på sin arbetsplats, är det viktigt att arbetsgivarna och medarbetarna tillåter personen att ställa frågor oavsett hur länge han eller hon har arbetat på arbetsplatsen. Om någon ställer frågor är det bara positivt. Det visar ju att personen är engagerad och vill göra rätt!

54 svar på ”Aspergers syndrom = att ständigt vara ny på jobbet”

Åhhh! Jag känner verkligen igen mig…. såhär kändes det exakt för mig också när jag var ny på min arbetsplats och det kändes så länge.

Ja precis, det kändes verkligen så väldigt länge för mig också, och det blev aldrig lättare! Samtidigt började det nya människor på min arbetsplats och de hade lärt sig på några veckor saker som jag inte hade lärt mig efter ett år. Det var jobbigt!

Svara

Ja usch ja, det där känner jag igen. Jag provjobbade i en foodcourtrestaurang och andra dagen blev chefen jättearg och skällde på mig för att jag ännu inte lärt mig alla rätters namn och vad de kostade.
Kan säga att jag inte gick tillbaks dit igen…

Däremot tror jag inte att särskilt många nt-personer skulle kunna lära sig allting utantill på en dag heller.

Usch, vad jobbigt att du fick en utskällning 🙁 Jag hade verkligen inte kunnat lära mig heller alla rätternas namn och priser på en dag. Förstår att du aldrig gick tillbaka dit, helt rätt gjort av dig!

I mitt fall var det så att jag inte lärde mig saker som mina kollegor lyckades lära sig väldigt snabbt. Så därför skällde chefen och kollegorna ut just mig!

Svara

Enormt hög igenkänningsfaktor! Precis såhär har det varit för mig på mina arbetsplatser också. Jag frågade konstant om allt, och till slut blev folk väldigt irriterade på att jag aldrig lyckades lära mig. De tyckte att saker och ting borde bli lättare och lättare, men för mig var det precis lika svårt hela tiden. Det var verkligen som att ständigt vara ny på jobbet. Det enda jobb som fungerade bra rent praktiskt var när jag skrev några noveller för en tidning på frilansbasis, men det jobbet fick jag sluta med p.g.a. bristande ork. Min låga energinivå har satt käppar i hjulet för mig på alla arbetsplatser.

Jag känner igen mig i din beskrivning! I början var det okej för mina kollegor att jag ställde frågor för jag var ju ny, och det var förståeligt att nya medarbetare ställde frågor. Men när man hade jobbat på arbetsplatsen ett tag, var det inte alls okej längre för då borde man ha lärt sig allt.

För mig har också min låga energinivå satt käppar i hjulet. Det är t ex inga problem för mig att blogga, men tyvärr har jag inte så mycket ork. Om jag hade mer energi skulle jag blogga mycket oftare och jag skulle kunna blogga på flera olika språk och kanske tjäna en del pengar på det. Men tyvärr orkar jag inte 🙁

Svara

Precis så var det för mig också. Efter ett tag var det inte acceptabelt att ideligen fråga, för då förväntades jag ha lärt mig både själva jobbet, att hitta inomhus, var olika saker fanns o.s.v. När jag t.ex. jobbade på äldreboendet var vi flera sommarvikarier som började samtidigt och efter bara några veckor så klarade de andra av jobbet jättebra! Jag blev otroligt imponerad av det, för själv hade jag fortfarande svårt att se hur jag skulle göra, utföra de olika arbetsuppgifterna motoriskt och att hitta till förrådet där lakanen förvarades.

Vad tråkigt att du inte har energi till att ägna dig åt bloggandet lika mycket som du skulle vilja. 🙁 Det är likadant för mig. Jag skulle också vilja blogga dagligen och lägga mer tid på att marknadsföra min blogg (något som jag även tycker är väldigt roligt), men jag orkar tyvärr inte. :/ Jag brukar publicera blogginlägg ungefär varannan dag (ibland kan det gå två dagar emellan) men förbereder ofta inläggen under dagar/stunder då jag känner mig pigg.

Det är synd att man inte längre ”får” ställa frågor efter ett tag. Jag kommer ihåg att när jag var yngre, fick jag ofta höra saker som ”inga frågor är för dumma” eller ”om du inte förstår något, är det bara att fråga”, men när jag sedan ställde frågor var det plötsligt inte okej.

Idag har jag förstått att många människor säger saker som de inte alls menar, och därför sa de att man alltid fick ställa frågor trots att de inte menade det. De kanske menade att man fick ställa frågor om man inte gjorde det för ofta eller och att frågorna inte fick vara sådana som de flesta människor visste svaret på, som frågor i stil med ”vem är Madonna?” När jag ställde sådana frågor, kunde andra bli chockade och ifrågasätta min okunskap istället för att ge mig ett svar på frågan. Men de kanske hade bemött mig annorlunda om jag hade haft min Asperger-diagnos på den tiden.

Tråkigt att du inte heller har energi till att blogga lika mycket som du skulle vilja. Det skulle verkligen vara roligt att kunna göra det oftare! Att skriva blogginlägg under de stunder man har som mest energi och publicera dem senare låter som en bra strategi, det har jag också gjort ibland.

Svara

Om jag hade mer energi skulle jag blogga mycket oftare och jag skulle kunna blogga på flera olika språk och kanske tjäna en del pengar på det.

Om du skriver flytande engelska lika bra som du skriver svenska så kan du ju ersätta den här svenska bloggen med en blogg på engelska. Det är nog större chans att försörja sig på att blogga om Aspergers syndrom i USA än i Sverige eftersom det borde finnas en tillräckligt stor marknad i USA för en blogg om ett så nischat ämne som Aspergers syndrom. Men det är klart det kanske finns tillräckligt många aspergare och anhöriga till aspergare i Sverige för att det ska fungera här också. Jag gissar att du behöver ca 5 000 unika besökare per dygn för en halvtidsinkomst.

Dessutom tjänar man mer på annonser när amerikaner klickar på dem än när svenska klickar på dem så varje unik besökare från USA är värd mer än varje unik besökare från Sverige är.

Det låter inte så mycket med 0.19 dollar/klick (Sverige) jämfört med 0.25 dollar/klick (USA) men det är ändå 30 % skillnad. Du kommer tjäna 30 % mer enbart pga att dina besökare är amerikaner. Men det svära är ju att få tillräckligt många besökare oavsett om du bloggar på svenska eller engelska. Men jag tvivlar på att den svenska marknaden är tillräckligt stor för en så här nischad blogg. I USA är det nog tvärtom nödvändigt att ha en nischad blogg om man ska ha något att komma med bland alla amerikanska bloggar.

Om man har många följare är 30% rätt mycket ändå, tycker jag! Om jag börjar blogga på engelska får jag kanske börja med att översätta mina mest populära blogginlägg till engelska för dessa attraherar säkert besökare.

Vad bra att du tror att man kan få många besökare i USA även om, eller snarare tack vare att man har en nischad blogg. I Sverige är en nischad blogg snarare en nackdel som du skriver. Jag har ibland fått höra att jag skulle få fler besökare om jag bloggade även om andra ämnen som t ex smink alternativt hur man ska förhålla sig till utseendehetsen runt omkring, men eftersom jag är en typisk Aspergare och bara har specifika intressen skulle det vara svårt för mig att blogga om andra ämnen 😉 Jag är helt enkelt inte speciellt kunnig om sådana här ämnen och dessutom brinner jag inte för dem på samma sätt som jag brinner för Asperger. Därför skulle jag inte kunna skriva bra och trovärdiga blogginlägg om de flesta andra ämnen.

Jag tror mycket mer på en nischad blogg än en allmän blogg. Jag gissar att Sverige är för litet för att det ska gå att tjäna pengar på en nischad blogg och att USA/Tyskland är för stort för en allmän blogg. Jag tycker att de bästa bloggarna handlar om eller eller några få ämnen och skrivs av människor som kan det de skriver om.

Vet du hur många besökare du har per dygn i dag Paula? Du har 1 000 följare och det är ganska mycket tycker jag. Har du över 1 000 unika besökare per dygn på bloggen? Det låter mycket men jag tror din blogg är ganska populär så det kanske kan stämma.

Jag försökte ladda ner någon grej på min blogg tidigare där jag skulle få se hur många besökare jag har per dygn, men jag gjorde antagligen något fel eller så vet jag inte hur den funkar. Jag får se om jag hittar någon som kan fixa besöksstatistiken till mig i framtiden för det skulle vara intressant att veta hur många som läser min blogg! 🙂

Helt otroligt om jag skulle ha 1000 unika besökare per dygn, då skulle jag vara jätteglad! För 5 år sedan hade jag aldrig någonsin trott att jag skulle starta en blogg, det var helt otänkbart för mig. Och nu älskar jag plötsligt att blogga! 🙂

Helt otroligt om jag skulle ha 1000 unika besökare per dygn, då skulle jag vara jätteglad! För 5 år sedan hade jag aldrig någonsin trott att jag skulle starta en blogg, det var helt otänkbart för mig. Och nu älskar jag plötsligt att blogga!

Det är inte ovanligt att bloggar har 100-300 unika besökare per dygn. Du har nog fler än så men hur många det vet jag inte. Google Analytics är ett bra verktyg för att mäta besökstrafiken. GA kräver att du lägger in kod på bloggen för att det ska kunna mäta trafiken på bloggen.

Jag hade faktiskt Google Analytics förut som skickade mig information om besöksstatistiken till min hemsida veckovis. Men sen råkade jag av misstag klicka på en länk där det stod att jag ville avregisterara Google Analytics istället för att klicka på länken som visade besöksstatistiken, och sen dess har det inte fungerat.

Men sen råkade jag av misstag klicka på en länk där det stod att jag ville avregisterara Google Analytics istället för att klicka på länken som visade besöksstatistiken, och sen dess har det inte fungerat.

Det låter som att du bara har avregistrerat dig från att få mejl från GA om din besökstrafik dvs att GA fortfarande mäter trafiken och att du har konto där men har avregistrerat dig från att få skickat besökstrafiken till din mejl.

Tack! Jag testade att klicka på länken. Men jag vet mitt lösenord till mitt eget google plus konto, däremot vet jag inte vilket googlekonto som uppgavs till Google Analytics. Jag antar att man måste ha ett Google-plus konto för att använda sig av Google Analytics. Google Analytics skickade nämligen alltid information till min hotmailadress, och det är till den adressen jag skulle vilja få informationen om besökaksantalet.

Google Analytics skickade nämligen alltid information till min hotmailadress

Det låter ju troligt att det också är den hotmailadressen som du har registrerat GA-kontot i. Om du klickar på första alternativet i länken jag gav dig så kan du skriva in din hotmailadress och hålla tummarna för att det är rätt adress och att du får ett mejl från GA med information om hur du återställer lösenordet.

Jag skickade nyss ett mejl till dig om en annan sak. Jag ville inte posta meddelandet här om någon som läser här skulle få för sig att göra det jag skrev om i mejlet. Fick du mejlet som handlade om webbhotellet?

Tack Mats! Mitt hotmailkonto fanns inte när jag angav det. Jag kollade nyss hur jag hade fått Google Analytics-mejlen om besökstatistiken förut och märkte att det var en anställd på Ågesta som hade fått statistiken till sin jobbmejl och han hade vidarebefordrat mejlen till mig varje gång från sin mejl. Men sedan råkade jag alltså klicka på länken nedanför där det stod att jag inte längre ville få mejl från den här användaren och då fick jag plötsligt inga mejl om statistiken längre!

Nu loggade jag in på Google-plus via mitt vanliga googlekonto och är inloggad. Det kanske går att klicka på knappen ”Registrering” och registrera både min blogg och hemsida?

Nu loggade jag in på Google-plus via mitt vanliga googlekonto och är inloggad. Det kanske går att klicka på knappen ”Registrering” och registrera både min blogg och hemsida?

Dt låter som om GA-kontot är registrerat i en annan människas mejl då. Människan på Ågesta ville dig säkert väl men jag gillar inte att du inte äger din blogg. Jag menar alla sådana här saker ska ju vara registrerade i ditt namn eller på ditt företag.
Vem äger domänen apsiration.nu? Vem äger ditt konto hos Binero? Det borde vara du eller ett företag som du äger som är ägare till dem.

Visst kan du registrera ett nytt GA-konto i en egen mejladress. Men då måste du också byta ut GA-kodsnutten på bloggen som mäter trafiken för i den koden finns det en del som är unik för varje GA-konto och som avgör vilket GA-konto som visar trafiken.

Men jag tror inte du har Google Analytics på din blogg för söker man i bloggens source code på ”UA-” så får man ingen träff. GA-koden brukar ha en unik identifierare som börjar med UA-.

Aspiration.nu och Binero-kontot ägs av mig vad jag vet! För jag kan logga in på Binero när jag vill, och ingen annan än jag själv kan logga in på min blogg. Jag kan ändra på lösenorden när jag vill utan att någon annan får tillgång till dessa.

När det gäller Google Analytics så vet jag inte varför den registrerades på den anställdes mejladress. Jag antar att det var lättast för honom att registera allt på sin egen mejl eftersom han inte visste vad jag hade för Google-konto och jag var inte på plats när han fixade Google Analytics. Han menade bara väl, men tyvärr blev det så här!

Jag har förmodligen ingen Google Analytics på min blogg, så där har du nog rätt! Däremot hade jag det på min hemsida http://www.aspiration.nu, men det är nog en annan sak.

Däremot så hittar jag GA-koden i source code på apsiration.nu. Så jag gissar att GA enbart mäter trafiken på aspiration.nu och indirekt på bloggen också eftersom den ligger under aspiration.nu. Det är nog inte så bra för då ser du inte trafiken på vart och ett av blogginläggen utan bara på aspiration.nu som helhet.

Men det bästa du kan göra är att installera WP-pluginet Code Snippets (via Tillägg i WP-administrationspanelen) och sedan lägga in GA-spårningskoden från ditt nyregistrerade GA-kontot där. Du gör så här:

1. Sök efter Code Snippet under Tillägg i WP-adminsitrationspanelen.

2. Installera pluginet Ciode Snippet i WordPress.

3. När pluginet är installerat så ska det ska dyka upp ett alternativ i WP-panelen som heter Code Snippet. Klicka där.

4. Registrera ett nytt GA-konto.

5. I det nya GA-kontot så ska det finnas en kod som heter spårningskod eller något liknande. Det ser ut ungefär så här: http://cdn3.wpbeginner.com/wp-content/uploads/2013/11/analytics-tracking-code.png
Kopiera den hela den koden.

6. skapa ett nytt Code Snippet i WordPress. Kopiera och klistra in det här i det nya Code Snippet: http://www.wpbeginner.com/beginners-guide/how-to-install-google-analytics-in-wordpress/
Byt ut raden som det står ”// Paste your Google Analytics code from Step 4 here” mot spårningskoden från ditt GA-konto.

7. Glöm inte att aktivera ditt nya Code Snippet i listan där man ser alla Code Snippets (det ska bara finnas ett nu). Jag tror du kan välja att aktivera det om du håller musen över namnet på ditt Code Snippet som alltså finns under Code Snippet i WP-administrationspanelen.

Tack Mats! Det där lät en aning komplicerat för mig, men jag kom på att jag kan fråga min boendestödjare försöka göra det när vi har tid över nästa gång. Jag hoppas att hon kan följa instruktionerna, det skulle vara så roligt att få veta hur många som besöker min blogg!

Det är det här du ska kopiera och klista in i en ny kodsnutt som du skapar i Code Snippet:


// Paste your Google Analytics code from Step 4 here

// Paste your Google Analytics code byter du ut mot spårningskoden i ditt nya GA-konto. Glöm inte att aktivera kodsnutten i Code Snippet efteråt.

Jag har funderat på att börja blogga på engelska istället. Men just nu gör jag det på svenska så att människor i Sverige kan hitta mig och se att jag föreläser om Asperger. Jag får ju mer sökord på svenska i google, och alla svenskar vill inte läsa bloggar på engelska trots att många kan bra engelska. Men när min blogg blivit större här och jag bloggat tillräckligt länge, kommer jag kanske huvudsakligen blogga på engelska istället och skriva inlägg på svenska mer sällan.

Just nu kan jag inte lägga annonser i bloggen för Försäkringskassan skulle se det som en inkomst, men om jag inte skulle få sjukpenning i framtiden kommer det definitivt vara värt det att lägga in annonser och kanske börja blogga på engelska så att jag kan tjäna pengar på bloggen.

Svara

Jag får ju mer sökord på svenska i google, och alla svenskar vill inte läsa bloggar på engelska trots att många kan bra engelska.

Du kommer nog förlora mycket av din svenska publik om du bloggar på engelska. Det handlar ju också om du ska fortsätta föreläsa eller inte för ska du fortsätta föreläsa så är din blogg bra marknadsföring av dig som aspergerinformatör. Den funktionen gör sig inte lika bra på engelska.

Ja exakt! Men jag hoppas att jag i framtiden kommer att orka blogga på engelska lite grann i alla fall. Jag tycker iofs mycket mer om tyska än engelska, men eftersom engelska är ett mycket större språk än tyska är det smartare att blogga på engelska. Jag har även fått önskemål om en blogg på finska, men med tanke på att finskan är ett så pass litet språk och vissa finländare kan läsa min blogg på svenska är det bättre att blogga på engelska än finska om det är så att jag ska börja blogga på fler språk.

Tyskland går nog lika bra som USA. Tyskland har stor befolkning och annonsklick från tyskar är nog värda mer än annonsklick från svenskar.

Det gäller ju att hitta en marknad som är tillräckligt stor för att de ska gå att tjäna pengar på den utan att konkurrensen är för stor. Jag tror Tyskland kan vara bra.

Det var bra att veta! Nu har jag iofs redan gjort en blogg på engelska där jag hittills endast har skrivit ett inlägg men inget mer. Och min hemsida finns ju också på engelska, så på det sättet skulle det vara smartast att börja med engelskan om jag nu ska börja blogga på något annat språk än på svenska. Jag får se om jag kommer att börja blogga på engelska i framtiden eller om det blir på tyska istället!

Det var bra att veta! Nu har jag iofs redan gjort en blogg på engelska där jag hittills endast har skrivit ett inlägg men inget mer.

Det spelar ingen roll. Det är inte värt mycket eftersom du inte har byggt upp någon trafik på den engelska versionen. Värdet mäts av hur många besökare och följare du har och det kommer krävas ganska många blogginlägg innan du har byggt upp en trafik av värde. Däremot är det lite synd att tappa många av de svenska läsare som du har i dag om du byter språk men det är nog bara att acceptera att så är fallet om du vill satsa på utlandet. Det kan bli tufft att hålla igång både en svensk och en utländsk blogg.

Det är inte värt mycket eftersom du inte har byggt upp någon trafik på den engelska versionen.

Det är sant, men hemsidan på engelskan är värd mycket! Vad jag menar, att om jag börjar blogga på engelska och mina engelsktalande läsare hittar till min hemsida tack vare bloggen, kan jag kanske få ännu fler föreläsningar utomlands. Om jag ska blogga på tyska får jag isåfall be någon hjälpa mig att starta en blogg på tyska (alltså fixa allt med WordPress osv) och gärna göra en hemsida för mig på tyska också.

Ja, det kan verkligen vara tufft att hålla igång en svensk och en utländsk blogg. Min dröm är att blogga på flera språk samtidigt och varje dag, men jag är realistisk och förstår att det inte skulle gå pga min låga energinivå. Men drömma kan man alltid! 😉 Däremot kan det vara realistiskt att tänka att jag i framtiden kanske kan fortsätta blogga på svenska som vanligt, och sedan kanske skriva 1-2 inlägg i veckan på den engelska bloggen om jag orkar.

Jag menar att jag tror att det är bättre att du försöker gå in för att blogga på ett språk än att du försöker blogga på flera språk. Om du vill tjäna pengar på bloggen menar jag. Jag föreslår att du väljer det språk som du känner att du behärskar tillräckligt väl.

Om jag ska blogga på tyska får jag isåfall be någon hjälpa mig att starta en blogg på tyska (alltså fixa allt med WordPress osv) och gärna göra en hemsida för mig på tyska också.

Du behöver bara WordPress för att åstadkomma det du beskriver. Hemsidan skapar du genom att ha en Sida (Page) i WP som du sedan ställer in att WP ska visa som startsida. Ungefär som du har aspiration.nu nu och en bloggen under blogg.aspiration.nu.

Självklart måste du kunna skriva på tyska om du ska ha en blogg på tyska men det utgick jag ifrån att du kunde. Själva bloggen och hemsidan är inte annorlunda jämfört med nu. Den enda skillnaden är att du får skriva på tyska istället för på svenska. Det går ju att ställa in språk på WP så att allt som i dag är på svenska blir på tyska istället.

Jag kan skriva på tyska, men resten kan jag inte göra när det gäller bloggar! Alltså hur man öppnar en blogg, hur man gör en hemsida, hur man skaffar en flik till hemsidan för att länka till bloggen osv. Jag kommer ihåg att jag nästan brände ut mig själv genom att försöka öppna via WordPress en likadan blogg på engelska som jag har på svenska, och det var verkligen riktigt svårt! Till slut gav jag upp för jag insåg att jag inte skulle fixa det själv, och därför hittade jag en person som visste hur man gör WordPress-bloggar, och han gjorde den engelska bloggen åt mig (men jag har alltså inte börjat blogga på engelska än, men bloggen finns redan). En annan person gjorde tidigare den här svenskspråkiga bloggen åt mig, och hemsidan (både den finska, engelska och svenska versionen) har gjorts av en anställd på Ågesta Folkhögskola. Det var jag som skrev texterna på hemsidan, men han gjorde allt annat.

Jag har funderat på om det är jag som har en extremt ojämn begåvning och därför absolut inte kan öppna bloggar och liknande trots att det finns instruktioner på nätet om hur man gör, eller om det faktiskt är svårt att göra bloggar och hemsidor.

Det ska gå att byta språk på WP så här:

Change the language in the admin settings screen. Settings > General > Site Language.

Jag har funderat på om det är jag som har en extremt ojämn begåvning och därför absolut inte kan öppna bloggar och liknande trots att det finns instruktioner på nätet om hur man gör, eller om det faktiskt är svårt att göra bloggar och hemsidor.

Allt är svårt när man inte kan det. Jag tror WP kan vara lite lurigt för den som inte har kunskap om administrationsgränssnittet (och HTML/PHP). Sedan får man skilja på wordpress.com och wordpress.org. wordpress.com är väldigt begränsat men också väldigt användarvänligt. Om du ska blogga på allvar så ska du göra som du gör idag dvs ha WordPress installerat på ett webbhotell.

Du har ju webbhotell på Binero så det är bara att registrera en ny domänadress (via Binero) och sedan installera WordPress på den nya domänen via Bineros grafiska gränssnitt för att installera WP (alla större webbhotell har administrationsgränssnitt för att installera populära publiceringssystem som tex WordPress).

Ev kan jag hjälpa dig att installera WordPress och fixa de mest grundläggande när du har bestämt dig för hur du vill göra. Du har ju inte ett särskilt avancerat utseende på den här bloggen så nöjer du dig med något liknande så kan man använda något populärt WordPress-teman som laddar snabbt i webbläsaren.

Ev kan jag hjälpa dig att installera WordPress och fixa de mest grundläggande när du har bestämt dig för hur du vill göra. Du har ju inte ett särskilt avancerat utseende på den här bloggen så nöjer du dig med något liknande så kan man använda något populärt WordPress-teman som laddar snabbt i webbläsaren.

Åh tack, vad snällt! 🙂 Isåfall kan vi kanske ses på chatten igen om du behöver fråga mig något osv. Tyvärr har jag glömt bort hur man tar en skärmdump, så om jag behöver göra det igen får du kanske isåfall förklara igen hur man gör om du har tålamod 😉 Sist tog det ju ganska lång tid innan jag fattade!

Jag fick förresten ditt mejl nyss om webbhotellet, men mejlet går ju inte att svara på. Jag förstod inte exakt hur jag skulle göra för att köpa det, men jag kan ju göra det om det underlättar, fast isåfall får du nog förklara steg för steg hur jag ska göra och jag kanske får försöka ta en skärmdump igen 🙂 Annars har jag funderat på att byta bloggadressen till något som har ordet ”Asperger”, då kanske ännu fler hittar till min blogg.

För mig när jag jobbade (i en servicebutik) så hade jag det svårt med kunderna och personalen, för de var ombytliga från dag tilombytliMen jag kunde varenda pris på varorna om någon frågade och visste precis vad vi hade i sortimentet 🙂
Och så var jag supersnabb då jag jobbade. Men så fort någon ville prata om vad som stod i tidningarna eller om sport (vi hade svenska spel) så fattade jag inte någonting. Jag frågade; aha är handboll på matchen eller stryntipset?! Å vilken tid?
Jag är mer som en maskin och endast vill att de säger exakt vad de vill, folk blev så mycket irriterad på mig för jag verkade dum.
Tänk om man kunde få ett jobb som man kunde förvereda sig på i flera dagar och redan innan visste vad man skulle göra 🙂

Jag tyckte däremot att det var ganska lätt att ta betalt av kunderna i kassan så länge de inte frågade mig något om vårt sortiment eller undrade i vilken hylla någon specifik vara låg. Annars tyckte jag att kunder var lätta att handskas med, t om alla gulliga pensionärer som ville småprata 😉 Däremot tyckte jag att det var svårt att hitta i affären bland alla hyllor och tyckte att det var svårt att hitta priser när jag letade.

Ja, vilken dröm det hade varit om man hade vetat i flera dagar i förväg vad som skulle hända. Det hade verkligen varit skönt att veta innan vad kunderna skulle fråga mig om. Jag hade nog ändå inte orkat jobba där i längden för det var väldigt tröttsamt, men det hade åtminstone underlättat mitt arbete mycket under de åren jag jobbade där 😉

Svara

Däremot tyckte jag att det var svårt att hitta i affären bland alla hyllor och tyckte att det var svårt att hitta priser när jag letade.

Jag föreställer mig (trots min aspergianskt nedsatta föreställningsförmåga) hur Paula lämnar kassan för att hämta en vara ute i butiken för att sedan spårlöst försvinna i labyrinten av butikshyllor. Kunderna i kassan hör bara desperata rop på på hjälp för att därefter aldrig återse butiksbiträdet igen.

Hahaha! 😀 Som tur var kom jag tillbaka, men det tog alltid lång tid och många tröttnade nog på att vänta. Hur lång tid det tog berodde på hur snabbt jag hittade någon kollega som kunde hjälpa mig 😉

Svara

Tänk om man kunde få ett jobb som man kunde förvereda sig på i flera dagar och redan innan visste vad man skulle göra

Det är ju nästan grundförutsättning för att arbetet ska vara anpassat till en människa med Aspergers syndrom dvs att du i förväg vet vad dina arbetsuppgifter är. Den stora frågan är vad du hade i en servicebutik att göra. 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *