Kategoriarkiv: Stöd och insatser

Därför är det bäst att ställa kraven med en gång

Ni kanske minns att jag gjort en checklista för boendestöd där punkt 9 lyder: “Tror jag att boendestödjaren kommer att klara av uppdraget?” Med det menar jag om boendestödjaren kommer att klara av att ge mig stöd på ett sätt som gör att jag blir nöjd och inte blir stressad samt att hen faktiskt har förutsättningar att hjälpa mig. Nu har jag kommit fram till att en viss boendestödjaren troligen inte kommer att klara av att hjälpa mig utan stress och har därför bett om att få någon annan.

Blev fundersam

Jag berättade för er i gårdagens blogginlägg att boendestödjaren som skulle kommit hem till mig i fredags klockan 10 meddelade mig i sista minuten att han trots allt inte kunde 10 utan senare och att jag därför avbokade fredagens boendestöd helt. Dock hade jag bestämt mig för att ge honom en ny chans och hade därför bokat honom till klockan 10 igår. Jag satt hemma och väntade, och när klockan hade blivit 10:15 började jag bli orolig och undra om det hade hänt något. Men eftersom han inte hade meddelat något annat, antog jag att han var på väg.

Sa sig vara sjuk

Jag började fundera på om han skulle kraftigt försenad, men klockan 10:25 fick jag plötsligt ett meddelande där det stod: “Hej, har tyvärr blivit sjuk, mvh”. Inget mer eller mindre! Jag blev såklart besviken över att han meddelade mig om sjukdomen först 25 minuter efter att boendestödet skulle börja istället för att göra det i mycket god tid. Nu hade jag förberett hans ankomst i onödan, och vetskapen om att en främling är på väg hem till mig innebär alltid en viss anspänning för mig.

Han får ingen tredje chans

Jag mailade till chefen och uttryckte min besvikelse, och det visade sig att chefen inte ens visste om att han var sjuk! Normalt ska ju boendestödjarna sjukanmäla sig i god tid, men i detta fall hade han alltså inte gjort det utan väntat med att sjukanmäla sig tills jag hade suttit hemma i en halvtimme väntandes på honom och undrandes var han höll hus. Chefen hade full förståelse för att jag inte ville ge boendestödjaren i fråga en tredje chans utan föredrog att boka någon annan för uppdraget.

Lättast att sätta gränserna i början

Förut väntade jag alltid med att säga ifrån, men jag har lärt mig av erfarenhet att ju längre man väntar, desto jobbigare blir det! Tänk om man tackar ja till en boendestödjare som alltid ändrar tider och dagar i sista minuten alternativt blir kraftigt försenad och man säger ingenting i hopp om att boendestödjaren ska bättra sig. Men oftast blir ju sådana här problem värre med tiden, och efter ett halvår kan det kännas konstigt att plötsligt säga ifrån om man aldrig gjort det innan! Därför är det mycket bättre att markera i början vad som är okej och inte okej.

Därför är det bra att ställa krav på stödinsatser

För att vi med Aspergers syndrom eller autism ska få behövligt stöd på det sättet vi önskar, krävs det minst två följande saker:

1. Att stödet faktiskt finns att få

Vissa kommuner menar bestämt att boendestödets ska syfta på att träna på självständighet, och i vissa fall får inte boendestödjarna ens utföra något praktiskt. Om en autist behöver avlastning i form av någon som utför praktiska uppgifter men kommunen säger nej, är det inte säkert att hen kan få stödet på annat håll om hen inte kan tänka sig att ta emot hemtjänst. Även om autisten har kommunicerat ut sina behov, är det därmed omöjligt att få stödet.

Själv kunde jag inte läsa på Stockholms universitet eftersom deras samordnare för särskilt pedagogiskt stöd nekade mig en mentor som skulle hjälpa mig att få tillgång till kursuppgifterna. Jag skulle behövt mentorn eftersom jag har svårigheter i att navigera på lärplattformen och hittade inte kursuppgifterna. Men samordnaren menade att universitetet inte tillhandahöll ett sådant stöd alls för deras mentorer var bara tillåtna att påminna om deadlines och sånt! Eftersom stödet inte fanns hos institutionen heller, fick jag hoppa av.

2. Att vi öppnar munnen

Ibland skulle kommunen, arbetsplatsen eller högskolan faktiskt vara villig att ge oss behövligt stöd på det sättet som vi önskar men vi har inte beskrivit våra svårigheter tillräckligt ingående varför ingen har förstått att vi skulle behöva stödet. Ibland kan vi ha varit för snälla och inte vågat be om mer stöd än det vi redan har i rädsla för att uppfattas som jobbiga. Och ibland kan vi känna att stödet inte fungerar men vi tiger eftersom vi inte vill kräva för mycket. Detta kan leda till att vi förblir utan behövligt stöd trots att möjlighet och god vilja skulle funnits där.

Har behov att planera

Själv har jag ett stort behov av att planera min tid: på det sättet får jag faktiskt något gjort och jag har koll på vad som kommer att hända härnäst. Jag upplever det som stressigt när människor ändrar dagar och tider i sista sekunden alternativt inte passar tider. Jag planerar redan dagen innan hur min nästa dag kommer att se ut, och allt behöver planeras om när t.ex. ett möte som skulle varit mellan klockan 10 och 11 blir mellan 11 och 12 istället. Med åren har behovet blivit ännu större eftersom jag har lättare för att bli utmattad nu än för 10 år sedan.

Har varit dålig på att kommunicera ut behovet

Förut var jag alldeles för snäll och sa inte ifrån om t.ex. boendestödjarna ändrade dagar och tider i sista minuten. Eftersom jag inte sa till, var det ingen som visste att jag tyckte att de ständiga ändringarna blev jobbiga. Och eftersom jag aldrig kommunicerade ut mitt behov, skedde inga förbättringar. Ingen är ju tankeläsare!

Dock har jag numera börjat säga ifrån. Att jag har förändrats beror dels på att jag blivit mer självsäker men dels också på att det har blivit nödvändigt för mig att säga ifrån. Eftersom jag har mitt jobb nu och jag är tröttare nu än vad jag var som yngre, är det ännu viktigare för mig att boendestödjarna kommer de tider och dagar vi kommit överens om. Förut kunde jag hantera förändringarna någorlunda (även om det var jobbigt) men idag skulle det inte funka!

Boendestödjaren ville komma en annan tid

Som ni vet så skulle jag få hjälp i fredags klockan 10 av en boendestödjaren som jag aldrig träffat förut. Dock visade det sig i sista minuten att han trots allt inte kunde klockan 10 utan ville komma senare. Jag blev stressad eftersom jag hade andra planer för eftermiddagen och avbokade därför honom helt. Förut skulle jag ha svarat honom: “Nej det är ingen fara, kom när du vill”, men nu har jag börjat tänka på mig själv. Stödet är ju för min skull, inte för boendestödjarens!

Ger honom en ny chans

Jag mailade till chefen och berättade för honom varför jag hade avbokat boendestödet och frågade om han kunde skicka hit någon annan i veckan som skulle respektera tiden. Chefen bad väldigt mycket om ursäkt för sin anställd och svarade att han hade pratat med honom om detta efter att ha läst mitt mail! Efter lite mailkontakt bestämde jag mig för att ge den här boendestödjaren en ny chans eftersom han tydligen är väldigt händig av sig. Så nu kommer han hit idag klockan 10 istället! Jag är väldigt glad för att jag vågade säga ifrån 🙂

Dömer aldrig ut någon

När jag säger ifrån, skäller jag aldrig ut någon. Det kan ju finnas tusen anledningar till att en boendestödjare inte kommer på de dagar och tider vi kommit överens om: det kan handla om allt ifrån stress, utmattning, kommunikationsmiss, missförstånd, en svår livssituation eller kognitiva svårigheter. Därför dömer jag aldrig ut någon utan ber istället lugnt om att få någon annan som klarar av att ge mig stöd på de premisser som jag önskar alternativt ger den berörda personen en chans att bättra sig.

Du ska inte vara rädd för att säga ifrån

Du som har autism och är missnöjd med det stöd du får ska inte vara rädd för att säga ifrån! Ibland kan det hjälpa mer än vad man tror. Formulerar man sig diplomatiskt, kan man ibland åstadkomma en stor förändring! Om det känns svårt för att säga ifrån muntligt, kan det ibland vara lättare att skriva ett mejl eller ett SMS.

Nu vet jag att jag valt rätt utförare

Som ni vet hade jag renovering i mitt sovrum under tiden jag var i Finland för att föreläsa och vara med i TV-soffan. Ni vet också om att jag nyligen tvingades byta boendestödsutförare och därmed även boendestödjare och att jag la jättemycket energi på att klura ut vilket företag jag borde välja som ny utförare. Jag och min nya boendestödjare har nu hunnit göra det renoverade rummet beboeligt igen och hittat nya platser till alla möblerna.

Allt har inte fixats

Dock finns det saker boendestödjaren inte kunnat hjälpa mig med: bokhyllan som behövde flyttas under renoveringen har blivit svajig, och garderoben saknar fortfarande dörrar. Eller saknar och saknar, dörrarna finns ju kvar men de behöver spikas fast. Under den senaste månaden har jag alltså levt med en garderob utan dörrar vilket egentligen inte har varit något större problem, men skulle det fortsätta länge till skulle kläderna i garderoben bli dammiga. Därför måste både detta och även en del andra saker fixas.

Har möjlighet att boka någon annan

Anledningen till att min boendestödjare inte velat hjälpa mig med detta är att hon känner att hon inte är så jättehändig av sig och det kan behöva borras. Men hon jobbar hos mig bara 3 timmar i veckan. Jag har ju 18 boendestödstimmar i månaden och får välja själv vilken av företagets anställd jag vill boka för de resterande timmarna.

Mejlade till chefen

Det här är ju uppgifter som inte vilken boendestödjare som helst kan hjälpa mig med i och med att inte alla är händiga. Eftersom jag vet om att en specifik boendestödjare hos företaget är händig, SMS:ade jag henne för att fråga om hon skulle kunna hjälpa mig. Tyvärr visade det sig att hon var fullbokad och inte fått några avbokningar (hon är heltidsanställd) och dessutom skulle hon på semester snart. Därför slängde jag iväg ett mejl till chefen, beskrev vad jag behövde hjälp med och frågade om han skulle kunna skicka hit någon extrahändig person.

Kommer att få hjälp idag

Chefen frågade mig om jag hade alla nödvändiga verktyg hemma vilket jag inte hade en susning om. Jag har ju ingen aning om vilka verktyg som behövs! Det jag vet med säkerhet är att jag inte har någon borrmaskin men samtidigt vet jag ju inte ens om det behöver borras. Chefen svarade att han har en händig boendestödjare som anställd som skulle kunna ta med sig verktyg och borrmaskin. Han kommer klockan 10 idag och han kommer även fixa vissa möbler.

Andra kommuner och utförare borde ta efter

Jag måste säga att Livis verkligen bryr sig om sina klienter! Jag har hela tiden haft känslan att boendestödjarna finns där för min skull och att det är jag som bestämmer. De anpassar sig enormt mycket efter mig! Om jag någon gång skulle behöva handla på IKEA så menade en av boendestödjarna till och med att hon skulle kunna köra mig dit med sin privatbil och att Livis skulle stå för både bensinen och parkeringsavgifterna. Det är riktigt stort! Jag önskar verkligen att andra kommuner kunde ta efter och också börja sätta sina klienter i centrum.

Det är inte lätt att schemalägga sitt stödbehov

Nu är årets möte med biståndsbedömaren avklarat! Han kom fram till att jag ska ha kvar mina 18 boendestödstimmar även i fortsättningen. Han sa till oss att höra av oss om mina behov skulle ändras och jag skulle behöva fler eller färre timmar. Men ens stödbehov är inte lätt att förutse: vissa månader då allt flyter på bra behöver jag inte alla mina 18 timmar. Men vips så händer något oväntat nästa månad och de 18 timmarna räcker inte längre till.

Vägglössen krävde sina timmar

För ca 5 år sedan invaderades mitt bostadshus av vägglöss vilket gjorde att min lägenhet behövde förberedas för sanering: möblerna skulle ställas upp mot väggen, alla textilier inklusive kläderna behövde antingen tvättas i 60 grader eller torkas i torktumlaren och sedan förvaras i slutna sopsäckar. Det behövde dammsugas noggrant varpå dammsugarpåsen behövde kastas direkt. Det var mycket som behövde göras varför de 18 timmarna inte räckte till.

Även sovrumsbyte tog tid

Nu i december var det inte heller lätt att få boendestödstimmarna att räcka till: jag ville byta sovrum för jag stördes av olika anledningar av att vistas i mitt gamla sovrum. Jag ville att alla möbler och mina saker som hade legat i mitt gamla rum skulle flyttas till mitt nya sovrum, och det tog sin tid. Min boendestödjare fick sy nya gardiner och mörkläggningstyg så att de skulle passa för mitt nya sovrum. Och sedan var det såklart den sedvanliga städningen som behövde göras.

Många boendestödjare är flexibla

De flesta boendestödsbolag har varit flexibla med antalet boendestödstimmar. Om jag någon månad har behövt fler än 18 timmar har det oftast gått att ordna. Då har jag kommit överens med boendestödjaren om att hon t.ex. jobbar 22 timmar en månad för att endast jobba 14 timmar under nästa månad. Det har underlättat för mig enormt! Men jag har haft tur: jag vet tyvärr att inte alla utförare är lika flexibla.

Bättre med behovsstyrt boendestöd

Ibland har jag nästan varit orolig när allt flutit på bra och det inte skett något oväntat för då finns alltid risken att biståndsbedömaren börjar ifrågasätta om jag verkligen behöver alla mina timmar. Jag vet ju att det förr eller senare kommer att ske något oväntat varför det skulle bli en katastrof för mig om biståndsbedömaren drog ner mina timmar. På ett sätt var det bättre i min tidigare kommun där boendestödet var behovsstyrt: hade jag stora behov en viss vecka stannade boendestödjarna många timmar hos mig, annars blev det bara ett fåtal timmar.

Min nya boendestödjare är snabb

Sedan finns det också ett annat problem: min nya boendestödjare jobbar väldigt snabbt. Alltså inte slarvigt utan bara snabbt jämfört med alla mina tidigare boendestödjare. Hon är lika noggrann som alla andra men har ovanligt lätt för att hålla flera bollar i luften. Därför blir väldigt mycket gjort under boendestödstimmarna. Alltså mycket, mycket mer än vad jag någonsin hunnit med med mina tidigare boendestödjare. Ibland har jag haft känslan: “Oj, är vi redan klara?”

De flesta är inte lika snabba

Tänk om jag skulle säga till biståndsbedömaren att vi hinner jobba utan stress och han skulle dra ner mina boendestödstimmar p.g.a. det. Så länge jag har den här tjejen som boendestödjare skulle det kanske gå bra, men vad skulle hända den dagen hon slutar? Jag är 99% säker på att nästa boendestödjare inte kommer att vara lika snabb. Vem man har som boendestödjare styr ju också hur många boendestödstimmar man behöver! Sedan kommer jag troligtvis inte orka med den här takten i längden, men det är en annan femma.

Omöjligt att förutse sitt stödbehov

Det är inte lätt att förutse hur många boendestödstimmar man kommer att behöva och schemalägga sitt stödbehov. Ens behov beror på många faktorer: dels hur man själv har mått, dels om det skett något oväntat och dels vem man har som boendestödjare. Det bör alla biståndsbedömare ta hänsyn till när de handlägger ansökningar!

Träff med biståndsbedömaren

Idag har jag något mindre trevligt framför mig, nämligen möte med biståndsbedömaren för uppföljning av insatser. Mötet kommer att äga rum klockan 9 på hans kontor. Jag brukar alltid känna mig orolig inför dessa årliga möten, dock känner jag mig något mindre orolig i år än under de föregående åren. Detta för att jag för en gångs skull har samma biståndsbedömare som jag hade förra året vilket är mycket ovanligt. Han är dessutom väldigt trevlig! Så här orolig kände jag mig inför förra årets uppföljningsmöte och så här bra mådde jag efteråt.

Har haft olika mycket boendestödstimmar genom åren

Sedan 4-5 år tillbaka har jag 18 timmar boendestöd i månaden. Antalet boendestödstimmar jag haft har varierat under åren: för 12 år sedan fick jag beviljat 1,5 timmar boendestöd i veckan plus 2,5 timmar hemtjänst var tredje vecka, dock räckte inte det varför jag efter ett par månader fick 6 timmars boendestöd i veckan med bibehållen hemtjänst. Jag hade det så i några år tills hemtjänsten drogs in och boendestödet tog över hemtjänstens uppgifter. Efter ytterligare några år drogs timmarna ner till 18 timmar i månaden vilket motsvarar ca 4 timmar i veckan.

Ibland ska det sparas pengar

Detta innebär att jag som mest har haft 6 timmar boendestöd i veckan tillsammans med 2,5 timmars hemtjänst var tredje vecka. Som minst har jag haft boendestöd 1,5 timmar i veckan tillsammans med 2,5 timmars hemtjänst var tredje vecka och nu har jag alltså ca 4 timmar boendestöd i veckan utan hemtjänst. Man vet ju aldrig vad socialnämnden hittar på och om de nyligen har fått några riktlinjer gällande besparingar. Därför oroar jag mig varje år för om jag kommer att få behålla mina nuvarande boendestödstimmar eller inte.

Har just nu inga vettiga boendestödsrutiner

Den här gången kommer det vara mycket svårt för mig att redovisa vad boendestödstimmarna används till då ingenting är som det brukar vara. Jag bytte utförare kring årsskiftet och var först under matchningsprocess vilket innebär att jag fick träffa många olika boendestödjare i syfte att kunna välja ut vem jag ville ha som min ordinarie boendestödjare. Nu har jag ju valt ut en tjej som kommer att jobba hos mig 3 timmar i veckan men jag har hittills endast hunnit träffa henne 3 gånger. Därför har vi inte fått några rutiner än!

Måste ha med boendestödjaren på mötet

Tyvärr ville biståndsbedömaren att jag skulle ta med mig min nya boendestödjare till mötet. Jag brukar alltid träffa mina biståndsbedömare ensam, men i år känns det extrakonstigt att ha mig med sällskap då jag inte ens känner den här tjejen ordentligt varför det känns utelämnande att ha en total främling med mig på mötet! Tack och lov gick biståndsbedömaren med på att endast låta boendestödjaren vara med under den sista delen då vi diskuterar hur vi ska lägga upp boendestödet. Under den första delen kommer hon få sitta utanför och vänta.

Om drygt en timme kommer det vara dags att göra mig i ordning. Får se hur det kommer att gå den här gången. Skönt att inte vara lika nervös som förra året!

När LSS-insatser kostar pengar

Larsson skriver i sin bok LSS att insatserna enligt LSS i princip ska vara avgiftsfria, dock finns vissa undantag. Ett undantag i avgiftsbefrielsen är personlig assistans som ibland kan vara belagd med viss avgift (18 § LSS), ett annat är boende, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter (se 19 § LSS). Det är alltså aktiviteterna och boendet som kostar pengar, inte själva LSS-insatsen! Dock förutsätter avgiften att den enskilde har en inkomst i form av t.ex. sjukersättning eller sjukpenning alternativt kapital- eller arbetsinkomst så att hen kan betala.

LSS-insatser kan vara belagda med vissa avgifter

När det gäller fritidsaktiviteter kan avgifterna exempelvis avse entréavgifter och resekostnader. Bostad med särskild service har däremot en självkostnadsprincip som regleras i 2 kap 6 § kommunallagen vilket innebär att kommuner inte får ta ut högre avgifter än vad som motsvarar kostnaden för tjänsten. Kommuner får med andra ord inte tjäna pengar på att tillhandahålla LSS-insatser. Dessutom ska den enskilde tillförsäkras tillräckliga medel för sin försörjning. Avgiften måste vara skälig!

Kommuner får ta avgifter för gemensamma ytor i gruppbostäder

Däremot kan den enskilde ändå behöva betala onödigt mycket för LSS-insatser i slutändan. I RÅ 2005 ref. 28 slog Regeringsrätten fast att de gemensamma utrymmena får utgöra underlag för hyressättningen i bostad med särskild service. I praktiken innebär det att den enskilde dels måste betala hyra för sin egen lägenhet men dels även för sin del av de gemensamma utrymmena som är till för alla boenden och hela personalgruppen. Därför kan det trots självkostnadsprincipen vara betydligt dyrare att bo i gruppbostad än i en vanlig hyreslägenhet!

Klienten måste betala ledsagarens omkostnader

När det gäller ledsagarservice är det också illa. Själva tjänsten är avgiftsfri, men däremot slogs det fast i HFD 2011 ref. 8 att klienten måste stå för sin ledsagares omkostnader. Ja, ni hörde rätt! Det betyder alltså att om man har en funktionsvariation som gör att man behöver stöd med att t.ex. gå på bio, konsert eller en kortare utflykt så måste inte klienten bara betala sin egen entréavgift utan även ledsagarens! Vill klienten t.ex åka på en dagskryssning och en färdbiljett kostar 250 kronor måste klienten därmed betala sammanlagt 500 kronor!

Högst osannolikt för klienten att få ekonomiskt bistånd

Visst, Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar också att klienten kan ansöka om ekonomiskt bistånd för ledsagarens omkostnader vid behov. Men är det så att klienten har aktivitets- eller sjukersättning är det högst osannolikt att ekonomiskt bistånd kommer att beviljas enligt SoL. Sjukersättning på garantinivå är nämligen en betydligt högre summa pengar än riksnormen som reglerar beloppsnivån på ekonomiskt bistånd. Därför kommer socialnämnden troligen besluta att den enskilde har råd att stå för sin ledsagares omkostnader.

LSS inte gratis

Summa summarum: trots att själva tjänsten i LSS-insatser inte ska kosta pengar kan det ändå dölja avgifter bakom vissa LSS-insatser. Om klienten har en ledsagare, måste ju ledsagaren följa med på aktiviteten och därför blir klienten i praktiken tvungen att stå för sin deltagares entré- och färdbiljetter. Om den enskilde bor i gruppbostad och inte vill nyttja de gemensamma ytorna måste hen betala hyra för dessa ändå. Därför är inte LSS-insatser lika gratis som många tror!

Därför är det viktigt att ens boendestödjare har rätt egenskaper

Igår hade jag boendestöd igen, och det var tjejen som jag hade valt ut som min nya boendestödjare som kom hem till mig. Jag hade träffat henne endast en gång och det var när hon var hos mig för första gången. Senare på samma dag hade jag meddelat hennes chef att jag hade valt ut den här tjejen men sedan åkte jag till Finland och därefter har jag haft annat på onsdagar. Därför har jag haft andra boendestödjare hos mig sedan min Finlandsresa. Men igår var det alltså äntligen dags för henne att påbörja sitt uppdrag hos mig på allvar!

Kände mig osäker

Det kändes som att det var evigheter sedan vi hade träffats sist så jag hade nästan glömt bort hur hon var. När det plingade på dörren kände jag mig därför smått nervös och osäker igen. Hade jag verkligen valt rätt? Men när jag öppnade dörren och hon stod framför mig var alla mina tvivel som bortblåsta. Hon var precis lika underbar som jag mindes henne och jag visste direkt att jag hade valt rätt!

Hade levt i kaos

Ända sedan jag kom hem från Finland hade jag levt i total oordning. Garderoben hade varit nermonterad sedan renoveringen och möbler skulle behöva hitta nya platser då hantverkarna hade menat att garderoben inte skulle få plats där den hade stått innan. Eftersom jag visste att allt skulle behöva flyttas men inte visste vart hade hela garderobens innehåll legat i soffan och på golvet i mitt sovrum. Jag hade ingen koll på var jag hade mina kläder och vad som var smutsigt och vad som var rent. Allt var minst sagt kaos!

Är fortfarande nöjd med henne

Boendestödjaren tog tag i kaoset med en gång. Hon mätte möblerna och avstånden i sovrummet noggrant för att försäkra sig om att allt skulle få plats: garderoben, bokhyllan, skrivbordet, soffan och sängen som jag inte skaffat än. Samtidigt som vi flyttade på möblerna och fyllde garderoben med kläderna som låg överallt i rummet passade hon på att dammsuga och damma ordentligt innan vi skulle ställa om möblerna. Nu går det att bo i mitt sovrum igen! Jag är fortfarande nöjd med mitt val av boendestödjare.

Viktigt med rätt boendestödjare

Jag kom att tänka på hur otroligt viktigt det är att ens boendestödjare har rätt egenskaper. I mitt fall behövs det någon som har lätt för att initiativ, orkar arbeta med “tråkiga” sysslor som städning, har en känsla för ordning och ser vad som behöver göras. Någon som däremot endast behöver boendestöd av sociala anledningar tycker kanske inte att det är lika viktigt med en boendestödjare som är en fena på att hålla ordning men däremot någon som har en mycket varm personlighet och är lätt att prata med. Alla har olika behov!

Nu har jag en ny boendestödjare

Som ni vet så har jag nyligen tvingats byta boendestödsutförare. Eftersom jag inte visste vilket företag jag ville ha som ny utförare, kontaktade jag många olika företag och ställde frågor till dem. Jag fastnade direkt för Livis Omsorg, men eftersom jag fortfarande var osäker stämde jag möte med chefen på företagets kontor. Efter mötet var jag helt säker: Livis skulle bli min nya utförare! Därför skrev jag 11 A 44 sidor till dem för att förklara vad jag behövde hjälp med och vad jag söker för egenskaper hos boendestödjare. Jag hade detta brev som utgångspunkt.

Ville boka in boendestödstimmar med många

Eftersom jag lägger stort värde på personkemi, ville jag träffa många av Livis anställda boendestödjare och se dem arbeta först innan jag skulle bestämma mig vem jag ville ha som min nya boendestödjare. Anledningen till att jag se dem arbeta istället för att bara stämma träff med dem på Livis kontor var att alla kan lova guld och gröna skogar när man väl träffas, men om man faktiskt är engagerad i sitt arbete är en annan femma. Någon kan verka trevlig på mötet, men sedan kan det visa sig att hen bara vill fika istället för att utföra praktiskt arbete.

Alla har varit seriösa

Alla boendestödjare som Livis hittills skickat hem till mig har varit trevliga. Alla har haft olika sätt: vissa har presenterat sig själva mycket utförligt medan andra har inte berättat mycket om sig själva utan börjat arbeta direkt. Vissa har haft med sig mina 11 A4-sidor och ställt följdfrågor om det jag skrivit medan andra har inte kommenterat brevet så mycket. Men det som är gemensamt för dem är att alla har tagit boendestödsuppdraget på allvar. Ingen har pillat med sin mobiltelefon under arbetstid, och alla har passat tiderna och arbetat alla sina timmar.

Blev nöjd med bemötandet

Endast vid ett tillfälle blev det strul: jag hade bokat in en tjej som aldrig dök upp. När jag kontaktade Livis för att höra vad det berodde på fick jag återkoppling direkt. Chefen visste inte varför boendestödjaren inte hade dykt upp men han bad mig hemskt mycket om ursäkt och frågade om jag ville att någon annan skulle komma hem till mig på samma dag i hennes ställe eller om jag föredrog att spara in timmarna till ett senare tillfälle. Jag blev mycket nöjd med bemötandet jag fick, och det var självklart inte chefens fel att hans anställd inte hade dykt upp!

Fick en bra magkänsla

Den senaste gången jag hade boendestöd öppnade jag dörren som vanligt när det plingande, och bakom den stod en vänligt leende tjej. Jag fick en mycket bra känsla med en gång och kände på mig direkt att hon eventuellt skulle kunna passa som min nya boendestödjare. Under tiden hon var hos mig blev jag mer och mer övertygad: hon jobbade mycket snabbt och vi fick mycket gjort trots att vi endast hade bokat två timmar. Till slut talade jag om för henne att jag hade valt ut henne och jag skrev även ett mejl till chefen och informerade honom om mitt val.

Hon är heltidsanställd

Det visade sig att tjejen är heltidsanställd hos Livis och kommer endast vara tillgänglig för mig 3 timmar på onsdagsförmiddagar. Därför bestämdes det att jag ska ha boendestöd på onsdagar, då kommer den här tjejen arbeta hos mig ca 12 timmar i månaden. Eftersom jag har 18 boendestödtimmar i månaden, står det mig fritt att boka den anställd jag vill för de resterande timmarna. Jag har träffat flera anställda och får välja och vraka själv. Eftersom olika personer är duktiga på olika saker och kan olika tider och dagar kommer jag boka olika personer varje gång.

Om det är så att jag har någon föreläsning eller något annat på en onsdag och måste omboka boendestödet så får jag först kolla med den här tjejen som alltså blir min ordinarie boendestödjare om hon fått några avbokningar och kan komma någon annan dag. Om det inte är fallet så får jag boka en vikarie i hennes ställe. Återigen står det mig fritt att välja vilken anställd jag vill boka in som vikarie och jag behöver inte boka samma person varje gång. Jag kommer också ta hänsyn till vem som kan den tiden och dagen som passar mig bäst.

Var något alldeles extra

Jag vet inte riktigt varför jag valde ut just den här tjejen som min ordinarie boendestödjare, jag kan nog inte sätta ord på vad det var. Alla som har varit hos mig har varit trevliga och skötsamma men den här tjejen var något alldeles extra. Jag tror nog att hon liknade min förra boendestödjare väldigt mycket! Hon verkade känna på sig direkt vad jag behövde hjälp med utan att jag behövde förklara. Jag kände mig väldigt avslappnad med henne, och jag tror inte att jag kommer att behöva ångra mitt val.

För vissa moment krävs språkkunskaper

I diskrimineringslagen finns sex diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet, etnicitet, funktionsnedsättning, ålder och sexuell läggning (se 1 kap. 5 § diskrimineringslagen). Därför får arbetsgivarna inte diskriminera en arbetssökande baserad på exempelvis etnicitet eller funktionsnedsättning utan alla med de rätta kvalifikationerna ska ha lika möjlighet att söka och få arbetet.

Etnicitet en av diskrimineringsgrunderna

Det är diskrimineringsombudsmannen (DO) som utövar tillsyn att lagen tillämpas. Ibland vill äldre inte ta emot hemtjänstpersonal med utländsk härkomst, men enligt DO:s uttalande klassas det som diskriminering om kommunerna går vårdtagarna till mötes och låter dem endast ta emot personal med svensk härkomst. Detta eftersom etnicitet är en av de punkter som skyddas i diskrimineringslagen.

Totalt förståeligt

Jag tycker att det är förståeligt att man inte får välja bort personal baserad på etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller liknande grunder, men i vissa fall kan det finnas en aspekt här, nämligen språket. Statistiskt sett sammanfaller ofta bristande svenskkunskaper med utländskt ursprung, dock måste det såklart inte vara så: en etnisk svensk kan ha bott en större del av sitt liv utomlands och glömt sin svenska. På samma sätt kan en invandrare ha bott här länge alternativt ha lärt sig flytande svenska ovanligt fort.

Allt blev tokigt

Att medborgarskap och föräldrarnas födelseland inte behöver sammanfalla med språkkunskaper fick jag bistert erfara en gång för flera år sedan. Jag hade önskat mig en finsk godman och fick min önskan uppfylld. Hon hade ett finskt namn, finska föräldrar och ett finskt medborgarskap. Problemet? Hon kunde inte ett ord finska! Och jag brydde mig självfallet inte om hennes nationalitet, det enda viktiga för mig var flytande språkkunskaper i finska! Vilket alltså inte var fallet i hennes fall.

För städning behövs inga språkkunskaper

När det gäller boendestöd bryr jag mig inte så jättemycket om boendestödjaren som kommer hem till mig och endast utför städningen kan svenska eller inte. Det enda viktiga för mig är att boendestödjaren förstår vanliga ord som “dammsugare”, “städskåp” och andra basord. Dock är det viktigt att jag har någon kontaktperson på företaget som jag kan kontakta ifall jag måste fråga något viktigt och jag känner att jag inte kan kommunicera med boendestödjaren. Alternativt får en vikarie om jag någon gång skulle behöva någon som kan svenska.

Behöver även hjälp med annat

Men det är inte alla gånger det ska städas utan jag behöver även hjälp med annat: postsortering, läsning av manualer, ifyllning av blanketter, telefonsamtal till hyresvärden samt någon att resonera med vad som ska slängas, För dessa tillfällen behöver jag inte bara någon som kan svenska utan någon som kan flytande svenska, förstår alla nyanser i språket och uttalar orden på ett sätt som jag är van vid. Jag har svårt att förstå någon som uttalar allt på ett annat sätt. Problemet behöver inte handla om brytning utan kan även vara en annan dialekt.

Har svårt för kroppsspråk

Anledningen till att det är viktigt för mig med uttalet och förståelsen av nyanserna är att jag har på grund av min Aspergers syndrom svårt för att använda kroppsspråk. Jag har även svårt för bilder och kommunicerar därför endast muntligt eller skriftligt. Vidare har jag svårt för att generalisera och kan därför ha svårt för att härleda vad ett ord skulle kunna betyda om allt uttalas på ett annat sätt. Jag har lika svårt för att förstå vissa norrländska och skånska dialekter som utländska brytningar.

Behöver någon att kommunicera med

Eftersom jag är så här beroende av verbal kommunikation, måste jag tyvärr vid vissa boendestödstillfällen (dvs när det utförs annat än städning) tacka nej till personal som jag inte kan kommunicera med. Jag har varit gift med en man från Nordafrika och har självklart inga synpunkter gällande etnicitet, hudfärg, nationalitet och religion. Det enda jag behöver är någon som jag kan prata med!

Därför bör du som boendestödjare gå försiktigt fram

Vem som helst skulle nog uppleva det som jobbigt att visa upp innehållet på alla sina skafferier, garderober, byrålådor och kylskåp för totala främlingar, men tänk dig om dessa främlingar dessutom skulle öppna och läsa alla dina brev? Precis den situationen kan man hamna i när man har nya boendestödjare.

Har haft främlingar hemma

Ni som brukar följa min blogg vet att jag nyligen har tvingats byta boendestödsutförare. Sedan årsskiftet har jag varit under matchningsprocessen vilket innebär att jag tagit emot olika boendestödjare varje gång jag haft boendestöd. Detta för att jag ska kunna träffa så många kandidater som möjligt innan jag bestämmer mig för vilken av dessa kandidater jag vill ha som min ordinarie boendestödjare. Från och med årsskiftet har jag därför haft en del främlingar i mitt hem.

Matchningsfasen viktig

Jag tycker själv att det här med matchningsprocessen är jättebra och jag har valt att fullfölja den eftersom det är viktigt för mig att få en så matchande boendestödjare som möjligt. Dock kommer den såklart med en baksida: under matchningen har jag varken haft någon kontinuitet eller trygghet eftersom alla dessa kandidater är totala främlingar för mig. Däremot har det varit nödvändigt för mig att fullfölja den för det skulle inte bli bra om jag skulle avbryta matchningen och bara välja ut den första bästa.

Allt hade börjat samlas

Det som har varit svårast för mig under matchningsprocessen är posten. Det känns jättekonstigt för mig att låta någon som jag aldrig har träffat förut läsa min post varför jag inte velat att boendestödjarkandidaterna gör det. Men förrförra veckan insåg jag plötsligt att ingen hade tagit hand om min post sedan mitten av december då min gamla boendestödjare hade avslutat sitt uppdrag. Allt hade börjat samlas: Massor av reklam (ja, trots ingen reklam-skylten i brevlådan), brev, räkningar och tandläkarkallelser låg runt överallt i lägenheten!

Ville avbryta

Till slut bad jag en av boendestödjarkandidaterna om hjälp med posten och vi fick en del gjort. Men efter ett tag ville jag att vi skulle avbryta och börja göra annat. Jag kände mig inte mentalt redo för att låta henne hålla på alltför mycket eftersom jag inte kände henne. Men det viktigaste var att vi kunde konstatera att jag inte hade några obetalda räkningar eller något annat viktigt jag hade missat så jag blev nöjd! Resten kan än så länge vänta trots att det blir oordning.

Inget personligt

Att jag bad om att få avbryta postsorteringen och uttryckte att jag ville göra annat var absolut inget personligt mot boendestödjaren utan mitt problem handlade om situationen: det skulle nog kännas konstigt för nästan alla människor att låta en främling gå igenom ens post, och jag har faktiskt insett att jag behöver lära känna min framtida boendestödjare närmare innan jag låter hen engagera sig i posten fullt ut. Som tur var förstod boendestödjaren mig och var med på noterna.

Blir nog bättre tids nog

När du som arbetar som boendestödjare går hem till en ny klient, är det viktigt att du går försiktigt fram precis som mina boendestödjare gjort. Tids nog kommer klienten förhoppningsvis känna sig helt bekväm med dig och låta dig hjälpa hen med allt hen behöver hjälp med!