Aspergers syndrom, autism och dygnsrytm

Våra dygnsrytmer kan ställa till det för oss med Aspergers syndrom och autism riktigt ordentligt. Vissa av oss lägger sig extremt tidigt och går upp redan på småtimmarna, men det är enligt min erfarenhet betydligt vanligare tvärtom, det vill säga att man är uppe fram till småtimmarna och sover ända till eftermiddagen. Andra kan ha en väldigt oregelbunden dygnsrytm och sova extremt lite en natt för att sova väldigt mycket nästa natt. Och vissa har ingen dygnsrytm överhuvudtaget utan de går och lägger sig oavsett om klockan är tre på eftermiddagen eller midnatt. Oftast är våra dygnsrytmer inga problem för oss, men däremot kan det uppstå stora problem när andra människor och samhället väntar sig att vi ska vara vakna vid ett visst klockslag.

Ikväll kommer jag fira tre vänners födelsedagar så det blir ett trippelfirande. Vi kommer att fira i ett kompisgäng, och jag är inte ens helt säker på vilka som kommer att vara med. Jag har vetat om denna dag ett tag och planerat in den i min kalender. Dock kommer firandet börja klockan 19, vilket är väldigt sent för mig. Det är sällan jag är ute vid 19-tiden så länge jag inte har en kvällsföreläsning för då blir det naturligtvis ett undantag. Men att jag inte skulle vara hemma klockan 19 hör definitivt inte till vanligheterna. Vid den tiden blir det definitivt inga turer till matbutiken eller att äta middag för sånt brukar jag ha skött för länge sen när klockan är 19. Jag måste ju ransonera mina energidepåer noggrant och hålla hårt på min dygnsrytm så att min vardag går runt. Jag mår jättedåligt av att avvika från dygnsrytmen för då blir sömnen alldeles för ytlig och kort.

Men för vännerna som fyller år passade det förmodligen bäst att börja firandet klockan 19. Dessa vänner arbetar respektive studerar på heltid varav de flesta på dagtid. Jag kan inte låta bli att avundas människor som är så här flexibla i sin dygnsrytm och klarar av att ibland vara uppe till på småtimmarna och ibland vakna tidigt på morgonen för jobbets skull. Okej, sådana här människor skulle förmodligen hävda att de visst brukar vara trötta dagen efter, men i mina ögon verkar de ändå klara livet bra. Det är ju inte så att de går in i väggen eller mår dåligt i två veckor efter att ha avvikit från sin dygnsrytm på en lördagskväll. Skulle de må riktigt dåligt av det, skulle de garanterat inte utsätta sina kroppar frivilligt för en sådan tortyr! Så jag tolkar det som att andra människor visst blir trötta av att vara uppe senare än vanligt men att deras kroppar återhämtar sig inom ett par dagar och att de inte är så jätteberoende av sömnen och dygnsrytmen.

För mig har den här kvällen blivit ett dilemma för det här är en av de ytterst få sociala tillställningar jag faktiskt vill gå på! Och detta trots att det kommer att vara en väldigt neurotypisk tillställning. Jag har känt dessa vänner länge, men nuförtiden träffas vi mycket sällan. När jag tänker efter, har det förmodligen gått minst 1,5 år sedan jag sist träffade ett av dessa födelsedagsbarn. Jag har inget behov av att träffa mina vänner ofta, och jag skulle aldrig ens orka gå på sådana här tillställningar regelbundet och definitivt inte var och varannan månad! Men just ikväll känner jag att det hade varit trevligt att vara med på firandet, dels för att jag inte träffar dessa vänner ofta längre och dels för att jag tycker att det blir trevligt att träffas med flera samtidigt. Men problemet är att det blir en väldigt sen kväll för mig och den kommer att rubba min dygnsrytm 🙁

Jag har löst problemet genom att ha bestämt mig för att vara med i ca 2 timmar. Jag misstänker att resten av gänget kommer att fortsätta firandet till minst 3-strecket på natten, men för mig kommer det bli att ta farväl vid 21-tiden. Tyvärr ingen optimal lösning dels för att jag tycker att det är tråkigt att behöva säga hejdå så tidigt med tanke på att vi inte har setts på ett tag och dels för att det ändå kommer att bli extremt sent för mig med tanke på min dygnsrytm. Så jag kommer ändå ha en energibaksmälla i några dagar, men jag har löst situationen genom att vara förberedd på den. Dessutom är firandet en engångshändelse och inget jag planerar att göra om inom en överskådlig framtid och definitivt inte under 2019. Därför gör jag ett undantag genom att avvika från mina kvällsrutiner och dygnsrytmen den här gången.

Det är enligt min erfarenhet snarare en regel än undantag att personer med Aspergers syndrom eller autism har på ett eller ett annat sätt svårt med sömnen. Vilket rimmar illa med våra behov med tanke på att sömn är det som vi allra mest skulle behöva för att ha energi till att klara vår annars energikrävande vardag. Jag måste vara mycket noggrannare med min dygnsrytm än många andra människor för varje avvikelse medför en energiförslut, trötthet och sömnrubbningar. Om du tänker: “Men vaddå, det är ju semester nu så det är väl inte så farligt att avvika från dygnsrytmen vid ett enstaka tillfälle?” så är det kanske inte världens undergång för dig. Men för oss autister kan det förstöra riktigt, riktigt mycket!

Boka mig för en föreläsning

Paula Tilli föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv.

Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv. Skicka en förfrågan om föreläsning genom att fylla i det här webbformuläret.

Mina böcker

Köp min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom hos Gothia Fortbildning, Bokus eller Adlibris.

Låna min bok På ett annat sätt på biblioteken i Stockholm, Göteborg eller Malmö.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *