Aspergers syndrom som en funktionsförmåga

Share Button

Under de åren jag har föreläst om Aspergers syndrom har jag träffat tre olika sorters Aspergare: De som ser sin Asperger som en funktionsförmåga, de som ser det som en funktionsvariation och de som ser det som en funktionsnedsättning. Sedan finns det också de som tycker att Asperger kan vara allt detta på en och samma gång.

De som ser sin Asperger som en funktionsnedsättning får ibland höra att de måste ändra på sin attityd, men det behöver inte alls vara attityden det är fel på! Aspergers syndrom kan yttra sig på olika människor på helt olika sätt, och svårigheterna kan också ha enormt stora gradskillnader. Om man ser sin Aspergers syndrom som en funktionsnedsättning, kan man ändå ofta uppnå en bra livskvalitet om man får leva i rätt miljö.

Eftersom jag ibland får frågor varför helt olika slags personer får Asperer-diagnoser och hur det kommer sig att vi Aspergare kan se vår diagnos på olika sätt, kommer jag de här dagarna skriva tre exempel på fiktiva personer som ser sin Asperger på olika sätt och påverkas olika av sin Aspergers syndrom. Här är det första exemplet:

1) Calle är 32 år gammal, blev diagnosiserad med Aspergers syndrom som barn och ser sin Asperger som en funktionsförmåga. I skolan hade han det jobbigt, men han är otroligt intelligent, har många talanger och känner igen sig i de flesta av Tony Attwoods positiva Aspie-kriterier. Han fick sin Asperger-diagnos pga följande orsaker:

Begränsade intressen/beteenden: Calle är otroligt musikalisk och mycket bra på att sjunga. Redan när han var barn, var musik hans stora specialintresse och nästan det enda han pratade med sina andra människor om. Hans ständiga babblande om sitt specialintresse var mycket störande skolan för både klasskamraterna och läraren: han hade svårt att lyssna på andra människor om samtalsämnet inte råkade handla om musik, han avbröt läraren på lektionerna om lektionen inte handlade om musik och han orkade inte göra läxor eftersom det enda han gjorde var att sjunga, men med åldern har han lärt sig att han inte ska prata om sitt specialintresse alltför för mycket.

Om han nu i vuxen ålder glömmer bort det ibland och råkar prata lite för mycket om musik gör ändå inte speicllet mycket eftersom musik ändå är ett ämne många kan relatera till. Idag livnär han sig på musiken och har blivit rik eftersom han kan sjunga otroligt bra. Många människor beundrar honom för hans talang.

Kommunikation: Calle har svårigheter att tolka andra människors kroppsspråk och svårt att bedöma vilket humör de är på. Att han inte kan bedöma andra människors känslolägen spelar inte så stor roll eftersom han inte har nära relationer med andra människor utanför familjer, och alla familjemedlemmar är alltid tydliga mot honom.

Calle har ett litet barn och han har svårt att tolka barnets signaler. Men det gör inte speciellt mycket eftersom det finns människor som fortfarande ser det som kvinnans uppgift att ta hand om barn trots att samhället förändrats lite de senaste åren. Calle har endast hand om sitt barn varannan helg, så det är mamman som sköter det mesta kring barnet.

Socialt samspel: Calle har otroligt svårt för att sätta sig in i andra människors känslor, och därför har han svårt för att få relationer att hålla och han har aldrig haft nära vänner. Men det spelar ingen roll eftersom han alltid varit en ensamvarg och trivs ensam. Att få sex är däremot inget problem för honom. Han behöver inte ens ragga själv eftersom han ser bra ut och kvinnorna kommer till honom när han uppträder. Långvariga, djupa relationer vill han däremot inte ha eftersom han blir stressad av att ha för nära kontakt, men det spelar ingen roll eftersom han är nöjd med sitt liv som det är.

Calles svårigheter för socialt samspel märktes redan i skolan: han lekte aldrig med andra barn, vilket inte var något problem för honom, men de vuxna oroade sig för hans ensamhet. Men han har helt enkelt inget behov av andra människors sällskap eftersom han inte behöver andra människor. Det enda han behöver är musik.

Omgivningen kan tycka att Calle är alldeles för ärlig, och det blev ett stort problem i skolan när han sårade sina klasskamrater hela tiden genom att säga alltför ärligt vad han tyckte om deras nya kläder, men nu i vuxen ålder har han lärt sig vad man får och inte får säga i olika situationer. Calle är otroligt intelligent och tänker logiskt, och när han fått sådana här sociala regler förklarade för sig, förstår han oftast det mesta. Nuförtiden har han fortfarande den sociala ärligheten kvar, men endast i lagom mängd. Hans familj uppskattar hans ärlighet och förmåga att säga rakt ut vad han tycker och tänker.

Annorlunda perception: Calle blir lite trött om han är bland människor alltför länge eftersom han ser alla detaljer och saknar filter, men det spelar ingen roll eftersom han bor i ett lugnt område ute på landet. Han måste dock alltid ha solglasögon på sig när han uppträder, annars blir det för mycket intryck för hans hjärna, men det gör ingenting.

I skolan kunde han inte koncentrera sig i ett vanligt klassrum om klassrummet hade mönstrade gardiner, men nu i vuxen ålder har han lärt sig att han inte ska ha för mycket detaljer framme om han ska koncentrera sig. Nuförtiden kan hans otroligt skarpa syn vara en funktionsförmåga istället: nyligen följde han med sina föräldrar med på lägenhetsvisningar eftersom han såg alla småfelen i alla lägenheter med en gång.

Ojämn begåvning: Trots att Calle är otroligt intelligent och kan sjunga så bra, har han väldigt stora svårigheter att lära sig att laga mat, och därför äter han vara halv- och helfabrikat. Han tycker till och med att det är svårt att knäcka ägg. I hemkunskapslektionerna i skolan var det ett problem, men hans omgivningen är väldigt tolerant idag och ser det genom fingrarna eftersom han är så bra på att sjunga. De tänker: “Äsch, han har ju Aspergers syndrom och kan därför sjunga så bra, därför är det logiskt att han har svårt för vissa andra saker”. Calle har också mycket svårt för att städa, men inte heller det spelar någon roll: i och med att han tjänar så pass mycket pengar, har han råd att skaffa hemhjälp.

Omgivningen tycker inte att det är konstigt att Calle har dessa svårigheter. Calle är ju en man, och många människor i hans omgivning ser fortfarande hemsysslor som en kvinnogöra. Många unga män äter ju halvfabrikat, så de ser det inte som speciellt märkvärdigt med det.

Eftersom Calle har kunnat göra sin Aspergers syndrom till en styrka, han har specialtalanger samt har turen att kunna leva ett liv som passar honom, är det inte konstigt att han ser sin Asperger som en funktionsförmåga.

Share Button

Boka mig för en föreläsning

Paula Tilli föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv.

Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv. Skicka en förfrågan om föreläsning genom att fylla i det här webbformuläret.

Mina böcker

Köp min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom hos Gothia Fortbildning, Bokus eller Adlibris.

Låna min bok På ett annat sätt på biblioteken i Stockholm, Göteborg eller Malmö.

6 reaktion på “Aspergers syndrom som en funktionsförmåga

  1. Elisabet Persson

    Känner igen mig! Mitt specialintresse är broderi. Även fotografera är kul! Svårt att ta hand om sonen som jag och sambon har. Det är på morgonen som jag blir stressad då sonen ska till skolan och sambon är på jobbet. Sonen brukar ändå vara i tid så det är huvudsaken.

    När det blir konflikter med sonen är det alltid JAG som ska ändra beteende! Det tycker jag är jobbigt och ser därför min diagnos som en funktionsnedsättning.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Jag förstår att du ser din Asperger som en funktionsnedsättning. Men å andra sidan tycker jag att det är tråkigt att den som tycker annorlunda ofta förväntas ändra sitt beteende för annorlunda behöver inte nödvändigtvis vara fel! Men så är det ofta tyvärr.

      Svara
  2. Mairerolin

    Jag har också aspergers syndrom. Men jag är inte lika glad över det, även dock att jag är bra på språk och så kan det vara ett riktigt hinder i kommunikation p.g.a jag har svårt i att öppna samtal med andra och försöka hålla det vid liv. Men är otroligt tacksam över att jag lärde mig tidigt av mina föräldrar hur man skulle bete sig och vad man inte borde göra. Dock var jag väldigt annorlunda vilket folk märkte, så då kan det ha varit någon som höll på och skämtade (jobbigt) eftersom jag inte förstod att de inte var allvarliga. För jag trodde för den mesta delen att olika människor narrade mig, när dem egentligen bara skämtade för skojs skull. Detta är fortfarande något jag har problem med.

    Tack om du läste igenom <3

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Vad tråkigt att Asperger ställt till det för dig så mycket! 🙁 Själv har jag liknande erfarenheter. Speciellt när jag var barn blev jag mobbad för jag förstod inte att mina klasskamrater lurade mig och jag tog dem ordagrant. Men jag tror personligen att omgivningens bemötande ofta kan vara ett mycket större problem än själva Aspergers syndrom i sig. Och det är tråkigt att det är så!

      Tack själv för att du läser <3

      Svara
  3. Pingback: Aspergers syndrom som en funktionsvariation | Paula Tilli

  4. Pingback: Aspergers syndrom som en funktionsnedsättning | Paula Tilli

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *