Kategoriarkiv: Autism och andra diagnoser

Sluta sprida myter om ADHD

Om det finns många myter om autism därute så finns det minst lika många om ADHD. Det är anmärkningsvärt att det råder sådan okunskap om ADHD med tanke på att det är ett funktionstillstånd som berör ytterst många. Christopher Gillberg uppskattar att 3-7% av alla skolbarn och 2-5% av vuxna har ADHD. Det är därmed en ytterst vanligt förekommande diagnos vilket gör okunskapen ännu mer skrämmande!

Okunskapen är utbredd

Det är inte bara vanliga människor som uppvisar okunskap om ADHD utan även yrkesverksamma och t om vissa med egna diagnoser! Det är inte ovanligt att någon som själv har ADHD yttrar sig så här: “Jag har också ADHD och klarar av detta, därför skulle du också klara det om du ansträngde dig lite grann. ADHD är en superkraft, inte en ursäkt för lathet.” Jag kan inte låta bli att förvånas över att vissa med egna ADHD-diagnoser inte har en aning om hur otroligt olika personer med ADHD är sinsemellan. Att man någon i livet har fått en ADHD-diagnos säger i princip ingenting om personen för den här gruppen är otroligt heterogen!

15% uppfyller fortfarande diagnoskriterierna som vuxna

Låt oss titta på fakta. Specialistläkaren Gunilla Thernlund menar att av de som fått en ADHD-diagnos i barndomen så är det 15 % som fortfarande uppfyller diagnoskriterierna som vuxna samt att ytterligare 50% har kvar vissa utmaningar i vuxen ålder. Eftersom forskarna vet att vissa svårigheter kan försvinna med åldern samt att vuxna kan ha en lättare ADHD än barn krävs det för diagnosticering av vuxna att färre diagnoskriterier är uppfyllda än vad som är fallet för barn. Fattar ni vad detta betyder? Om man har fått en ADHD-diagnos som 10- eller 15-åring betyder det alltså inte nödvändigtvis att man fortfarande har betydande svårigheter som 25-åring!

Vissa har svår ADHD

Dessutom är det viktigt att komma ihåg att ADHD finns i olika grader. Det finns faktiskt de som har en riktigt svår form av ADHD och enorma svårigheter! Säg att en sådan person växer upp och fortfarande har lika svårt som 40-åring som hen hade som 5-åring. Då är det inte ett dugg konstigt om hen inte klarar av att arbeta, betala räkningar och sköta hushållssysslor. Den som däremot har en lättare form av ADHD alternativ har en form som antingen försvunnit eller mildrats genom åren har därmed mycket bättre förutsättningar för att klara det som normen kräver än någon som fortfarande har betydande svårigheter i vuxen ålder.

ADHD kan härledas till avvikelser i hjärnan

Och nej, att man fortfarande har det svårt som vuxen handlar varken om bristande motivation eller lathet. Faktum är att ADHD kan härledas till genetiska faktorer och hjärnans avvikelser. Thernlund menar att de som fortfarande har svår ADHD i vuxen ålder förmodligen har ännu större avvikelser i hjärnan än de vars ADHD växer bort eller mildras med åren. Dessutom får inte betydelsen av psykosociala faktorer underskattas: Gillberg menar att en negativ psykosocial miljö ökar risken för vissa svårigheter. Det är därmed aldrig individens eget fel om stora svårigheter fortfarande finns kvar i vuxen ålder utan det beror på helt andra faktorer!

ADHD kan även medföra andra svårigheter

Och ifall du trodde att ADHD aldrig innebär något annat än överaktivitet och ouppmärksamhet så tror du fel: Gillberg menar att många med ADHD har omfattande lässvårigheter varav vissa även uppfyller diagnoskriterierna för dyslexi. Han lyfter även fram att vissa har så stora inlärningssvårigheter att de inte ligger långt från särskolenivån. Vidare kan ADHD enligt honom innebära svårigheter med socialt samspel, överkänsliga sinnen, en mycket ojämn begåvningsprofil och stora svårigheter med motorik, automatisering och balans. Och detta alltså trots att personen inte uppfyller diagnoskriterierna för samtidig autism!

Vissa med ADHD har tur

Faktum är att vissa med ADHD har haft turen att födas med den typen av ADHD som inte (längre) innebär en lika stor begränsning i vuxen ålder alternativt så har de råkat födas med vissa talanger som gjort att de har lyckats förvandla sin ADHD till en styrka. Men det handlar om ren och skär tur! Sedan kan man också ha turen att tillhöra de 70% lyckligt lottade som forskarna menar blir hjälpta av ADHD-medicin. Men snälla, se inte ner på de med en svårare form av ADHD som kämpar igenom vuxenlivet och misslyckas gång på gång utan att hitta fungerande lösningar!

Dessa 5 diagnoser har autism gemensamma drag med

Vissa vanliga drag vid Aspergers syndrom och autism är också vanligt förekommande vid andra medicinska tillstånd. Här kommer några exempel:

1. Autism och ADHD

Vid första anblick är det lätt att få intrycket att autism och ADHD inte har något som helst gemensamt. Tittar man på diagnoskriterierna för bägge diagnoserna i DSM V, ser man att det inte finns ett enda diagnoskriterium som skulle vara lika. Varför är det då svårt att skilja autism från ADHD?

Jo, faktum är att forskarna har kommit fram till att vissa drag är vanliga vid bägge funktionstillstånden. Gillberg skriver i sin bok att svårigheter i det sociala samspelet kan förekomma hos personer med ADHD utan att personen för den skull har autism. Attwood menar i sin tur att uppmärksamhetsproblem och svårigheter med exekutiva funktioner, det vill säga svårigheter i att planera och ta tag i viktiga saker, är vanligt förekommande hos personer med Aspergers syndrom trots att personen inte har ADHD.

2. Autism och schizofreni

Ibland kan autism förväxlas med schizofreni. För det första kan det vara lätt för den ovane att få intrycket att autisten hallucinerar när den klagar på lukter och ljud som ingen annan lägger märke till. Men autism innebär ofta extremt känsliga sinnen varför en autist kan störa sig på sinnesintryck som ingen annan märker. Känsliga sinnen och ett ovanligt detaljsinne har ingenting med hallucinationer att göra!

För det andra delar autism och schizofreni även vissa gemensamma drag. Patterson skriver i sin bok att många som insjuknar i schizofreni i vuxenåldern uppvisar ofta kognitiva avvikelser som barn. I kunskapsöversikt utgiven av Socialstyrelsen står det att uppmärksamhetsförmågan och uthålligheten ofta är kraftigt försämrade vid schizofreni. Enligt Khoury och Lecomte kan schizofrena personer uppvisa mentaliseringssvårigheter samt svårigheter i att avläsa kroppsspråk. Därmed kan personer med schizofreni och autism ha vissa gemensamma drag.

3. Autism och social fobi

Enligt Attwood kan social fobi förekomma hos personer med Aspergers syndrom men grundorsaken till social fobi hos autister är ofta de autistiska svårigheterna i det sociala samspelet. Attwood menar att speciellt autistiska tonårsflickor har en tendens att utveckla samma typer av svårigheter som också förekommer vid social fobi. Detta menar han beror på att flickorna har blivit medvetna om sin sociala aningslöshet och därför har en tendens att tänka: “Hjälp, jag skämde ut mig idag.”

Dock är det ibland lätt att förväxla Aspergers syndrom och autism med social fobi. Enligt Tyson och Cruess finns det vissa punkter som skiljer tillstånden åt trots att de har likheter vid första anblick. Lundin-Kleberg m.fl. menar att personer med autism ofta har en fördröjd blickkontakt medan forskarteamet fick en snabbare blickkontakt med personer med social ångest men att dessa vände bort blicken fortare än autisterna. Därmed kan både personer med autism och social ångest ha en avvikande ögonkontakt trots att avvikelserna ter sig olika.

4. Autism och schizoid personlighetsstörning

Gillberg kallar Aspergers syndrom och schizoid personlighetsstörning för “överlappande eller ibland till och med identiska kliniska fenomen.” Och när man läser diagnoskriterierna för schizoid personlighetsstörning förstår man varför. Att man känner glädje av få aktiviteter kan tyda på att man har ett specialintresse som man lägger sin energi på och är ointresserad av allt annat. Att man föredrar ensamma aktiviteter framför sociala är en annan typisk autistisk egenskap.

5. Autism och ME (kroniskt trötthetssyndrom)

I Sverige används Kanada-kriterierna vid diagnosticering av CFS/ME. Vissa autister känner igen sig i ett flertal diagnoskriterier trots att de inte har ME. Exempelvis är utmattning snarare en regel än undantag hos autister. Vidare har forskarna konstaterat att sömnsvårigheter är mycket vanligt förekommande vid autism,och det är ju också en av diagnoskriterierna för ME. Autism och ME har därmed en del gemensamt! Dock har det konstaterats att ME inte är vanligare hos autister än hos neurotypiker, däremot verkar fallet vara annorlunda vid ADHD.

Så här enkelt kan en autist bli botad från depression

Det är inte ofta vi autister får höra att vi duger som vi är. Visst, andra människor säger ibland till oss: “Men det är klart att du är fin som du är, men du borde träna på att….” och sedan kommer det en lista över anledningar till att vi ändå inte duger. Vi borde träna på ögonkontakt, vi borde ta för oss mer och småprata, vi borde börja städa hemma och mycket annat. De egenskaper som beror på vår autism ska bort, men annars duger vi som vi är! Det är motsägelsefullt.

Det tråkiga är att när man hjärntvättas av omgivningen på det här sättet så börjar man till slut även själv tro på att man bara duger om man ändrar på sig själv. Som ung trodde jag på allvar att jag var mindre värd än andra människor eftersom jag inte orkade göra tillräckligt mycket för att:

1. Bli mer social

Visst, jag hade ansträngt mig under hela min skoltid för att leka med mina klasskamrater på rasterna och vara med på lekar som jag hatade så som kurragömma, bollspel och att hoppa hopprep. Läraren hade ju tvingat mig att vara med, men tyvärr orkade jag inte alltid vara tillräckligt aktiv utan hade en tendens att gå in i min egen värld. Dessutom orkade jag inte som vuxen vara med på After Works på jobbet, vilket jag verkligen hade dåligt samvete för.

2. Börja städa och hålla ordning

Jag har en tendens att kasta mina saker på golvet eftersom jag inte vet var jag ska förvara sakerna och orkar inte plocka upp dem från golvet. Jag orkar inte heller lägga på minnet var jag förvarar sakerna och jag orkar inte städa, dock har jag numera boendestöd tack och lov! Men när jag var gift, skötte min dåvarande man alla hemsysslor. Jag fick mycket kritik för detta från omgivningen och skämdes ihjäl men jag klarade inte av att bli mer organiserad!

3. Bredda mina intressen

Jag har vissa specialintressen och rutiner och har varken intresse eller ork för att testa nya saker. När jag var i Rom i en månad för att plugga italienska, såg jag inte en enda sevärdhet och utforskade inte Rom alls, jag ville bara lära mig italienska! Andra kritiserade mig ständigt för att jag levde så inrutat, och jag hade dåligt samvete för att jag inte kunde vara “roligare”. Men jag orkade inte ändra på mig själv trots att jag försökte!

Jag skulle vara fin som jag var om jag bara….

Jag trodde att jag var lat och hade dålig attityd för att jag inte orkade nå upp till andra människors förväntningar: jag skulle ju såklart vara fin som jag var om jag bara blev mer social, spontan, organiserad och skulle börja intressera mig för fler olika saker istället för att bara haka upp mig på ett specialintresse. Jag såg det som ett livsprojekt att försöka ändra på mig själv och kände mig dålig och lat när jag inte orkade försöka träna under all min vakna tid.

Var totalt hjärntvättad

Jag var så hjärntvättad att jag till och med blev provocerad när min psykolog sa till mig att jag dög som jag var. Jag tyckte att det var det tokigaste jag hade hört och ingen hade sagt något så tokigt till mig förut! Jag trodde att den här psykologen inte förstod något, kanske var hon okunnig eller så förstod hon inte hur avvikande jag var. Självklart dög man inte fullt ut om man var för annorlunda! När jag tänker efter är det helt sjukt att jag kunde vara så här hjärntvättad!

Blev mirakulöst botad från min depression

Det tog mig många, många år att inse att jag duger som jag är! Den insikten var så befriande att jag plötsligt kunde slänga mina antidepressiva som jag hade ätit i flera år! Jag tycker att det är anmärkningsvärt att självacceptans var det enda som krävdes för att jag skulle bli botad från min kroniska depression. Vi autister är deprimerade av olika orsaker, men just i mitt fall handlade det om att jag hade blivit sjuk av att anpassa mig, försöka bete mig neurotypiskt och ta bort mina autistiska egenskaper!

Nej, ADHD är inte bara en styrka

Anki Sandberg och Annica Nilsson från Riksförbundet Attention har skrivit ett mycket bra debattinlägg där de redogör några vanliga konsekvenser av ADHD. Debattörerna menar att, till skillnad från vad många tror, är inte ADHD en superkraft för alla. Många med diagnosen har tvärtom stora problem och lider av konsekvenserna av funktionstillståndet.

Många har en skev bild av ADHD

Samtidigt som det finns positiva aspekter i ADHD, har omgivningens bemötande och förhållningssätt, enligt Sandberg och Nilsson, en stor betydelse för att dessa styrkor ska kunna blomma ut. Talar man bara öppet om superkrafter och styrkor så riskerar andra människor, enligt debattörerna, få en skev bild hur det egentligen är att leva med ADHD. Många har enorma svårigheter, och risken för komorbida problem är stor.

Gillberg lyfter fram de negativa konsekvenserna av ADHD

Alla vi som har läst Gillbergs bok Ett barn i varje klass kan inte annat än att hålla med! Gillberg framhåller att många med ADHD har enorma svårigheter i skolan, inte minst inlärningssvårigheter. Trots att det inte utgör något diagnoskriterium för ADHD, kan ADHD enligt Gillberg även medföra enormt stora sociala svårigheter. Trots att vissa har lyckats enormt bra tack vare sin ADHD, brukar det vara allt annat än lätt att leva med funktionstillståndet!

Tur för mig att jag också har asperger

Även om det finns krafter i samhället som hävdar att även autism bara är en superkraft, är det enligt min erfarenhet ännu vanligare att utomstående har den bilden av ADHD. “Åh, har du ADHD? Vad härligt, då är du enormt begåvad och driven. Det är en enorm styrka i arbetslivet”, får många av oss med diagnosen höra. Tack och lov har jag även asperger, vilket jag tror underlättar lite för mig att få viss förståelse för att jag även har svårigheter, inte bara styrkor!

Personer med svår ADHD ses som lata

Tyvärr har jag träffat vissa som själva har ADHD och inte har den minsta förståelse för att andra med samma diagnos kan ha betydligt större svårigheter än vad de själva har. Vissa som har fått hjälp av ADHD-medicin och har styrkor som fått dem att lyckas i livet kan tyvärr ha väldigt lite förståelse för de som inte klarar av att arbeta alls på grund av sin ADHD, vilket gör att myter skapas. Även omgivningen jämför ofta personer med svår och lätt ADHD med varandra.

ADHD innebär inte styrkor och fördelar för alla

Jag tror tyvärr att kändisar som gått ut offentligt med sina ADHD-diagnoser och gett sken av att funktionstillståndet bara innebär styrkor har ställt till det enormt mycket för de som har stora svårigheter på grund av sin ADHD. Vilket i sin tur leder till att sanningen mörkläggs i media, nämligen det faktum att många med ADHD har uttalade autistiska drag och att det bara är på håret att de skulle kunna få en fullständig diagnos på autism!

Om skillnaden på autism och personlighetsstörning

Många människor har frågat mig om skillnaden på Aspergers syndrom alternativt autism och personlighetsstörning. Det är många som har ansett att deras autistiske närstående skulle kunna uppfylla diagnoskriterierna för diverse personlighetsstörningar såsom paranoid, tvångsmässig, osjälvständig, undvikande eller schizoid personlighetsstörning.

Man kan ha samtidig personlighetsstörning när man har Aspergers syndrom

Det är viktigt komma ihåg att det inte finns någonting som motsäger att man kan uppfylla diagnoskriterierna för någon eller några personlighetsstörningar när man har asperger eller autism. Påståendet att en autistisk person är feldiagnosticerad för att han eller hon i själva verket visade sig ha en personlighetsstörning är alltså felaktigt. Men detta sagt brukar neuropsykiatriska utredningsteam koncentrera sig uteslutande på neuropsykiatriska diagnoser.

Kände igen mig i emotionellt instabil personlighetsstörning förut

Själv kände jag igen mig i ett flertal diagnoskriterier för vissa personlighetsstörningar för länge sen om man utgår ifrån hur jag kände för stunden. Det var i början av 20-års åldern när jag inte ville leva, och mitt mående kunde till viss del passa in på emotionellt instabil personlighetsstörning. Då mådde jag dessutom så dåligt att jag varken brydde mig själv eller om andra människor eller konsekvenser av det jag gjorde, vilket gjorde att jag hade vissa drag som finns beskrivna i antisocial personlighetsstörning.

Nu när jag mår bra så känner jag däremot inte igen mig i något av dessa drag överhuvudtaget. Det var endast mitt mående orsakad av samhällets krav som gjorde att jag mådde som jag mådde för 15 år sedan och inte orkade bry mig om något.

Schizoid personlighetsstörning beskriver mig allra bäst

Idag känner jag igen mig däremot i vissa drag på andra personlighetsstörningar. Jag har svårt för att uttrycka känslor, svårt för att arbeta i grupp och tycker ibland att andra människor är slarviga, vilket gör att jag säkert har vissa drag av tvångsmässig personlighetsstörning. Den personlighetsstörning som beskriver mig allra bäst i dagsläget är däremot schizoid personlighetsstörning!

Schizoid personlighetsstörning och Aspergers syndrom kan vara nästan identiska tillstånd

Faktum är faktiskt att schizoid personlighetsstörning och Aspergers syndrom enligt Christopher Gillberg kan vara nästintill identiska tillstånd. Vissa psykiater har en tendens att diagnosticera Aspergers syndrom eller autism medan andra psykiatriker kan anse att exakt samma drag är ett klassiskt fall av schizoid personlighetsstörning.

Det är möjligt att ha vissa drag av en personlighetsstörning

Det är viktigt att komma ihåg att precis på samma sätt som man kan ha autistiska drag utan att för den skull ha Aspergers syndrom eller autism, kan man känna igen sig i vissa drag i någon eller några personlighetsstörningar utan att uppfylla alla diagnoskriterierna fullt ut. För att få diagnosen personlighetsstörning krävs en diagnos ställd av en läkare, och för att få diagnosen måste man uppfylla tillräckligt många diagnoskriterier.

Lika lite som man har autism enbart med grunden att man ibland känner sig trött efter att ha umgåtts med andra människor, kan jag inte påstå mig ha exempelvis tvångsmässig personlighetsstörning bara för att jag gärna vill göra saker på mitt sätt. Dessutom utgör en personlighetsstörning ett kontinuerligt tillstånd, och inte något som bara dyker upp tillfälligt i 20-års åldern när man känner sig emotionellt instabil och struntar i allt för stunden och allt försvinner sen, vilket var fallet för mig.

En neuropsykiatrisk diagnos gör en större skillnad

Själv tycker jag inte att det är viktigt att Aspergers syndrom och autism kan anses överlappa med diagnoskriterierna för vissa personlighetsstörningar. En neuropsykiatrisk diagnos kan göra en betydligt större skillnad för individen än en diagnos på personlighetsstörning i och med att det kan göra att man äntligen får centralstimulerande medicin utskrivet om man har ADHD eller få tillhörighet till LSS om man har autism. Att få en personlighetsstörning som tilläggsdiagnos kan därför kännas oväsentligt.

Några viktiga skillnader mellan asperger, autism och ADHD

Många människor frågar mig om skillnaderna mellan Aspergers syndrom, autismspektrum och ADHD. I dagens blogginlägg kommer jag försöka klargöra lite.

ASPERGERS SYNDROM

Jag blev diagnosticerad med Aspergers syndrom enligt DSM IV som användes på den tiden. DSM IV avskaffades för några år sedan och ersattes med DSM V. I den nya diagnosmanualen DSM V har Aspergers syndro tagits bort och ersatts med autism / autismspektrumtillstånd.

Aspergers syndrom kännetecknades av svårigheter med icke-verbal kommunikation, en bristande förmåga att etablera kamratrelationer adekvata för ens åldersnivå, ovilja att dela intressen eller upplevelser med andra och brist på social och/eller emotionell ömsesidighet.

Man skulle uppfylla två av ovanstående punkter angivna i diagnoskriterierna. För att få diagnosen, behövde man alltså inte ha avvikelser i förståelsen och användandet av kroppsspråket om man exempelvis hade svårt för att knyta vänskapsband som ansågs vara adekvata för ens ålder och man dessutom inte var intresserad av att äta, resa och utföra andra aktiviteter tillsammans med andra människor.

Förutom detta skulle man även uppvisa begränsade intressen och beteenden för att en Asperger-diagnos skulle vara aktuell. Vissa uppfyller kriteriet genom att ha ett specialintresse, några genom att uppvisa rutiner och ritualer, vissa genom att samla på saker, vissa genom att vara fascinerade av delar av ett objekt och vissa genom att uppvisa motoriska manér som exempelvis en tendens för att vifta på händerna.

Tvärtom vad många tror så behövde man inte ha specialintressen för att diagnosticeras med Aspergers syndrom utan man kunde uppfylla kriteriet “begränsade intressen och beteenden” på vilket som helst annat i diagnoskriterierna angivet sätt.

AUTISM

I den nuvarande diagnosmanualen DSM V har asperger ersatts med autismspektrumtillstånd. Många som skulle fått diagnosen Aspergers syndrom förut blir därmed numera diagnosticerade med autismspektrumtillstånd istället. Diagnoskriterierna för dessa diagnoser är ungefär samma men det finns en avgörande skillnad, nämligen att perceptuella avvikelser det vill säga över- eller underkänslighet för sinnesförnimmelser har lagts till i diagnoskriterierna för autism.

Däremot måste man inte ha perceptuella avvikelser för att få en autismspektrumdiagnos, dock måste man uppfylla diagnoskriteriet “repetitiva intressen och beteenden” på två olika sätt, genom till exempel att ha motoriska manéer och ett specialintresse, eller så ogillar man kanske förändringar samtidigt som man uppvisar en över- eller underkänslighet för sinnesförnimmelser. I DSM V måste därmed fler diagnoskriterier vara uppfyllda än vad som var fallet i DSM IV för att en diagnos ska vara aktuell.

ADHD

Diagnosen kännetecknas dels av ouppmärksamhet, dels av hyperaktivitet och impulsivitet. Funktionstillståndet kan innebära att man är istraherad, har svårt för att hålla uppe uppmärksamheten och organisera aktiviteter, är glömsk och har lätt för att tappa bort saker, har svårt för att vänta på sin tur och sitta stilla samt har en tendens för att avbryta andra. Ja, alla med ADHD är olika och uppfyller diagnoskriterierna på olika sätt men kärnsymptomen är alltså just ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet.

Många tror felaktigt att diagnoskriterierna för Aspergers syndrom/autism och ADHD skulle vara lika men när ni läser diagnoskriterierna för dessa diagnoser så ser ni att det inte finns ett enda diagnoskriterium som skulle vara samma. Rent medicinskt är det alltså mycket lätt för läkarna att avgöra vem som har asperger/autism och vem som har ADHD i och med att diagnoskriterierna är så här olika och därmed lätt åtskiljbara.

I praktiken är det dock inte så här enkelt. Christopher Gillberg skriver i sin bok Essence att många som har en neuropsykiatrisk diagnos även kan ha drag av andra diagnoser. Tony Attwood skriver i sin bok Den Kompletta guiden till Aspergers syndrom att bristande exekutiva funktioner, det vill säga svårigheter med att komma igång med uppgifter och avsluta dessa, samt ouppmärksamhet kan vara vanliga drag även bland personer med Aspergers syndrom.

Dock poängterar Attwood att uppmärksamhetsproblem hos personer med enbart Aspergers syndrom ser annorlunda ut än hos de med ADHD. Man kan därmed även ha drag av andra diagnoser när man har en neuropsykiatrisk diagnos, men man måste hålla i minnet att exempelvis avvikelser i sinnesförnimmelser inte är något diagnoskriterium för ADHD.

För att komplicera allt ytterligare så används även diagnosmanualen ICD parallellt med DSM, och på vissa enheter även Christopher Gillbergs diagnoskriterier för Aspergers syndrom. Men det tänker jag inte gå in på i detta blogginlägg!

Aspergers syndrom, autism och tilläggsdiagnoser

Vi som lever med Aspergers syndrom eller autism har inte sällan tilläggsdiagnoser. Christopher Gillberg skriver i sin bok Essence: om autism, ADHD och andra utvecklingsavvikelser att autism nästan alltid är förenat med annan problematik såsom andra funktionsnedsättningar och neurologiska och medicinska sjukdomar. Följande tilläggsdiagnoser är vanligt förekommande hos oss aspergare:

1. ADHD.

Förmodligen en av de mest välkända tilläggsdiagnoserna till Aspergers syndrom och autism. Enligt en studie uppfyller 59% av barn med autismspektrumtillstånd diagnoskriterierna för ADHD. Själv har jag förutom asperger även ADD som yttrar sig i bland annat koncentrationssvårigheter och tendensen att vara disträ och tappa saker. Vissa äter centralstimulerande mediciner för att hålla symptomen i schack men själv föredrar jag däremot naturliga metoder såsom att tänka på kosten och träna sensomotorik.

2. Tourettes syndrom.

Syndromet innebär tics. Christopher Gillberg kopplar autismspektrumtillstånd till tics, vilket betyder att man som aspergare kan ha tics utan att ha Tourettes syndrom. Men vissa aspergare uppfyller även diagnoskriterierna för Tourettes. Enligt en studie uppfyllde 22,8 % av barn och 8,75% av vuxna med Tourettes syndrom diagnoskriterierna för autismspektrumtillstånd.

3. DCD.

Även kallad motorisk koordinationsstörning. Innebär svårigheter med grov- och finmotoriken. Christopher Gillberg uppskattar att 5% av skolbarn har DCD. Enligt honom uppfyller nästintill alla med autismspektrumtillstånd även diagnoskriterierna för DCD och hälften av alla med ADHD. Förmodligen den vanligaste tilläggsdiagnosen till Aspergers syndrom och autism med andra ord. Själv uppfyller jag också diagnoskriterierna.

4. Depression och ångest.

I en studie uppvisade ungefär 50% av deltagarna med neuropsykiatriska diagnoser tecken på ångest och depression. När jag diagnosticerades med Aspergers syndrom, var jag själv också allvarligt deprimerad och led av ångest. Ångesten handlade om kroppsliga symptom såsom en klump i halsen samt en överdriven oro och rädsla och depressionen om självmordstankar. Idag är jag sedan flera år tillbaka helt depressions- och ångestfri! Problemen försvann helt när jag anpassade mitt liv efter mina förutsättningar.

5. OCD.

Även kallad tvångssyndrom. Enligt en studie uppvisade 20% av studiedeltagarna med OCD autistiska drag. Själv led jag också av tvångssyndrom förut. Enligt min egen teori har jag drabbats av kontrolltvång eftersom jag är medveten om att jag är glömsk och är därför livrädd för att glömma något viktigt. Idag har mitt OCD blivit så pass bra att det fungerar för mig att leva med det. Tvånget går inte ut över mitt liv längre.

6. Sömnsvårigheter.

Det finns studier som kopplar ihop sömnsvårigheter med Aspergers syndrom. Själv led jag förut av allvarliga sömnsvårigheter. Nuförtiden sover jag utan sömntabletter men jag var tvungen att göra radikala livsstilsförändringar för att kunna sova utan dessa. Min sömn är fortfarande så pass känslig att om jag gör det minsta fel såsom tittar på en mobilskärm på kvällen eller äter middag försent så sover jag inte. Att dricka kaffe eller te efter klockan åtta på morgonen (ja, du läste rätt!) är bara att glömma.

7. Dyslexi och hyperlexi.

Enligt Christopher Gillberg sammanfaller läs- och andra specifika inlärningssvårigheter ofta med annan problematik såsom autism, autistiska drag eller ADHD. Hyperlexi är vanligt bland personer med autism. Enligt autismforskaren Uta Frith misslyckas många autister med att förstå textens innebörd och saknar därmed en semantisk läsförståelse. Själv klarade jag aldrig av att ta in historia, biologi, fysik, geografi och många andra ämnen i skolan. Jag har svårt för att förstå texternas innebörd när ämnet inte intresserar mig trots att jag lärde mig att läsa och skriva som 3-åring. Hyperlexi kallas ibland för motsatsen till dyslexi och kan orsaka stora svårigheter i skolan.

8. Specifik fobi.

Vissa av oss med Aspergers syndrom eller autism lider av fobier. Själv har jag emetofobi, även kallad kräkfobi. Den har dock blivit bättre under de senaste åren tack vare KBT. Förut hade jag svårt för att åka kommunalt för jag inbillade mig alltid se människor överallt som såg ut att må illa. Enligt en studie uppfyllde 44% av barn med autismspektrumtillstånd som deltog i studien även diagnoskriterierna för specifik fobi.

ADD och olika typer av koncentration

När jag gjorde min neuropsykiatriska utredning, fick jag förutom Aspergers syndrom även diagnosen ADD. I diagnosen ingår bland annat att man har svårt att hålla upmärksamheten. Diagnoskriteriet 1b enligt DSM IV lyder:

b) har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar

Personligen har jag endast svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter jag är ointresserad av. När jag gick i skolan, hade jag mycket svårt för att lyssna på de flesta lektioner eftersom lektionernas innehåll inte intresserade mig ett dugg. De allra flesta elever, oavsett om de har ADD eller ej, tappar förmodligen fokus då och då, men i mitt fall var det verkligen extremt.

När mina släktingar frågade mig vad vi höll på att lära oss på historielektionerna, svarade jag att jag inte visste eftersom jag aldrig lyssnade på lektionerna. När de förklarade att de hade menat med sin fråga att jag skulle berätta om vi läste om medeltiden, stenåldern, andravärldskriget eller något annat, svarade jag att jag inte hade någon aning eftersom jag saknade en förmåga att ta in information om ämnen som inte intresserade mig. Då blev de mycket förvånade eftersom de trodde att jag åtminstone skulle ha lite koll.

När jag gick aspergerinformatörsutbildningen på Ågesta Folkhögskola för att bli föreläsare om Aspergers syndrom, bestämdes det efter ett tag att jag skulle få slippa marknadsföringslektionerna. Detta för att läraren hade märkt att jag inte kunde ta in någon information alls och inte hade någon koll alls på lektionernas innehåll. Jag dagdrömde och hörde knappt när jag blev tilltalad. På samma sätt kan jag inte ta in någon information alls när jag ser filmer. Jag tappar koncentrationen otroligt lätt eftersom filmer inte intresserar mig.

När andra människor får höra att jag har så här stora svårigheter med att hålla fokus, tror de att jag skulle bli bättre av yoga, centralstimulerande mediciner eller mindfulnessövningar. Men yoga och mindfulnessövningar har alltid bara stressat mig och aldrig gett mig någon effekt. Jag har även testat centralstimulerande mediciner för länge sedan utan resultat. Men jag har ju inte ett dugg svårt att koncentrera mig på intressanta texter, då är jag superfokuserad och tar in exakt allt! När jag skrev min debutbok, skrev jag den på bara några månader och då var jag superfokuserad. Mina koncentrationssvårigheter gäller alltså endast uppgifter som inte intresserar mig!

Andra människor ser ibland mina koncentrationssvårigheter som ett stort problem, men jag ser det inte så. Istället för att sörja över att jag inte kan fokusera på allt, har jag istället valt att koncentrera mig på styrkorna och glädjas över att jag har en superbra förmåga att fokusera på vissa detaljer. Min uthållighet har ju trots allt gjort att jag lyckats med otroligt många saker i livet.