Kategoriarkiv: Autism och andra diagnoser

Om skillnaden på autism och personlighetsstörning

Många människor har frågat mig om skillnaden på Aspergers syndrom alternativt autism och personlighetsstörning. Det är många som har ansett att deras autistiske närstående skulle kunna uppfylla diagnoskriterierna för diverse personlighetsstörningar såsom paranoid, tvångsmässig, osjälvständig, undvikande eller schizoid personlighetsstörning.

Man kan ha samtidig personlighetsstörning när man har Aspergers syndrom

Det är viktigt komma ihåg att det inte finns någonting som motsäger att man kan uppfylla diagnoskriterierna för någon eller några personlighetsstörningar när man har asperger eller autism. Påståendet att en autistisk person är feldiagnosticerad för att han eller hon i själva verket visade sig ha en personlighetsstörning är alltså felaktigt. Men detta sagt brukar neuropsykiatriska utredningsteam koncentrera sig uteslutande på neuropsykiatriska diagnoser.

Kände igen mig i emotionellt instabil personlighetsstörning förut

Själv kände jag igen mig i ett flertal diagnoskriterier för vissa personlighetsstörningar för länge sen om man utgår ifrån hur jag kände för stunden. Det var i början av 20-års åldern när jag inte ville leva, och mitt mående kunde till viss del passa in på emotionellt instabil personlighetsstörning. Då mådde jag dessutom så dåligt att jag varken brydde mig själv eller om andra människor eller konsekvenser av det jag gjorde, vilket gjorde att jag hade vissa drag som finns beskrivna i antisocial personlighetsstörning.

Nu när jag mår bra så känner jag däremot inte igen mig i något av dessa drag överhuvudtaget. Det var endast mitt mående orsakad av samhällets krav som gjorde att jag mådde som jag mådde för 15 år sedan och inte orkade bry mig om något.

Schizoid personlighetsstörning beskriver mig allra bäst

Idag känner jag igen mig däremot i vissa drag på andra personlighetsstörningar. Jag har svårt för att uttrycka känslor, svårt för att arbeta i grupp och tycker ibland att andra människor är slarviga, vilket gör att jag säkert har vissa drag av tvångsmässig personlighetsstörning. Den personlighetsstörning som beskriver mig allra bäst i dagsläget är däremot schizoid personlighetsstörning!

Schizoid personlighetsstörning och Aspergers syndrom kan vara nästan identiska tillstånd

Faktum är faktiskt att schizoid personlighetsstörning och Aspergers syndrom enligt Christopher Gillberg kan vara nästintill identiska tillstånd. Vissa psykiater har en tendens att diagnosticera Aspergers syndrom eller autism medan andra psykiatriker kan anse att exakt samma drag är ett klassiskt fall av schizoid personlighetsstörning.

Det är möjligt att ha vissa drag av en personlighetsstörning

Det är viktigt att komma ihåg att precis på samma sätt som man kan ha autistiska drag utan att för den skull ha Aspergers syndrom eller autism, kan man känna igen sig i vissa drag i någon eller några personlighetsstörningar utan att uppfylla alla diagnoskriterierna fullt ut. För att få diagnosen personlighetsstörning krävs en diagnos ställd av en läkare, och för att få diagnosen måste man uppfylla tillräckligt många diagnoskriterier.

Lika lite som man har autism enbart med grunden att man ibland känner sig trött efter att ha umgåtts med andra människor, kan jag inte påstå mig ha exempelvis tvångsmässig personlighetsstörning bara för att jag gärna vill göra saker på mitt sätt. Dessutom utgör en personlighetsstörning ett kontinuerligt tillstånd, och inte något som bara dyker upp tillfälligt i 20-års åldern när man känner sig emotionellt instabil och struntar i allt för stunden och allt försvinner sen, vilket var fallet för mig.

En neuropsykiatrisk diagnos gör en större skillnad

Själv tycker jag inte att det är viktigt att Aspergers syndrom och autism kan anses överlappa med diagnoskriterierna för vissa personlighetsstörningar. En neuropsykiatrisk diagnos kan göra en betydligt större skillnad för individen än en diagnos på personlighetsstörning i och med att det kan göra att man äntligen får centralstimulerande medicin utskrivet om man har ADHD eller få tillhörighet till LSS om man har autism. Att få en personlighetsstörning som tilläggsdiagnos kan därför kännas oväsentligt.

Några viktiga skillnader mellan asperger, autism och ADHD

Många människor frågar mig om skillnaderna mellan Aspergers syndrom, autismspektrum och ADHD. I dagens blogginlägg kommer jag försöka klargöra lite.

 ASPERGERS SYNDROM

Jag blev diagnosticerad med Aspergers syndrom enligt DSM IV som användes på den tiden. DSM IV avskaffades för några år sedan och ersattes med DSM V. I den nya diagnosmanualen DSM V finns inte Aspergers syndrom längre utan diagnosen har ersatts med autism / autismspektrumtillstånd.

Om ni klickar på länken ovan så ser ni att Aspergers syndrom kännetecknades av svårigheter med icke-verbal kommunikation, en bristande förmåga att etablera kamratrelationer adekvata för ens åldersnivå, ovilja att dela intressen eller upplevelser med andra och brist på social och/eller emotionell ömsesidighet. Man fick uppfylla två av ovanstående punkter angivna i diagnoskriterierna. För att få diagnosen, behövde man alltså inte ha avvikelser i förståelsen och användandet av kroppsspråket om man exempelvis hade svårt för att knyta vänskapsband som ansågs vara adekvata för ens ålder och man dessutom inte var intresserad av att äta, resa och utföra andra aktiviteter med andra människor.

Förutom detta skulle man även uppvisa begränsade intressen och beteenden för att en Asperger-diagnos skulle vara aktuell. Vissa uppfyller kriteriet genom att ha ett specialintresse, vissa genom att ha rutiner och ritualer, vissa genom att samla på saker, vissa genom att vara fascinerade av delar av ett objekt och vissa genom att uppvisa motoriska manér som exempelvis en tendens för att vifta på händerna. Tvärtom vad många tror så behövde man inte ha specialintressen för att diagnosticeras med Aspergers syndrom utan man kunde uppfylla kriteriet “begränsade intressen och beteenden” på vilket som helst annat i diagnoskriterierna angivet sätt.

 AUTISM

I den nuvarande diagnosmanualen DSM V har asperger ersatts med autismspektrum. Många som skulle fått diagnosen Aspergers syndrom förut blir därför diagnosticerade med autismspektrumtillstånd idag. Diagnoskriterierna för dessa diagnoser är ungefär samma men det finns en avgörande skillnad, nämligen att perceptuella avvikelser det vill säga över- eller underkänslighet för sinnesförnimmelser har lagts till i diagnoskriterierna för autismspektrum. Man behöver inte ha perceptuella avvikelser för att få en autismspektrumdiagnos, men däremot måste man uppfylla diagnoskriteriet “repetitiva intressen och beteenden” på två olika sätt, genom till exempel att ha motoriska manéer och ett specialintresse, eller så ogillar man kanske förändringar samtidigt som man har en över- eller underkänslighet för sinnesförnimmelser. I DSM V måste därmed fler diagnoskriterier vara uppfyllda än vad som var fallet i DSM IV för att få en diagnos inom autismspektrat.

ADHD

Diagnosen kännetecknas delvis av ouppmärksamhet, delvis av hyperaktivitet och impulsivitet. Diagnosen kan innebära att man kan vara distraherad, ha svårt för att hålla uppe uppmärksamheten och organisera aktiviteter, vara glömsk och ha lätt för att tappa bort saker, ha svårt för att vänta på sin tur, sitta stilla och ha en tendens för att avbryta andra. Ja, alla med ADHD är olika och uppfyller diagnoskriterierna på olika sätt men kärnsymptomen är alltså just ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet.

Många tror felaktigt att diagnoskriterierna för Aspergers syndrom/autism och ADHD skulle vara lika men när ni läser diagnoskriterierna för dessa diagnoser så ser ni att det inte finns ett enda diagnoskriterium som skulle vara lika. Rent medicinskt är det alltså mycket lätt för läkarna att avgöra vem som har asperger/autism och vem som har ADHD när diagnoskriterierna är så här olika och därmed lätt åtskiljbara.

I praktiken är det dock inte så här enkelt. Christopher Gillberg skriver i sin bok Essence att många som har en neuropsykiatrisk diagnos även kan ha drag av andra diagnoser. Tony Attwood skriver i sin bok Den Kompletta guiden till Aspergers syndrom att bristande exekutiva funktioner, det vill säga svårigheter med att komma igång med uppgifter och avsluta dessa, samt ouppmärksamhet kan vara vanliga drag även bland personer med Aspergers syndrom. Dock poängterar han att uppmärksamhetsproblem hos personer med enbart Aspergers syndrom ser annorlunda ut än hos de med ADHD. Så man kan med andra ord även ha drag av andra diagnoser när man har en neuropsykiatrisk diagnos, men man måste hålla i minnet att exempelvis avvikelser i sinnesförnimmelser inte är något diagnoskriterium för ADHD.

För att komplicera allt ytterligare så används även diagnosmanualen ICD parallellt med DSM, och på vissa enheter även Christopher Gillbergs diagnoskriterier för Aspergers syndrom. Men det tänker jag inte gå in på i dagens blogginlägg!

Aspergers syndrom, autism och tilläggsdiagnoser

Vi som lever med Aspergers syndrom eller autism har inte sällan tilläggsdiagnoser. Christopher Gillberg skriver i sin bok Essence: om autism, ADHD och andra utvecklingsavvikelser att autism nästan alltid är förenat med annan problematik såsom andra funktionsnedsättningar och neurologiska och medicinska sjukdomar. Följande tilläggsdiagnoser är vanligt förekommande hos oss aspergare:

1. ADHD.

Förmodligen en av de mest välkända tilläggsdiagnoserna till Aspergers syndrom och autism. Enligt en studie uppfyller 59% av barn med autismspektrumtillstånd diagnoskriterierna för ADHD. Själv har jag förutom asperger även ADD som yttrar sig i bland annat koncentrationssvårigheter och tendensen att vara disträ och tappa saker. Vissa äter centralstimulerande mediciner för att hålla symptomen i schack men själv föredrar jag däremot naturliga metoder såsom att tänka på kosten och träna sensomotorik.

2. Tourettes syndrom.

Syndromet innebär tics. Christopher Gillberg kopplar autismspektrumtillstånd till tics, vilket betyder att man som aspergare kan ha tics utan att ha Tourettes syndrom. Men vissa aspergare uppfyller även diagnoskriterierna för Tourettes. Enligt en studie uppfyllde 22,8 % av barn och 8,75% av vuxna med Tourettes syndrom diagnoskriterierna för autismspektrumtillstånd.

3. DCD.

Även kallad motorisk koordinationsstörning. Innebär svårigheter med grov- och finmotoriken. Christopher Gillberg uppskattar att 5% av skolbarn har DCD. Enligt honom uppfyller nästintill alla med autismspektrumtillstånd även diagnoskriterierna för DCD och hälften av alla med ADHD. Förmodligen den vanligaste tilläggsdiagnosen till Aspergers syndrom och autism med andra ord. Själv uppfyller jag också diagnoskriterierna.

4. Depression och ångest.

I en studie uppvisade ungefär 50% av deltagarna med neuropsykiatriska diagnoser tecken på ångest och depression. När jag diagnosticerades med Aspergers syndrom, var jag själv också allvarligt deprimerad och led av ångest. Ångesten handlade om kroppsliga symptom såsom en klump i halsen samt en överdriven oro och rädsla och depressionen om självmordstankar. Idag är jag sedan flera år tillbaka helt depressions- och ångestfri! Problemen försvann helt när jag anpassade mitt liv efter mina förutsättningar.

5. OCD.

Även kallad tvångssyndrom. Enligt en studie uppvisade 20% av studiedeltagarna med OCD autistiska drag. Själv led jag också av tvångssyndrom förut. Enligt min egen teori har jag drabbats av kontrolltvång eftersom jag är medveten om att jag är glömsk och är därför livrädd för att glömma något viktigt. Idag har mitt OCD blivit så pass bra att det fungerar för mig att leva med det. Tvånget går inte ut över mitt liv längre.

6. Sömnsvårigheter.

Det finns studier som kopplar ihop sömnsvårigheter med Aspergers syndrom. Själv led jag förut av allvarliga sömnsvårigheter. Nuförtiden sover jag utan sömntabletter men jag var tvungen att göra radikala livsstilsförändringar för att kunna sova utan dessa. Min sömn är fortfarande så pass känslig att om jag gör det minsta fel såsom tittar på en mobilskärm på kvällen eller äter middag försent så sover jag inte. Att dricka kaffe eller te efter klockan åtta på morgonen (ja, du läste rätt!) är bara att glömma.

7. Dyslexi och hyperlexi.

Enligt Christopher Gillberg sammanfaller läs- och andra specifika inlärningssvårigheter ofta med annan problematik såsom autism, autistiska drag eller ADHD. Hyperlexi är vanligt bland personer med autism. Enligt autismforskaren Uta Frith misslyckas många autister med att förstå textens innebörd och saknar därmed en semantisk läsförståelse. Själv klarade jag aldrig av att ta in historia, biologi, fysik, geografi och många andra ämnen i skolan. Jag har svårt för att förstå texternas innebörd när ämnet inte intresserar mig trots att jag lärde mig att läsa och skriva som 3-åring. Hyperlexi kallas ibland för motsatsen till dyslexi och kan orsaka stora svårigheter i skolan.

8. Specifik fobi.

Vissa av oss med Aspergers syndrom eller autism lider av fobier. Själv har jag emetofobi, även kallad kräkfobi. Den har dock blivit bättre under de senaste åren tack vare KBT. Förut hade jag svårt för att åka kommunalt för jag inbillade mig alltid se människor överallt som såg ut att må illa. Enligt en studie uppfyllde 44% av barn med autismspektrumtillstånd som deltog i studien även diagnoskriterierna för specifik fobi.

ADD och olika typer av koncentration

När jag gjorde min neuropsykiatriska utredning, fick jag förutom Aspergers syndrom även diagnosen ADD. I diagnosen ingår bland annat att man har svårt att hålla upmärksamheten. Diagnoskriteriet 1b enligt DSM IV lyder:

b) har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar

Personligen har jag endast svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter jag är ointresserad av. När jag gick i skolan, hade jag mycket svårt för att lyssna på de flesta lektioner eftersom lektionernas innehåll inte intresserade mig ett dugg. De allra flesta elever, oavsett om de har ADD eller ej, tappar förmodligen fokus då och då, men i mitt fall var det verkligen extremt.

När mina släktingar frågade mig vad vi höll på att lära oss på historielektionerna, svarade jag att jag inte visste eftersom jag aldrig lyssnade på lektionerna. När de förklarade att de hade menat med sin fråga att jag skulle berätta om vi läste om medeltiden, stenåldern, andravärldskriget eller något annat, svarade jag att jag inte hade någon aning eftersom jag saknade en förmåga att ta in information om ämnen som inte intresserade mig. Då blev de mycket förvånade eftersom de trodde att jag åtminstone skulle ha lite koll.

När jag gick aspergerinformatörsutbildningen på Ågesta Folkhögskola för att bli föreläsare om Aspergers syndrom, bestämdes det efter ett tag att jag skulle få slippa marknadsföringslektionerna. Detta för att läraren hade märkt att jag inte kunde ta in någon information alls och inte hade någon koll alls på lektionernas innehåll. Jag dagdrömde och hörde knappt när jag blev tilltalad. På samma sätt kan jag inte ta in någon information alls när jag ser filmer. Jag tappar koncentrationen otroligt lätt eftersom filmer inte intresserar mig.

När andra människor får höra att jag har så här stora svårigheter med att hålla fokus, tror de att jag skulle bli bättre av yoga, centralstimulerande mediciner eller mindfulnessövningar. Men yoga och mindfulnessövningar har alltid bara stressat mig och aldrig gett mig någon effekt. Jag har även testat centralstimulerande mediciner för länge sedan utan resultat. Men jag har ju inte ett dugg svårt att koncentrera mig på intressanta texter, då är jag superfokuserad och tar in exakt allt! När jag skrev min debutbok, skrev jag den på bara några månader och då var jag superfokuserad. Mina koncentrationssvårigheter gäller alltså endast uppgifter som inte intresserar mig!

Andra människor ser ibland mina koncentrationssvårigheter som ett stort problem, men jag ser det inte så. Istället för att sörja över att jag inte kan fokusera på allt, har jag istället valt att koncentrera mig på styrkorna och glädjas över att jag har en superbra förmåga att fokusera på vissa detaljer. Min uthållighet har ju trots allt gjort att jag lyckats med otroligt många saker i livet.