Därför är det viktigt att lyssna på autister utan förbehåll

När vi autister försöker förklara för vår omgivning att vi upplever något som jobbigt har omgivningen ofta en tendens att tolka oss på sitt sätt. Även om vår omgivning skulle vara tolerant och vilja väl är det mänskligt att utgå ifrån sig själv och sina egna erfarenheter. Det finns därför en överhängande risk att vår samtalspartner inte alls förstår vad vi menar trots att vi själva upplever att vi varit tillräckligt tydliga när vi redogjort för våra svårigheter. Detta eftersom begrepp som “jobbigt” och “svårigheter” betyder olika saker för olika människor.

Föredrar alternativa uppgifter

Själv har jag svårt för gruppaktiviteter och -möten. Om vi leker med tanken att jag skulle vilja läsa en intressant distanskurs med vissa obligatoriska träffar, skulle jag i första hand försöka övertala kursanordnaren att få slippa dessa och få alternativa uppgifter. Om det inte skulle gå skulle jag eventuellt kunna gå kursen ändå och försöka stå ut med de obligatoriska träffarna, men endast under förutsättning att träffarna verkligen är ytterst få till antal och att kursen är tillräckligt intressant så att det blir “värt” för mig att stå ut med träffarna.

Ogillar verkligen fysiska träffar

Sanningen är att jag verkligen ogillar fysiska träffar i samband med exempelvis studier. Under min studietid på en folkhögskola gick det för sig endast eftersom jag visste om att det handlade om en ytterst begränsad tidsperiod. Ändå mådde jag i slutet av termin 2 så dåligt av de fysiska träffarna (vi hade skola 3 dagar i veckan) att det blev för mycket för mig och jag tvingades stanna hemma under de sista månaderna. Min kropp klarar nämligen inte av att hantera för frekventa fysiska träffar utan jag bryter alltid ihop till slut.

Orsakar förvåning

Jag har märkt att jag sällan blir förstådd när jag uttrycker att fysiska träffar inte ger mig något utbyte, att jag inte lär mig något på det sättet och att jag mår dåligt av dem. Oftast upplever jag att jag har uttryckt mig tillräckligt tydligt, men efter ett tag har andra ändå blivit förvånade när det kommer fram att jag verkligen menar det jag har sagt. “Men får du verkligen inte ut någon behållning av dessa träffar? Tycker du inte att de åtminstone är lite givande? Du kanske bara blir trött efteråt men ändå får ut något i slutändan?”

Blir feltolkad

Jag blir alltid lika förvånad över dessa kommentarer och undrar om jag inte varit tillräckligt tydlig när jag sagt att jag har svårt för fysiska träffar och att dessa inte ger mig någonting. “Jo, det har du sagt, men jag har ändå tolkat dig som att du bara inte är så jätteförtjust i dem och lätt blir trött. Jag trodde ändå att du åtminstone skulle få någon behållning av dem.” Och då blir jag ofta uppgiven och undrar på vilket sätt jag borde uttrycka mig så att jag blir förstådd.

Hamnar på minus

Låt oss leka med tanken att det finns en skattningsskala mellan -10 och 10 där 0 står för total neutralitet, -10 för det mest negativa och 10 för det mest positiva. Om jag skulle skatta fysiska träffar skulle jag kunna skatta ungefär så här: den sociala interaktionen 0, den mentala utmattningen -2, meningsfullheten -2 och mitt dåliga mående efteråt -4. Då blir ju medelvärdet -2 och jag “förlorar” på träffarna! Dock är inte siffran så hög som -9 vilket gör att träffarna i värsta fall kan vara genomförbara för mig om jag av någon anledning inte skulle få slippa dem.

Stor skillnad

Jag har förstått att andra människor tolkar mig helt annorlunda när jag säger att jag inte får något ut av träffarna. De tror förmodligen att jag menar ungefär att den sociala interaktionen får siffran 3, tröttheten efteråt siffran -1, mitt psykiska mående efteråt siffran 0 och meningsfullheten siffran 0. Då skulle ju medelvärdet bli 0,5 och jag skulle “vinna” på att gå på träffarna. Men sanningen är att det är stor skillnad på att hamna på över 0 än att hamna under. Allt över 0 gör ju att träffarna blir värt mödan!

Många värdesätter social gemenskap

Anledningen till att många misstolkar mig är att att de troligen själva skulle få ett så högt medelvärde som 7 eller 8 om de skulle ombes att skatta fysiska träffar enligt dessa parametrar. Detta eftersom andra människor brukar ha stort behov av social gemenskap och bli mest produktiva av gruppdiskussioner. Andra människor kan bli totalt chockade när de förstår att jag verkligen hamnar på minus men att jag kan stå ut med fysiska träffar i en begränsad omfattning om det absolut inte finns något annat alternativ!

Viktigt att lyssna utan förbehåll

När du kommunicerar med någon med Aspergers syndrom eller autism, bör du försöka lägga dina egna erfarenheter och värderingar åt sidan. Även om du inte kan förstå hur någon kan hamna på minus av sociala träffar för du tycker att social gemenskap är det som gör livet värt att leva är det inte säkert att en autist upplever saken på samma sätt. Jag vet att det är lättare sagt än gjort, men försök lyssna på autisten utan förbehåll!

Boka mig för en föreläsning

Paula Tilli föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv.

Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv. Skicka en förfrågan om föreläsning genom att fylla i det här webbformuläret.

Mina böcker

Köp min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom hos Gothia Fortbildning, Bokus eller Adlibris.

Låna min bok På ett annat sätt på biblioteken i Stockholm, Göteborg eller Malmö.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *