Aspergers syndrom, autism och matlagning

Det som andra människor frågar mig ibland är hur man kan göra matlagningen enklare för oss med Aspergers syndrom och autism. Det här med matlagningen kan ju vara problematiskt för oss aspergare för man kanske gillar rutiner och äta samma mat varje dag, man orkar inte stå i köket och laga mat i timmar men samtidigt måste man ju få i sig näring.

Det finns olika sätt att lösa matlagningen på. Vissa aspergare som hatar matlagning har löst problemet genom att köpa diverse färdigrätter i form av  hel- och halvfabrikat som går att värma i mikron eller ugnen. Exempelvis köttbullar, korv, tonfisk i burk eller fiskgratäng. Det kan vara en fungerande lösning för många för att spara ork och energi samtidigt som man får i sig något gott (den här typen av mat har ju oftast smaktillsatser för god smak). För mig är det däremot inget alternativ eftersom jag är väldigt intresserad av hälsa och naturlig livsstil.

Själv har jag löst matlagningen genom att handla färska råvaror som går att tillaga i ugnen utan att jag behöver vara aktiv i matlagningen. Sådana råvaror är kyckling och olika typer av fisk i form av exempelvis strömming, sej, torsk, makrill och rödspätta. En rå, hel kyckling låter jag vara i ugnen i ett par timmar. Efter ungefär en timme vänder jag på den och sen låter den vara kvar i ugnen i ytterligare en timme. Jag sätter larmet på mobilen, varför jag utan problem kan syssla med andra saker samtidigt som jag “lagar” mat. När det gäller fisk så är oftast rekommendationen att man ska steka den, men för att spara energi väljer jag oftast att lägga den i ugnen ändå.

Till kycklingen eller fisken brukar jag äta linser eller bönor. Bönorna ska blötläggas, men eftersom jag brukar ha som rutin att blötlägga dem kvällen innan så är det inget problem. Vissa aspergare föredrar att köpa linser och bönor i konservburk för att spara ytterligare energi, men själv litar jag inte på att aluminiet i konservburkarna inte är farligt varför jag föredrar att koka dem själv. Jag sparar mycket energi genom att göra storkok och låta maten ligga i kylen i flera dagar innan jag “lagar” något nytt. Jag låter också bli att krydda maten för att spara energi. För mig är det viktigare med energibesparning och nyttighet än att maten ska smaka “gott”.

Annars brukar jag även steka ägg. Då värmer jag stekpannan, häller i några ägg i stekpannan och låter äggen sköta sig själva samtidigt som jag sätter mig ner och vilar under tiden. Kräver dock lite mer uppmärksamhet än att låta maten sköta sig själv i ugnen, varför jag upplever det som något mer energikrävande att steka ägg än att “laga” kyckling och fisk. Ibland har jag även fått hjälp av boendestödjarna med matlagningen när jag verkligen inte har orkat.

Man måste hålla i minnet att det finns olika typer av kosthållningar. Vissa tror stenhårt på margariner, andra gör inte det och föredrar riktigt smör. Vissa tror att mjölk behövs, några tror endast på opastöriserad mjölk medan andra tror att det är farligt med opastöriserad alternativt all typ av mjölk. Vissa tror inte på gluten medan andra är övertygade om att kroppen behöver fullkorn och gluten. Vissa tror att det är farligt med socker, andra tycker att det är okej att äta raffinerat socker i form av godis och bakelser med måtta. Vissa förespråkar vegansk råkost, andra gör inte det. Vissa äter LCHF, andra tror på kolhydrater. Vissa äter endast odlad fisk och är rädda för gifterna i Östersjöfisk, andra undviker odlad fisk på grund av hormonerna. Ja, listan kan göras lång!

När man planerar sina måltider är det bra att göra klart för sig vilken typ av kosthållning man vill hålla sig till eller om man bryr sig om ämnet överhuvudtaget. Och vad är viktigast för en: smaken, enkelheten eller nyttigheten om det är omöjligt att kombinera dessa punkter? Själv tror jag på naturlig kost, det vill säga vildfångad fisk även från Östersjön, mycket kallpressad kokos- och olivolja och antiiflammatoriska varor som ingefära. Mycket självplockat från naturen som nässlor, maskros, våtarv, kirskål, våtarv, rönnbär, blåbär och annat. Inga E-ämnen, raffinerat socker, gluten eller pastöriserad mjölk (dricker ingen mjölk överhuvudtaget förutom för vissa undantag), inga härdade fetter eller margarin utan endast riktigt smör. Andra med Aspergers syndrom och autism tror på helt annan typ av kost eller väljer att inte bry sig alls. Alla är olika!

Boka mig för en föreläsning

Paula Tilli föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv.

Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv. Skicka en förfrågan om föreläsning genom att fylla i det här webbformuläret.

Mina böcker

Köp min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom hos Gothia Fortbildning, Bokus eller Adlibris.

Låna min bok På ett annat sätt på biblioteken i Stockholm, Göteborg eller Malmö.

4 tankar kring ”Aspergers syndrom, autism och matlagning

  1. Marcus

    Bra råd. Även vanliga människor borde använda ugnen mer, det blir enklare och många gånger bättre tillagat. T ex skivat sidfläsk är en sån rätt som är lättare att få bra i ugnen men som nästan alltid steks. Vi brukar också göra broccoli och blomkål i ugnen i stället för att koka, det blir mycket godare.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Tack! Vad bra att ni också använder ugnen. Jag tycker att det är konstigt att inte fler gör det men när jag har frågat varför så har folk menat att det går snabbast att steka och att maten blir godast då. Jag måste faktiskt erkänna att jag håller med om att fisk blir godast genom stekning men för mig går enkelheten före allt annat 🙂

      Svara
  2. Carl

    Känner igen mig i mycket i din blogg!

    Jag tyckte inte om att laga mat när jag var yngre och kunde inte fokusera på mer än en sak åt gången (kunde t.ex. inte ha två kastruller på samtidigt), vilket gjorde att det tog mycket längre tid. Idag jobbar jag som kock!

    Det som gjorde att jag började gilla matlagning, var när jag förstod att jag kunde vara kreativ och inte MÅSTE följa recept. När jag insåg att jag faktiskt kunde göra som jag ville, blev det inte en “tråkig vardagssyssla” längre utan ett intresse jag kunde utveckla. Att hela tiden behöva titta i receptet är dessutom ett extra moment som stjäl fokus. När det gäller simultankapaciteten har jag så småningom kommit att tänka på matlagning som en grej, t.ex. koka pastan och göra såsen är två delar av samma aktivitet, istället för två olika aktiviteter som jag tyckte det var förr. Men om någon börjar prata med mig när jag jobbar, framför allt om saker som inte är direkt relaterade till det jag håller på med, gör jag en massa fel eftersom jag inte kan prata och laga mat samtidigt.

    Hemma vill jag fortfarande inte lägga jättemycket tid på matlagning, eftersom när jag kommer hem från jobbet är jag trött och vill hellre ägna mig åt annat. Precis som du använder jag gärna ugnen, använder snabblagade grönsaker eller gör grytor som inte måste passas så noga.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Hej Carl!

      Vad roligt att du känner igen dig i det jag skriver.

      Jag måste säga att jag är riktigt imponerad av att du klarar av att jobba som kock när du förut inte klarade av att ha två kastruller kokandes samtidigt. Det hade aldrig jag klarat! Vad bra att du kom på att du inte behöver följa recept. Det låter som att det verkligen underlättade jättemycket för dig. Det kan vara ett bra tips för många kan jag tänka mig!

      Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *