Kategorier
Asperger och ojämn begåvning

Aspergers syndrom och ojämn begåvning

Snälla, hjälp mig att sprida budskapet genom att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

För ett par dagar sedan skrev jag lite om hur det är att ha ojämn begåvning, vilket är rätt vanligt bland oss som har Aspergers syndrom eller autism. Om man skulle betygsätta en persons kunnande inom ett visst område på en skala mellan 0 och 100, ligger de flesta människor förmodligen någonstans mellan 30 och 70 på de flesta områden. Jag däremot ligger ofta ANTINGEN mycket nära 0 ELLER mycket nära 100.

När man har en extremt ojämn begåvning, riskerar man att bli missförstådd bland annat av läkare och LSS-handläggare om dessa inte har mycket goda kunskaper om vad Aspergers syndrom innebär. En läkare kan undra hur en utåtsett verbalt begåvad, glad person helt och hållet kan sakna arbetsförmåga och behöva sjukersättning. En LSS-handläggare kan ifrågasätta om en extremt rutinbunden Asperger-kvinna som absolut måste äta havregrynsgröt med en halv tesked kanel prick klockan 18 varje kväll verkligen kan vara kapabel att vara en bra mamma och ta hand om sitt barn.

Min ojämna begåvning visar sig på bland annat följande sätt:

– Jag klarar av att arbeta som Asperger-informatör och har lyckats bra på mitt jobb. Jag åker runt i hela Sverige och Finland för att hålla föreläsningar om Aspergers syndrom och kommer även att föreläsa i Kuwait i november. Men samtidigt behöver jag boendestöd. Jag har ingen koll på många saker, som exempelvis hur man rengör kylskåpet. Att städa är väldigt tröttsamt och svårt för mig, inte bara mentalt utan även motoriskt, eftersom jag är klumpig. Därför måste min boendestödjare städa åt mig.

– Om jag är duktig på någonting, jobbar jag väldigt snabbt och resultatet blir bra. Jag skrev exempelvis min debutbok om Aspergers syndrom på tre månader, och boken måste ha blivit bra eftersom den har sålt förvånansvärt många exemplar både i Sverige och Finland och fått mycket bra recensioner. Men samtidigt har jag ingen kunskap om flera ämnen som många andra människor är kunniga om. För ett par år sedan började några vänner till mig prata om Lady Gaga, men jag hade aldrig någonsin hört talas om henne. Inte heller visste jag vem Mandela var.

– Jag är förvånansvärt begåvad på språk. Jag läste sju olika språk på gymnasiet och fick stipendier och de högsta betygen i hela klassen på de flesta av dem. Jag kan fortfarande tala fem av dem flytande och skulle kunna bli flytande på de två resterande språken väldigt snabbt. Jag har skrivit min bok på fyra språk, varav den hittills är publicerad på två av dem (finska och svenska). Men samtidigt har jag misslyckats i flera andra saker. Jag klarade exempelvis inte av mitt jobb som au pair i Österrike trots att jag verkligen ansträngde mig. Jag lyckades inte lära mig hur tvättmaskinerna hos familjen fungerade, hur man dammsög köket så att det skulle bli rent och hur man öppnade konservburkar.

– Jag lärde mig att läsa och skriva när jag var tre år gammal, och jag lärde mig även att räkna mycket tidigt. Men samtidigt lärde jag mig aldrig att rita, limma, sy och liknande saker. När jag var sju år, låg jag förmodligen fortfarande på en 3-årings nivå på dessa förmågor.

asperger och finmotorik

61 svar på ”Aspergers syndrom och ojämn begåvning”

Åh, igenkänningsfaktor!
Jag trodde helt seriöst fram till för några år sedan att Nelson Mandela var en fotbollsspelare.

För mig är det också väldigt upp och ner med allting. Saker jag tycker om är jag jättebra på (kan rabbla alla Melodifestivalvinnare sen 86) men annat går jättetrögt och det känns på riktigt som att min hjärna ställer sig i off-läge när det blir någon form av matte inblandat.

Haha, jag vet faktiskt inte ens idag vem Mandela är, hade fortfarande kunnat tro att det är en fotbollspelare. Sen har jag också börjat förstå att man borde skämmas för att man inte vet, men jag KAN bara inte skämmas för det 😉 Dessutom har jag svårt att acceptera att man borde skämmas för att man har en ojämn begåvningsprofil.

Att hjärnan ställer sig i off-läge är en jättebra beskrivning av hur det känns när man inte kan ta till sig information, tycker jag! Man lyssnar eller läser, förstår vartenda ord men ändå förstår man inte helheten!

Svara

gällande ojämnbegåvning .. jag antar själv att folk i allmänhet överlag har svårt att förstå varför är man bara bra på vissa grejer och dålig på andra .. tex i andras ögon är man jätte dålig på sånt som dom tycker är normalt och/eller viktigt men för en med Aspergers så där man är duktig och kan sin sak så borde man uppmärksammas och få beröm lite mer bättre visst att man försöker sig på olika saker som är svårt alla kan vi ju lära oss något för en del tar det som är svårt för en att lära sig lite längre tid bara helt enkelt det kan behövas en lugnare tystare miljö och bättre vägledning till hur man ska göra för att förstå lära sig samhället har kommit en bit på vägen men det är tyvärr fortfarande långt kvar att gå

Ja, du har helt rätt, Mathias! Skolan och samhället borde bli bättre på att lyfta fram det som är positivt istället för att bara fokusera på det negativa. Och vem är det som bestämt vilka saker man borde kunna? Omgivningen kan bli chockad om de får veta att jag inte vet vem Mandela är men jag lever ett sådant liv att jag inte behöver sådana kunskaper. Och jag väljer endast att umgås med människor som accepterar mig som jag är.

Svara

Utmärkt beskrivning på sjukdomen Paula. Jag har nyss blivit diagnostiserad med Aspergers/Add.
Man har känt sig som en utomjording hela livet, alltid stuckit ut ur mängden.
Jag har också svårt att teckna och rita som du, är förståss inte så intresserad av ämnet heller för den delen.
Sen då du beskriver att du inte visste vem lady gaga var, de är förståeligt att man inte vet..min fru säger ofta åt mig att jag inte är så ”allmänbildad” om vi råkar diskutera om nån viss känd person tex och klart man blir ledsen och känner sig dum i huvudet efteråt fast man låtsas om det.
Många gånger önska man ju att man hade vänner med samma sjukdom så skulle allt vara lättare troligtvis.

Hej Jonas!

Vad tråkigt att höra att du känner dig dum i huvudet. Det ska du inte behöva göra! Tyvärr är det så att majoritetsnormen har bestämt vilka saker man bör veta, men varför är det så viktigt att alla ska kunna allt? På samma sätt som jag inte får förlöjliga människor som exempelvis har svårare än jag att lära mig språk, förväntar jag mig att andra människor respekterar att jag inte vet allt.

Du är inte heller sjuk för Aspergers syndrom är ingen sjukdom. Vissa tycker att det är en funktionsnedsättning, medan andra tycker att det helt enkelt är ett annorlunda sätt att vara på. Men det är inget fel att vara annorlunda! Jag hoppas att du får träffa andra med Asperger i framtiden så att du slipper känna dig annorlunda och utanför.

Svara

Ja det är nog en gåta för mig med varför man måste kunna allt.
Diagnosen har varit omtumlande men även kanske nyttig för att veta vad de är frågan om, varför jag är som jag är. Synd att man fick den så sent i livet bara.

Jag förlöjligar heller inte andra människor bara för att jag har specialkunskaper och intressen inom vissa områden som dom flesta arbets kollegor och chefer känner till men inte kan.
Däremot så ser dom ned på mig när jag inte kan sträcka mig in i deras värld och förstå saker som skulle vara självklara. (majoritetsnormen)
Hur vänner och bekanta ser på mig är svårt att veta, känns ändå som att man inte får den resepekt man förtjänar där heller.

Nu har man fallit in i en lång depression eftersom hela livet mest handlat om trakasserier och mobbning från hela skoltiden till militär tjänstgöring och nu till sist 12 års helvete i arbetslivet, man har ingen ork och energi mera så nu är jag för tillfället sjukskriven.

Om aspergers/add inte ses som en sjukdom, vilka rättigheter har man då här i Finland?
Det jag menar är att kan man inte få hemhjälp av nåt slag?!
Orkar ju inte städa eller koka fast man är ensam hemma hela dagarna!

Om aspergers/add inte ses som en sjukdom, vilka rättigheter har man då här i Finland?

Att Aspergers syndrom inte är en sjukdom hindrar inte från att det går att få hjälp från det allmänna om man har Aspergers syndrom. Aspergers syndrom är fortfarande en funktionsnedsättning vilket kan ge upphov till hjälp beroende på vad som gäller i det landet man bor i. Sedan är det skillnad på att ha rätt till hjälp och att få hjälp också. I Sverige är det väl lite så att man visserligen har rätt till hjälp men i praktiken ofta får se sig i stjärnorna efter den hjälpen. Tex har elever med NPF i skolan rätt till stöd men det är väldigt vanligt att de inte får det i praktiken.

Sverige är ett ganska lustigt land på det sättet. Vi har en jättehög välfärd på pappret. Att verkligheten är en annan är en annan sak. Men eftersom allt ser så bra ut på pappret så finns det ju ingen anledning att stifta nya lagar för att förbättra våra livsvillkor. Vi har det ju redan så bra. På pappret. Synd att vi i praktiken måste överväga att hyra ut våra bostäder med den reservationen att vi ska ha rätt att tälta på vår egen balkong för att ha någonstans att bo eller vända oss till välgörenhetsorganisationer för att få någonting att äta.

Sverige är i många avseenden ett stort bluffland. Det står så fint om vilken hjälp man har rätt till i alla papper men att verkligheten till stora delar är en helt annan det talas det väldigt tyst om. Att det sedan är ännu värre i många andra länder gör egentligen inte saken bättre här.

Du har så rätt i att människor kan se ner på en och förlöjliga en om man inte kan saker som man i deras värld borde kunna. Om någon sitter i rullstol, tycker de flesta att man inte får skratta åt den personen även om det anses vara normen att kunna gå om man är vuxen. Men om en vuxen svensk person exempelvis inte skulle veta att Stockholm är Sveriges huvudstad, skulle många se ner på den personen. Jag tycker att det är helt fel! 🙁

Man behöver inte vara sjuk för att ha rätt till hjälp utan det räcker att man har en funktionsnedsättning/ett handikapp. Döva personer är t ex inte heller sjuka, men ändå har de ofta rätt till en teckenspråkstolk eftersom de har en medfödd funktionsnedsättning. Och på samma sätt är vi som har Asperger inte heller sjuka, men ändå är vi berättigade till hjälp enligt lagen.

Precis som Mats skriver så har vi mycket bra lagar i Sverige som garanterar oss hjälp. LSS-lagen t ex garanterar personer med Aspergers syndrom bra levnadsvillkor. Problemet blir att lagen inte alltid följs, och därför blir många utan stöd! Men däremot upplever många att det är ganska lätt att få hemhjälp (som heter boendestöd hos oss) i Sverige om man har Asperger. Jag har inte träffat många människor som har blivit nekade boendestöd när de har ansökt om det, men däremot får man kanske inte stödet i lika stor omfattning som man skulle önska osv.

När det gäller stödmöjligheter i Finland så bor jag inte längre där, jag flyttade därifrån 2001. Därför vet jag inte riktigt vilka möjligheter som finns hos er, men de finska Aspergare jag pratat med har sagt till mig att det inte finns någon möjlighet att få boendestöd i Finland. Det finns tyvärr inte heller någon LSS-lag hos er, och de flesta kommuner i Finland erbjuder ingen hjälp alls vad jag har hört. Däremot har vissa finländare haft turen att få en neuropsykiatrisk coach (neuropsykiatrinen valmentaja på finska) som kan ge tips på hur man kan få vardagen att funka, så kolla gärna upp om den möjligheten finns i din hemkommun! Du kan gärna kontakta Autism och Aspergerförbundet rfsl, hoppas de kan svara på dina frågor.

http://www.autismiliitto.fi/liitto/pa_svenska

Svara

Jag håller tummarna för dig! Om du har lust, får du gärna återkomma i framtiden om du skulle få hemhjälp eller några andra stödinsatser som funkar. Det är nämligen många Aspergare från Finland som skriver till mig och frågar om råd, så därför är det alltid bra om jag vet var och hur de kan få hjälp där.

Svara

Det kan du räkna med att jag gör !! 🙂 Om inte livet ändras och man flyttar utomlands inom snar framtid förstås.
Trivs som sagt inte på mitt nuvarande jobb och att hitta ett nytt är inte det lättaste som det ser ut i dagsläget , om inte något lite värre då min finska är ganska dålig dessutom.
Största kampen är att få reda på vad man verkligen vill och har kapacitet att jobba med.
Sen att kunna flera språk är viktigt i alla lägen, ju mera man kan desto starkare är man.
Inom den kategorin så har jag ändå kanske lättare för språk än som exempel matematik.

Vad tråkigt att höra att du vantrivs på ditt jobb! 🙁 Det är ett jobbigt läge att hamna i. Här i Sverige finns det bättre hjälp- och stödinsatser för oss Aspergare att söka jobb än i Finland (bland annat lönebidragsanställningar osv), men tyvärr är det alltid det fungerar i verkligheten och personer med Asperger hamnar ofta utanför arbetsmarknaden. Jag hoppas att du så småningom hittar ett jobb som passar dig och där du inte behöver kunna finska.

Jag är också duktig på språk precis som du, men tyvärr är jag dålig på mycket annat, så därför har jag ändå inte kunnat utnyttja mina språkkunskaper speciellt mycket i arbetslivet. Om jag hade mer ork, skulle jag blogga om Asperger på flera språk, men i dagsläget orkar jag inte.

Svara

Största kampen är att få reda på vad man verkligen vill och har kapacitet att jobba med.

Din neuropsykiatriska utredning (begåvningstesterna) kanske hjälper dig att identifiera dina styrkor och svagheter? Sedan gäller det ju att hitta ett arbete som matchar styrkorna och svagheterna.
Jag utgår från att du har sociala svårigheter så ett arbete som ställer krav på sociala kontakter tror jag en aspergare gör bäst i att hålla sig borta ifrån. Bättre då att den sociala aspekten ligger utanför själva arbetsuppgifterna tex på fikaraster, after work osv.

Jo men dom flesta där vantrivs fast dom räknas höra till dom ”normala” så på det viset är man kanske inte helt utanför. Vem vill vara på en arbetsplats där du inte vet när du börjar nästa dag utan strax innan du lämnar byggnaden så står det tid till nästa dag på en tavla vid dörrutgången .. eller hur lång din dag blir innan du får åka hem överhuvudtaget.Nästan värre än ett fängelse. Jag är en rutinmänniska så man mår ju bara skit av att leva på detta vis. Cheferna i sin tur spelar sitt diktaturspel och trycker på med varningar och sparken direkt dom inte får som dom vill..precis som några jäkla småbarn.
Att vuxet folk faktiskt kan vara så hemskt barnsliga ibland är helt oförståeligt för mig,

Jag förstår dig helt och hållet att det inte finns nån ork, man är som kroniskt trött jämt o ständigt!!
Precis som livet i sig själv stjäl energi på nåt vis, negativa människor runt om oss os.v svårt att lägga ord och förklara det.
Sen är det olika från dag till dag humöret och motivationen med.
Att inte få ut sin fulla potential känns väldigt frustrerande när man i synnerhet är riktigt bra på en sak.
Visst om man börjar kolla noggrannare på nätet så finns det ju flera kändisar och andra historiska personer som har gått långt i sin karriärs stege även fast dom sägs ha aspergers eller har diagnostiserats, men man kan ju inte jämföra sig med andra.. vi är alla trots allt olika individer i vilket fall som helst.

Har nu just börjat vara ute på cyckel här i ödemarken på dagarna o sen då jag kommer hem så ägnar jag mig åt meditation en timme, det gör gott i både kropp och själ.

Att inte få ut sin fulla potential känns väldigt frustrerande när man i synnerhet är riktigt bra på en sak.

Det är nog ganska vanligt att människor med Aspergers syndrom inte får utlopp för sina styrkor. Samhället gynnar inte människor med en ojämn begåvningsporfil. Jag tror man har det lättare som ”lagom” än som ojämnt begåvad även om man så inte är sämre än normalt på något enskilt begåvningsområde.

Om aspergers/add inte ses som en sjukdom, vilka rättigheter har man då här i Finland?
Det jag menar är att kan man inte få hemhjälp av nåt slag?!

Har du inte rätt till någon form av sjukersättning om du inte klarar av att arbeta så som du gör nu? Det löser väl inte problemet med städningen iofs men någon hjälp finns det väl att få för människor med Aspergerss syndrom i Finland?

Precis som Mats skriver så är det tyvärr så att samhället inte gynnar människor som har en ojämn begåvningsprofil. Speciellt om man har lätt för saker andra människor tycker är svårt och tvärtom kan det bli riktigt svårt. Jag kan t ex inte plugga språk på universitetet eftersom man måste läsa landets litteratur och historia också, och inte bara själva språket. Och tyvärr klarar jag inte den biten! Jag fick höra att jag borde läsa språk på folkuniversitetet istället för då är det bara språk man läser, men tyvärr vill jag läsa språk på högskolenivå för gymnasienivå är för lätt för mig och jag skulle bara bli uttråkad då. Historia skulle däremot behöva vara lågstadienivå för mig för att jag skulle kunna ta in det 😉

Usch vad jobbigt att du har det så på ditt jobb! Undrar om det ens är tillåtet att hålla på så som din chef gör? Om du är med i facket, tycker jag att du ska klaga. Jag hade också en arbetsplats förut där jag aldrig visste i förväg vilken tid jag skulle sluta, det berodde på om vi hade många kunder eller inte. Det var innan jag fick min diagnos, och det var verkligen en mardröm! Nu efteråt har jag förstått att jag borde ha klagat mer.

Svara

Jag är som sagt sjukskriven sedan februari och sjukersättning får jag från folkpensionsanstalten tills vidare, dock är den inte så hög med tanke på låneamorteringar på huset och diverse saker. 200 – 300€ mindre tycks inverka ordentligt på ekonomin.
Det känns även som mycket mindre då de bara är en gång i månaden som det betalas ut från kela så räkningar hinner ju nästan förfalla under tiden. I jobbet betalades lönen ut varannan vecka.

Det värsta är då doktorn säger att är jag sjukskriven för länge så kan jag nekas få sjukersättning. Det låter ju helt sjukt, ska jag bli ett socialfall då istället menar dom??! Fattar inte detta överhuvudtaget.
Skulle ju va lika bra att korka upp en koskenkorva vodka och ligga på en parkbänk eller under en bro o dricka sig redlöst varje dag i såna fall. Att ge upp helt enkelt.

På jobbet så är precis allt fel och mittemot all logik i sig själv. En fyrbarns far,ursprungligen från sverige men gift här ..fick sparken i mars från jobbet för att han gick emot ledningen och for hem tidigare.
Han ville att alla andra skulle lägga ner och följa efter men i sista sekunden drog alla sig ur av rädsla och då hamna han själv i blåsväder. Finns ett uttryck ””ensam är man svag och är man många så är man stark””
Jo facket är inblandad efter händelsen och inte ska ni tro de är första gången som facket är där!! 🙂
Det hjälper inte fast man klagar, alla klagar men det blir inte bättre.

Några år sen gick en annan arbetskollega till facket för att utreda varför vi inte har rätt till ålderstillägg, och då blev det fart på där, och vi vann och fick ut det vi hade rätt till. Istället blev dom girigare och drog åt snöret hårdare ..de blev permitteringar o allt mellan himmel och jord som aldrig tidigare.

Löne räknerskan fick sluta nu i år också för att hon håller med om att ingenting går rätt till där och hon stödjer jobbarna, då började den nya högsta chefen gå in och mobba och trycka ner henne o säga olämpliga saker att hon inte vet eller kan någonting i hennes kontor dagarna långa tills hon inte orkade mera.
Olagliga arbetskontrakt m.m ja hur mycket som helst.. you name it !! 🙂

Man ska kunna skriva en hel bok om den arbetsplatsen, för det finns ingen som kan tro hur sjuka ställen det verkligen finns i sammhället. Helt absurt,helt sanslöst!!!!!!!!

(Jag tror man har det lättare som ”lagom” än som ojämnt begåvad)
Ja inte ser jag nån fördel för aspergers folk nej.
Med tanke på hur världen ser ut så! 🙁

Just det, jag glömde bort att du var sjukskriven. Jag hoppas att folkpensionsanstalten beviljar dig sjukersättning även i fortsättningen! Jag vet att alla Aspergare inte har fått pension när de ansökt om det i Finland, men det är ändå betydligt lättare att få det beviljat i Finland än hos oss här i Sverige. Här i Sverige finns det faktiskt många Aspergare som måste leva på socialbidrag, vilket är drygt 3800 SEK i månaden plus hyra (ca 390 euro). Tyvärr får man inget socialbidrag om man är gift eller sambo, har besparningar eller äger en lägenhet, vilket gör att många sjuka och funktionsnedsatta som är gifta eller sambo måste leva på sin partner. Vissa måste också sälja sin lägenhet. Finland har än så länge inte sjunkit så lågt som tur är!

Mitt tips är att försöka att inte oroa sig alltför mycket, men jag vet att det inte är lätt. Själv har jag blivit beviljad pengar endast fram till september, och jag oroar mig mycket för att kanske behöva leva på socialbidrag sen. Efter att man levt på sjukpenning i ett halvår i Sverige, är det nämligen svårt att få förlängning på det, och då blir man ett socialfall. Så jag förstår att du också känner att du håller på att tappa hoppet. Hoppas din läkare förstår dig och skriver bra läkarutlåtanden, det ökar dina chanser hos kela!

Svara

Det hjälper inte fast man klagar, alla klagar men det blir inte bättre.

Det låter som om du arbetar på en arbetsplats full av neurotypiker. Det bästa hade så klart varit att hitta ett annat jobb men jag förstår att det är lättare sagt än gjort.

Det låter ju helt sjukt, ska jag bli ett socialfall då istället menar dom??!

Det är så mitt liv ser ut. Här i Sverige tycker man uppenbart att det är helt i sin ordning att människor med Aspergers syndrom tvingas leva som socialfall.

Jag hade gärna delat en flaska Koskenkorva med dig om jag inte hade varit rädd om näsan min.

Jag tycker min psykiatriker är lite mysko, man har undrat många gånger om han går på nåt ”starkare” preparat eller om han faktiskt bara är så där.
Helt klart måste man ju beakta hans jobbsituation att sitta o lyssna på folk hela dagarna om deras problem och beskymmer,skriva ut mediciner i mängder o massor av olika slag.
En förklarning skulle vara att han blivit en aning miljöskadad av yrket.
Varje gång man sitter där o pratar så sitter han med ett block o antecknar så pennan glöder o upprepar hela tiden ”” jå,jå,jåå..för varje ord jag säger.
Han sa åt mig sen att han tror att sjukpenion kan vara svår att få me tanke på min unga ålder, så då sa jag åt honom ” men herregud jag är 32 år..finns ju 19-20 åringar som knappt börjat vuxenlivet och fått beviljat varje dag i landet” 🙂

Sen då man går in på hur kela systemet fungerar så blir man ju inte riktigt klok.
Det tar lång tid innan man får sina beslut och utbetalningar men gäller det dom själva att dom ska ha nåt av någon annan, jo då är brevet utskickat omedelbart och i brevlådan nästa arbetsdag. Då är dom snabba minsann!

Att nekas socialbidrag för att man är sambo eller gift låter helt galet.
Trodde inte sverige hade sjunkit så lågt, trodde de skulle vara bättre där än här.
Vem vill leva på nån annan? de känns ju inte bra.
Paula jag hoppas du klarar dig ekonomiskt och att allt löser sig, de brukar fixa sig på ett eller annat vis ska du se.

Konstigt hur världen har blivit, att pengar styr allt..din plånbok ska styra vilket liv du ska leva.
Pengar symboliserar makt i samhället. Snart blir det väl ännu värre (new world order) en regering över hela jordklotet och en massa chip implantat i folk för maximal kontroll som dom pratar vitt o brett om på nätet. Illuminate de tredje ögat, ojoj får se hur detta skall sluta.

Mats det låter tråkigt att du måste leva på socialbidrag, måste känns kränkande !! Har själv hamnat ut för liknande då jag var helt arbetslös och ung och nyss fått lägenhet.
Men jag vet inte vad din näsa skulle lida av för en brännvins skvätt för en gångsskull?! 🙂

Haha, han låter lite mysko! Jag har också träffat mysko-psykiater. Många finnar jag pratat med går till privatpsykologer och -läkare eftersom man tydligen inte får bra hjälp annars i Finland. Om du känner dig jätteobekväm med psykiatern, kan du alltid kolla om det finns en möjlighet att byta. Men tyvärr finns alltid risken att nästa läkare kommer att vara ännu mer mysko! 😉

Sen håller jag inte med din läkare om att det skulle vara SÅ svårt att få sjukersättning i Finland. Visst, jag vet att långt ifrån alla som ansöker om det får sjukersättning, men jag har en finsk vän som har haft det under de senaste 10 åren, och hon är ungefär lika gammal som du. Så omöjligt är det absolut inte hos er! Många finnar som bor i Sverige får avslag på sjukersättningsansökan i Sverige eftersom reglerna är så hårda här, och sen skickar de ansökan i Finland och plötsligt börjar Kela betala pengar till dem. Så var det förut för mig med!

Tyvärr har Sverige sjunkit VÄLDIGT lågt. Vi har väldigt många hemlösa här, och det är lätt att hamna på gatan här om man har en psykisk sjukdom för det är även mycket svårt att få socialbidrag och de vill ha kvitton på allt möjligt. I Finland har ni inte lika många hemlösa vad jag vet för ert socialförsäkringssystem fungerar mycket bättre. Så Finland är definitivt ett bättre land än i Sverige att bo i när det gäller sjukförsäkringen, men däremot har vi andra rättigheter här i Sverige, som t ex boendestöd, som inte finns i Finland. Här i Sverige får vi Aspergare dessutom tandvård väldigt billigt.

Jag håller verkligen med om att pengar verkar styra allt nuförtiden, och det är skrämmande. Jag har många gånger undrat vart världen är på väg. Jag hade hoppats på att det skulle bli bättre i Sverige nu när vi fått en ny regering, men det verkar inte bli så.

Svara

Hehe jo byta kan man alltid, men dom brukar säga att man vet vad man har men inte vad man får!! Risken är då att man får nån som är ennu värre som du säger!! 🙂 Likadant på jobbet när det blev byte av högsta chefspositionen. Man trodde det skulle bli en dans på rosor men man hade totalt fel. Psykiatrikern jag har verkar nerdrogad på nåt konstigt vis, långsam i pratet os.v.
Svårt att förklara helt konkret i text så här i skrivande stund vad man känner och tänker vid varje ögonblick.
En dag fick man en konstig tanke när jag var där.. att han o jag borde byta plats så jag är doktor istället!!!

Klart man alltid kan gå privat men man skulle behöva vara heltids kriminell om man ska ha råd.. dom kostar skjortan. Kela betalar väl en liten ersättning men dyrt blir det oavsätt!!

Ja det va synd att sverige har blivit så dåligt, då låter de så lovande om man lyssnar på politiken.
Jag är inte precis insatt i ämnet på de viset men jag satt en dag på aftonbladet och läste igenom alltmöjligt.
Sen såg jag att dom hade valt en ny parti ledare i sverige, Ebba Thor inom kristdemokraterna.
Hennes tal lät ju så lovande och allting. Att man ska få mer valmöjligheter, att ha bättre rättigheter då man har mamma och pappa ledigt..de ska underlättas på många vis och sen ge jobb åt dom som har lägre utbildning och gynna ungas framtid eller skicka iväg krigsflyg för att hjälpa till med utrotningen av terrorister och allt snack hit o dit.
Det jag inte visste om då när du säger att många blir hemlösa och får ligga på gatan på grund av sjukdomar när socialskyddet är dåligt. Börjar låta som en Amerikansk eller Rysk stat där det inte finns någon mellanklass, antingen är man hemskt rik eller grymt fattig.
Sånt borde kanske ses över först innan man tar itu med allt annat eller hur?

Tur att vi i Finland ligger snäppet högre i dessa frågor.
Men det är ju både för och nackdelar med allt, i sverige finns andra möjligheter med boendestöd m.m då istället.
Blir det riktigt tufft för dig så kan du ju alltid återvända hem till Finland igen.
Vad gör du i sverige överhuvudtaget om man vågar fråga? 🙂

Ja det va synd att sverige har blivit så dåligt, då låter de så lovande om man lyssnar på politiken.

Sverige är fortfarande ett rikt land med relativt hög välfärd jämfört med många andra länder men det går utför på många områden. 2008 infördes en ny sjukförsäkring som innebär att många sjuka människor tvingas sälja allt de äger (om de äger något), leva upp pengarna och sedan leva på socialbidrag. Det blir inte bättre av att socialtjänsterna inte klarar inte av att göra sitt jobb pga att de har för lite resurser och pga att chefer och handläggare saknar kompetens för sina arbetsuppgifter. Bostadsmarknaden i storstadsregionerna har kollapsat eftersom betydligt fler behöver bostad än det finns lediga bostäder. Politikerna står som fån och tittar på istället för att göra någonting åt saken. Men välfärden faller sönder långsamt och fortfarande finns det mer hjälp att få i Sverige än i många andra länder. Det här är väl läget i Sverige i det stora hela skulle man kunna säga.

Dom borde kanske ha strypt invandringen mera och nu försöker dom ju göra så att dom ska få tillfälliga uppehålls tillstånd istället för permanenta.
Hade man i sverige gjort det från första början så hade väl det funnits mera bostäder kanske.
Ta mig inte på fel sätt, klart man vill hjälpa andra människor som flyr sina länder och är i nöd för att få ett bättre och säkrare liv. Men fördelningen skulle ha underlättat om flera länder hade hjälpt till.
Det är en eländig värld vi lever i med svält och krig. När annat folk tvingas söka skydd hos oss. Det är tragiskt.
Men man vet ju aldrig när vi i finland själva får fly våra hem ifall ryssarna anfaller.
Någonting konstigt är på gång men jag vet inte vad. Följer man med nyheterna så ser man flera tecken som gör en orolig. Många provokationer har ägt rum på sistone.
Det är knappast en fördel att va granne med dom.
Men o andra sidan är dom Finlands tredje största kund gällande landets ekonomi i fråga.
Man ska kanske inte lyssna och läsa för mycket på media, dom överdriver väl i viss mån dom med och förstorar upp saker.

Tyvärr stämmer det som Mats skriver till 100%. Väldigt många sjuka måste sälja allt de har eftersom man i princip inte får äga någonting om man vill ha socialbidrag. Sen ett par år tillbaka får man äga en dator, men förut fick man inte ens äga det.

Jag har för mig att ni i Finland inte behöver ansöka om socialbidrag om ni har ett läkarutlåtande på att ni inte kan jobba men blir nekade sjukersättning. Jag har hört att man isåfall ska anmäla sig till Arbetsförmedlingen i Finland men att ni ändå inte behöver söka jobb om er läkare intygar att ni inte kan jobba, och då får man ca 500 euro plus hyran betald. Men detta är bara vad jag har fått berättat för mig, tyvärr har jag ingen aning om det stämmer eller inte.

Men om det stämmer har ni det mycket bättre än vi i Sverige! Här blir många sjuka t om nekade socialbidrag om de tjänat lite för mycket de senaste 3-4 månaderna (och med för mycket menas högre än socialbidragsnivån, om man har mer än 3800 SEK i plånboken efter att man betalat hyran är det för mycket och överskottet ska sparas). Om man inte har sparat, får man inte socialbidrag under den första månaden och man riskerar att bli hemlös om man inte kan betala hyran. Trots att man är sjuk alltså! Problemet här i Sverige har varit att majoriteten av människorna vill ha det så här. Jag känner många som röstar på partierna som tycker att sjuka inte ska få pengar. Det beror på att de som arbetar får skattelättnader på det här sättet och mycket mer pengar i plånboken för pengarna tas från de sjuka. Eftersom majoriteten av svenskarna inte är sjuka eller funktionsnedsatta, bryr de sig inte om att sjuka kan hamna på gatan.

Jag flyttade till Sverige 2001 och har stannat här eftersom jag trivs otroligt bra 🙂 Trots att sjukförsäkringen är dålig, vill jag gärna bo här. Här har jag möjlighet att föreläsa om Aspergers syndrom, och de senaste 2 åren har jag försörjt mig på det. Nu är jag iofs sjukskriven på deltid. Om jag flyttade till Finland, skulle jag behöva betala själv för städhjälp för jag klarar absolut inte av att städa. Men om det skulle bli riktigt dåligt här, kan jag alltid återvända hem precis som du skriver 🙂 Men Sverige känns som mitt hem nu, och det skulle kännas konstigt för mig att plötsligt flytta tillbaka till Finland.

Svara

Sen då man går in på hur kela systemet fungerar så blir man ju inte riktigt klok.
Det tar lång tid innan man får sina beslut och utbetalningar men gäller det dom själva att dom ska ha nåt av någon annan, jo då är brevet utskickat omedelbart och i brevlådan nästa arbetsdag. Då är dom snabba minsann!

Exakt. Myndigheterna lever definitivt inte som de lär på den här punkten.

Att nekas socialbidrag för att man är sambo eller gift låter helt galet.
Trodde inte sverige hade sjunkit så lågt, trodde de skulle vara bättre där än här.
Vem vill leva på nån annan? de känns ju inte bra.

Rätten till bistånd avgörs av hela hushållets inkomster dvs om den som söker socialbidrag har en partner som tjänar mer än två gånger socialbidragsnormen så får den som söker inget socialbidrag. Det krävs alltså att den som söker bor i ett hushåll där ingen tjänar mer än socialbidrag för att den som söker ska få fullt socialbidrag. Annars minskar socialbidraget med en krona för varje krona över normen som de andra i hushållet tjänar. Detta innebär att det inte lönar sig att arbeta om man bor med en person som har behov av socialbidrag eftersom man får försörja personen istället för att den får socialbidrag. politikerna kallar detta ”arbetslinje” dvs de ska löna sig att arbeta. Vilket det alltså inte gör för många människor som arbetar och bor med en människa som behöver socialbidrag.

Men jag vet inte vad din näsa skulle lida av för en brännvins skvätt för en gångsskull?!

Det är inte brännvinet som skrämmer mig utan ryktet att ni finländare skär näsan av folk med kniv när ni är på fyllan. 😉

Mats du verkar mycket påläst om detta ämne. Jo jag vet att det är lite liknande här i Finland..allt räknas ju på målsägandes sammanlagda inkomst och har den ena då för högt så dras socialbidrag in eller minskas och Ju högre man tjänar desto mera skatt. Därför lönar de sig inte att jobba övertid flera månader i sträck på jobbet heller, men vi blev tvingade.
Problemet är ju att inkomsten räknas före skatt och inte efter skatt och de påverkar ju hela allt.
Skatt på allt som går att skatta där det finns en liten vinning som ändå går till annat trams.
Som staten ska vara den värsta fienden i många avseenden.

Haha det ryktet har inte jag hört men visst finns det galningar. Den kategorin vill jag mer sätta på skinheads och knarkare som inte är i sitt sinnesfulla bruk från förut innan dom får en sup.
Eller dom som är svenskhatare. Säkert skulle jag få en kniv i mig om jag åkte in mera i landet o pratade svenska, jag utesluter inte möjligheten iallafall 🙂

Hahaha! Av någon anledning ryktas det i Sverige att vi finländare bär knivar med oss och super. Att vi bär knivar har jag ingen aning om var de fått det ifrån, men att många finländare super stämmer tyvärr! 😉

Svara

Hehe!! jaa-a du Paula det vet inte jag heller. Första gången jag hör att vi skulle bära knivar. 🙂 Tattare eller zigenare däremot är ju kända sen länge att bära knivar och vapen och vara allmänt våldsam. men dom finns ju i alla länder. Har en dålig erfarenhet av dom iaf. En sak är säker, vi är hårda på spriten här i Finland. Jag har ett svagt minne av då Martti Ahtisaari styrde på 90 talet och var o hälsade på kungaparet i Sverige…han lär ha druckit så mycket att han föll av stolen till sist där han satt. Va ju skrivelser på tidningen att han skämmer ut landet os.v
Minns jag rätt och detta stämmer så gjorde de knappast saken bättre. 🙂

Ojdå, haha! 😀 Jag har faktiskt aldrig hört talas om att Martti Ahtisaari blev berusad när han hälsade på kungaparet, men om det stämmer är det riktigt pinsamt. Att supa på det där sättet passar sig inte i offentliga sammanhang om man är president, tycker jag.

Men det stämmer att det dricks en del i Finland. Nu dricker jag själv inte längre, men när jag var nyinflyttad i Sverige i början av 2000-talet gjorde jag det. En av mina klasskamrater på en folkhögskola jag pluggade på bjöd mig på en förfest. Han bad mig ta med mig egen dricka eftersom alla andra också skulle göra det. Så jag tog med mig en stor colaflaska och blandade vodka i colan för det var så jag hade tolkat att jag skulle göra när han hade bett mig ta med mig egen dricka.

När jag anlände till festen, såg jag några killar i 20-årsåldern sitta i soffan i vardagsrummet och dricka rött vin ur fina glas. När de frågade mig om jag också hade tagit med mig något att dricka, skämdes jag så mycket att jag drog en vit lögn och sa att jag hade glömt bort det. Jag vågade nämligen inte erkänna att jag hade tagit med mig vodka blandad med cola som jag hade tänkt dricka direkt ur flaskan när de andra drack vin ur fina glas! När vi gick på disco senare under kvällen, försökte ingen i gänget smuggla med sig egen dricka till discot heller utan de lämnade vinet hemma. Det var då jag fattade att det var skillnad på drickkultur i Sverige och Finland. Men nuförtiden dricker jag som sagt inte längre 🙂

En tiennyt, ettäruotsalaiset olivat niin arkoja, että he joivat viiniä viinilasi. Se on luultavasti parasta, että olen piilossa pullon jotenruotsalaiset pelkäävät minua!

Jag vågade nämligen inte erkänna att jag hade tagit med mig vodka blandad med cola som jag hade tänkt dricka direkt ur flaskan när de andra drack vin ur fina glas!

Det är många svenskar som dricker så även om de kanske hade hällt upp innehållet i glas och inte druckit direkt ur flaskan.

Isåfall hade jag hamnat i ett gäng som föredrog att dricka mer sofistikerat. Det blev iaf en stor kontrast mot vad jag var van från Finland när det gäller drickande.

Ja Mats det verkar som att du har rätt i detta.
Tänker man efter så förekommer bar och krog slagsmål väldigt ofta här och i sverige med.

Knivar enligt artikeln sker på hemmafester ute på landsbygden om några blir ovänner i berusat tillstånd,och morden sker helt spontant.. säkert inte alls omöjligt det heller.

Många människor blir aggressiva av alkohol och man får många gånger en förvrängd bild av verkligheten.
Det gäller att dricka med måtta och försiktighet..jag vet det finns många som håller sig till öl och cider istället eftersom dom blir för stökiga av starksprit.

Enligt artikeln då dom jämför Holland med oss.

”Alkoholen finns inte ens med som variabel i den nederländska mordstatistiken. Johanna Hagstedt kan inte tolka det på annat sätt än att alkoholen inte är ett lika stort problem där.”

Nä det är inte så konstigt alls eftersom dom röker på dygnet runt (cannabis) eller sitter på sina coffeshops och äter en spetsad hasch kaka.
Det sägs folk blir glada och kärleksfulla när dom berusar sig på detta.
På hippie tiden i usa användes de rikligt av denna sort.
Folk blev mer promiskuösa!! ”Free love” 🙂

Men artikel ger inte svar på om finländarna går extraa hårt åt motståndarens näsa än vad svenskarna gör när de slåss med kniv på fyllan. Ryktet säger ju att finländarna skär näsan av på folk när de är på fyllan. Den variabeln verkar forskarna ha missat att titta på.

Jo men rykten kan man inte förlita sig på!! Att knivslagsmål allmänt kan förekomma är inget ovanligt i nåt land. Psykopater finns jorden runt. Men att skär av näsan låter barbariskt.

Jag är en lugn och snäll typ, hatar slagsmål!!
Blir man osams så kommer man ingen vart med bråk utan man löser sånt på ett vuxet sätt, inte med knytnävar eller annat!!
En gång i tonåren fick jag ordentligt med stryk på ett disko, dom va 7 stycken på mig. Höll fast mig och slog o slog så hela ansiktet va täckt med blod. Hade jag inte tagit mig därifrån så hade dom slagit ihjäl mig.. det är skrämmande!!
Idag pratar dom med mig som om ingenting hade hänt, dom har växt upp helt enkelt!!
Jag hoppas dessa typer får skämmas efter allt ont dom har gjort mot andra.
Jag kan förlåta men inte glömma.

Ja Paula det var hemskt att va i den situationen jag var i, allt tråkigt som händer i en människas liv så sätter sina spår som inte kan suddas ut! 🙁
Många konstigheter och tråkigheter började redan som 4 åring för mig, så jag fick inte den bästa starten precis. Tur att man har haft en bra och förstående familj..annars hade jag inte klarat mig.
Tänk vad mycket man ska se och vara med om ennu i livet innan det tar slut.

Vad tråkigt att höra 🙁 Ja, sånt kan verkligen sätta spår! Men precis som du skriver är det bra att du har en bra och förstående familj som har stöttat dig. För livet inte inte alltid lätt!

Jag är en lugn och snäll typ, hatar slagsmål!!

Det var bara ett skämt det där om finländare, knivar och näsor.

Känner igen mig i det du säger om svårigheter med att städa och liknande. När det gäller ojämn begåving är jag dock ganska intressant.

Jag testar mycket låg inom icke verbal begåvning på tester. Jag kan utan störrebproblem rita upp tekniska saker jag är intresserad av från minnet, men någon anledning klarar jag alldrig att återkalla de relativt enkla formerna.

Dock har jag svårigheter med just köksutrstning och tvättmaskiner. Har ochså ibland svårt att förstå hur man ska bädd en säng bra, samtidigt som jag kan plocka ihop och isär min radiostyrda vandvagn.Blir ochså utröttad av städa.

Kontentan av skillnaden mellan vad jag presterar i verkligheten jämfört ungefär som en medelsvensson i många ämnen när jag borde prestera som en särskole elev enligt testerna.

Har dock en del kognitiva svårigheter med att lösa gåtor eller lösa matematik oroblem som inte har något givet svar eller metod. Kan ochså ha svårt att förstå otydligt skrivna texter och bydskap.

Har heller inget vidare bra lokalsinnne. Tror kanske att det kanske kundre vara intressanta för dig att testa textbaserad datorprogrammering, då det har en liknande logiska struktur som grammatik.

Vilka svårvigheter/styrkir har du när det det gäller matematik och sifferhantering.

Kan du likt mig visulera en icke verbal struktur som intreserar dig som en skog eller blåbär jämfört med en tvättmaskin.

Hej Rikard!

Vilken intressant fråga! Jag tror faktiskt inte att jag har lättare att visualisera eller rita blåbär än att visualisera saker jag inte är intresserad av. Min svårighet handlar om att min hjärna har svårt att tolka bilder. Men även om jag inte kan visualisera eller rita och beskriva saker och människor har jag absolut åsikter om vad som ser bra ut. Det finns människor som jag tycker ser bra ut och natur eller utsikt kan vara riktigt vacker, men då kan jag inte sätta ord på varför jag tycker att det ser bra ut.

Jag vet inte riktigt vad jag har för svårigheter och styrkor när det gäller matematik. Jag tycker att matematik är helt ointressant och jag orkar inte tänka när jag får gåtor. Däremot presterade jag bra på testet som mätte hur lätt man har att komma ihåg siffror. Med detta sagt tror jag inte att jag skulle prestera bra alls i det testet idag. När jag blev utbränd blev mitt minne sämre, och därför har jag idag mycket svårare att minnas saker jämfört med förut.

Precis som du har jag svårt att se hur man ska bädda sängen bra. Det är jätteintressant att du har svårt för köksutrustning samtidigt som du har lätt för att rita upp tekniska saker, men det kanske handlar om intresse?

Svara

Jag vet inte riktigt vad jag har för svårigheter och styrkor när det gäller matematik. Jag tycker att matematik är helt ointressant och jag orkar inte tänka när jag får gåtor. Däremot presterade jag bra på testet som mätte hur lätt man har att komma ihåg siffror.

Men ”siffertestet” mäter ju framförallt arbetsminnet medan matematik handlar om logiskt tänkande vilket framförallt framgår av logikdelen av WAIS-IV. Det är många sm blandar ihop huvudräkning med matematik pga att småskolans matematik handlar just om huvudräkning. Men matematik handlar inte om huvudräkning utan om mönster och samband dvs logik. Det är bla därför jag alltid har haft lättare än många andra att förstå matematikska härledningar och bevis men svårare än många andra att räkna huvudräkning. Det är snarare Paulas sinne för grammatik som indikerar på att hon har ett starkt logiskt tänkande än hennes resultat på sifferuppräkningstestet om ni frågar mig.

För att återkoppla till Rikards ämne så sägs det ju att aspergare lite förenklat antingen tänker i bilder eller i ord. Det är bla därför som de här listorna rekommenderar olika yrken för visual thinkers och Non-visual thinkers: http://www.iidc.indiana.edu/pages/Choosing-the-Right-Job-for-People-with-Autism-or-Aspergers-Syndrome

Det är sant att siffertestet mäter arbetsminnet, det har helt rätt i! Jag har ofta fått höra att jag borde vara bra på matematik eftersom jag älskar grammatik och speciellt i de språk som har en extralogisk grammatik, men förmodligen är det helt olika saker. Eller så är jag helt ointresserad av matematik och orkar inte sätta mig in i det, jag vet inte.

Svara

Kul att ni svarar! Allt är naturligtivs relativy jag är ingen supermatematiker inte klarat matematik tentorna när jag läste datavetenskap, dock
då kan jah ändå hålla en matematik eller fysik lekton för en högstadie eller gymnasieklass.

Visst kan det säkerligen handla till viss del om intresse ochså, men av någon anledning verkar jag ha mycket svårare att förstå den visuella logiken hos kökmaskiner än andra tekniska

apprater.

Fick ringa min mamma när jag flyttat hemifrån för att förstå i vilket fack man ska lägga tvättmedel och sköljmedel.

Har svårt att få igång mikron
på jobbet eftersom den inte funkar som mikrovågsugnar brukar göra.

Har ochså stora svårigheter med att förstå och lära mig körkorts teori men skepparintyg var lättare för mig.

Får dåliga resultat på WAIS IVS logiktest men hyfsat på sifferminne och huvudräkning.

Men det är ju ändock att intressant ändock att det är så
stor skillnad mellan vad jag presterar på test jämfört med i verkligheten.

Era prestationer i verkliga situationer verkar mer överrensstämma med era testresultat.

Har ochså svårt för bilkörning framförallt hantera trafiksituationen och har därför tyvärr inget körkort.

Hälsningar
Rikard

Jag har fortfarande problem med att komma ihåg vilket fack man ska ha tvättmedel i, så du är definitivt inte ensam om det här! 😉 Sköljmedel använder jag däremot inte. Och jag skulle absolut också ha svårt att använda mikrovågsugnar som inte ser ut exakt som min gör hemma. Det är möjligt att jag skulle kunna lista ut hur man använder en annan mikrovågsugn om jag koncenterade mig noga, men sånt tar alltid energi. Och bilkörning har jag också svårt för!

Det är möjligt att mina presetationer överensstämmer med mina testresultat, jag har aldrig tänkt på det. Men det som många reagerat på är att jag klarar vissa dagar mer än på andra. Vissa dagar har jag så stora syntolkningssvårigheter att jag knappt kan skilja former osv och andra dagar ser jag mycket bättre.

Svara

Kul att ni svarade Mats och Paula! Intressant
att du och mats mer verkar prestera liknande
resultat som på test och i verkligheten.
Medan jag ibland presterar betydligt över
testresultat som när det gäller att rita och
visualisera tekniska saker, men ibland
med linje i testresultat som vid svårigheter
med köksutrustning och körkortsteori
medan skepparkursen går okay.

I mitt fall tror jag inte att det enbart
handlar om intresse utan att jag på något
sätt har svårare att förstå den visuella logiken
hos vissa system jämfört med andra.

Noterar även en annan intressant
skillnad mellan neurotypiska människor
och aspergare. Min far är tekniker och duktig
på att visualisera tekniska strukturer. Men om
vi ska lägga i båten och han bara säger lyft till
mig förstår jag inte alls hur jag ska lyfta, om man
däremot säger exakt hur jag ska lyfta
fungerar det alldeles utmärkt.

Får fördjupa mig mer i det här mär jag har tid.
Vi får,höras igen på den här bloggen.

Paula: Tycker du kan försöka att lära dig
lite om programmering eller datalomgivistik någon gång.
Det är två ämnen som har en struktur mycket lik grammatik.

Paula: Tendersr du precis som jag att tänka mycket högt och i
ord inuti i huvudet när du räknar eller tänker du mer i bilder.

Hälsningar Rikard Grossman-Nielsen

Jag har faktiskt hört många gånger att jag borde lära mig att programmera, så du är inte den enda som säger det 😉 Men jag tycker inte att det låter speciellt intressant så därför har jag inte gjort det, haha!

Jag tänker inte högt om jag är själv, men däremot kan jag göra det när jag är med andra människor. Jag tror nog att jag tänker i ord och inte i bilder. Men jag är faktiskt lite osäker för jag vet inte hur det är när man tänker i bilder. Men jag tror absolut att jag tänker i ord!

Svara

Jag kan inte förklara skillnaden mellan din uppmätta begåvningsprofil och dina upplevelser från verkligheten. Det hade varit intressant om neuropsykologen som utförde begåvningstestet med dig hade gett sin syn på saken. Jag tycker att de begåvningsområden som jag fick sämst respektive bäst på stämmer väl med min upplevelse av mina styrkor och svagheter.

Paula: Kul att du känner igen dig i mina problem att använda köksutrustning. Mycket kntressant att din visuella förmågs varierar så kraftig. Dock så har jag läst eller hört talas om vissa studier som menar att kvinnors spatiala förmåga ändras beroendd på kvinnors naturliga hormon växlingar. (Menar absolut inte att vara kränkande på något sätt med denna kommentar..)

Men det är ändock intressant att din visiospatisls förmåga varier så mucket från dag till dag. Min är relativt konstsnt, men naturligtvis försämras dem av trötthet och förbättras kanske något av att sovs ordentligt och intag sv konc.medicin. Upplever stt den förbättrats något med åren omvi skulle jämföra
när jag var 20år, förmodligen pga övning.

Lägger till exempel ett antal timmar i veckan på att koppla me elektromik då jag undervisar i det.Kanske kan du ochså förbättra din förmåga genom övning!?
Finns ochså en del datorprogram för stt övs spdant ett heter t.ex. braintrainer.. men det finns många appar såsom lumpsity och andra för detta ändåmål.

Finns ochså studier som visar på att intag av konchöjande medicin Ökar den visiospatisla förmågan. För mig ger dexamafetamin i form av elvanse(depå tablett) och attentin( snabbverkande) bäst effekt.

Kankse kan din visiospatiala förmåga funka bättre om du testsr konc.höjande medicinering. Har ochså testa metylfenidsthydroklorid (voncerta, rotalin, etc) men jag fick inte lika god effekt av den och blev tröttare av den än av dexaamfetamin.

Vad intressant att du har hört att kvinnornas spatiala förmåga kan förändras pga hormonväxlingar. Det kan säkert ligga något i den teorin! Men jag har stora svårigheter inom spatiala färdigheter så jag är aldrig bra på det, inte ens när jag har ”bra” dagar. Men vissa dagar fungerar jag ännu sämre än på andra!

Jag har svårt att tro att jag skulle få en bra visuospatial förmåga om jag började äta medicin för det känns som att mina svårigheter ligger djupt i mig i min hjärna, precis på samma sätt som dyslektiker kan ha svårt att lära sig att stava korrekt. Sen är jag också mycket skeptisk till mediciner överlag och därför undviker jag alla mediciner om det absolut inte är nödvändigt för mig att äta dem. Sen känner jag att jag inte skulle orka göra övningar för jag vet att det skulle ta mycket energi som jag bland annat måste spara till att orka föreläsa, och jag tror inte att jag skulle få en bra visuospatial förmåga genom övningar även om jag kanske skulle kunna bli lite bättre. Men jag vill helst inte öva för jag vill inte bränna ut mig. Men annars hade det varit en bra idé 🙂

Svara

Jag tycker att det svåraste att få omgivningen att förstå med autism är just den ojämna begåvningen. Jag har en autistisk dotter som är mycket smidig och gärna klättrar högt. De oroligt lagda i omgivningen försöker då ibland tilltala henne, och det funkar inget vidare eftersom hon inte talar. Främlingar brukar hon bara ignorera helt. Då tror de automatiskt att hon är en riktig klumpeduns som klättrat så högt enbart för att hon inte fattar bättre och att hon kommer att ramla ned och slå ihjäl sig vilken sekund som helst. Det är rätt tröttsamt att behöva försöka övertyga en massa andra föräldrar om att de kan lugna ned sig så fort man är ute på en lekplats. Nu börjar hon bli större (9 år), och då är omgivningen inte lika hispig, tack och lov.

Jag har märkt att även personer som borde veta bättre, t ex BUP och socialtjänsten, innerst inne kan ha svårt att acceptera de stora skillnaderna.

Du har verkligen mitt medlidande när du försöker övertyga omgivningen att du kan föreläsa professionellt (kvalificerat arbete), samtidigt som du behöver boendestöd för att sköta hushållet (sysslor man kan sätta NT-barn på).

Jag förstår att det är frustrerande att inte ens BUP och myndigheter förstår den ojämna begåvningen din dotter har. Sådant är sjukt frustrerande!

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *