Därför kommer inte eleven till skolan trots anpassningar

När jag föreläser om Aspergers syndrom och autismspektrumtillstånd för skolpersonal, har jag inte sällan träffat lärare som försökt göra allt för att anpassa skolan för elever med speciella behov. Ibland har dessa anpassningar fungerat, men ibland inte och eleven har vägrat gå till skolan trots anpassningarna. Att eleven inte kommer till skolan trots anpassningar kan ha flera anledningar såsom:

1. Skolan har gjort fel anpassningar som inte passat eleven i fråga. Många som har läst om Aspergers syndrom och autism vet om att många av oss aspergare kan vara intryckskänsliga, och därför har vissa människor försökt ta hänsyn till mig genom att minimera syn- och hörselintrycken när de haft med mig att göra. Men jag har till skillnad från många andra med Aspergers syndrom inte känsliga sinnen på det här sättet och därför har dessa anpassningar inte haft någon effekt på mig. Mitt enda riktigt känsliga sinne är nämligen mitt smaksinne!

2. Anpassningarna som gjorts har passat eleven men de har inte varit tillräckliga. Eleven i fråga kanske är intryckskänslig och skolan har minimerat intrycken vilket har underlättat elevens skolsituation något. Däremot kan skolan ha helt missat att göra andra nödvändiga anpassningar som anpassade skoluppgifter, möjligheten att slippa grupparbeten och liknande nödvändiga åtgärder.

3. Eleven känner sig utanför, förstår inte de sociala koderna och har därför panik inför skolan. Skolan kanske har anpassat både studiemiljön och skoluppgifterna, men känslan att vara annorlunda och att inte förstå sig på omvärlden kan vara riktigt skrämmande. Och jo, vissa känner sig utanför även i en specialskola! För vissa elever med Aspergers syndrom eller autism är en enskild undervisning tillsammans med läraren den enda fungerande lösningen.

4. Lärarens undervisningsmetoder passar inte eleven i fråga. Det är vanligt att elever med Aspergers syndrom och autismspektrumtillstånd lär sig på ett annat sätt. Någon kanske kan endast ta emot ny information genom bilder, någon annan måste koncentrera sig på ett och samma ämne flera veckor i rad utan att behöva tänka på andra ämnen, någon elev kanske lär sig bara saker teoretiskt, någon bara praktiskt och så vidare. Själv lär jag mig nya saker endast genom text, och när många lärare ritade mindmaps under min skoltid blev jag förvirrad för mindmapsen störde bara min inlärningsprocess.

4. Eleven upplever att det känns tråkigt och meningslöst att vara i skolan. Och nu menar jag inte lite småtråkigt som de allra flesta av oss kan känna på måndagsmorgnarna, utan riktigt, riktigt tråkigt. Till och med till den graden att det går ut över resten av livet och hela livslusten försvinner. Själv tyckte jag att det var riktigt tråkigt i skolan och jag kunde inte tvinga mig själv att lära mig ämnen som inte intresserade mig. Jag löste visserligen problemet genom att dagdrömma på lektionerna utan att ta in något alls av undervisningens innehåll.

5. Eleven kommer inte iväg till skolan. Barnet kanske vill men planeringen på morgnarna känns så enegikrävande att det inte är värt besväret. Barnet stannar hemma som en energisparande åtgärd eftersom omgivningen inte har förstått att barnet skulle behöva hjälp med tidsplaneringen, packandet av solväskan och annat nödvändigt.

6. Eleven har ingen energi att gå till skolan. Vissa barn med Aspergers syndrom orkar bara vara i skolan på deltid, andra orkar inte alls. När jag pluggade på Ågesta Folkhögskola, blev jag helt utmattad trots att det var en specialanpassad linje för elever med Aspergers syndrom. Skolan var mysig och personalen hur fin och förstående som helst, men ändå började jag stanna hemma mer och mer trots att vi endast hade undervisning 15 timmar i veckan. Under de sista månaderna var jag tvungen att stanna hemma helt för jag klarade inte av att vara i skolan.

Vad var det som gjorde mig så utmattad? Jag vet inte, jag kan inte förklara det med ord. Jag visste bara att jag inte skulle klara något mer. Därför fick jag möjlighet att plugga hemma under de sista månaderna. Det var den enda anpassningen som fungerade för mig. Ändå minns jag tillbaka Ågesta-tiden med värme idag för skolpersonalen var hur gullig som helst!

Boka mig för en föreläsning

Paula Tilli föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv.

Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv. Skicka en förfrågan om föreläsning genom att fylla i det här webbformuläret.

Mina böcker

Köp min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom hos Gothia Fortbildning, Bokus eller Adlibris.

Låna min bok På ett annat sätt på biblioteken i Stockholm, Göteborg eller Malmö.

10 tankar kring ”Därför kommer inte eleven till skolan trots anpassningar

  1. Josephine

    Hej Paula.

    Jag har en fråga kring Aspergers syndrom som jag undrar över. Jag har själv diagnosen och undrar hur man berättar för sina vänner, familj osv att man måste få hålla på med ett visst specialintresse, att man helt brinner för det och blir tokig om man inte får hålla på med det.

    När jag håller på med mitt specialintresse,så blir jag helt inne i det och mår bra av det. Jag brukar skriva berättelser via text tillsammans med folk jag inte känner via Skype. Det är något som får mig att må bra, eftersom jag får tänka till, använda hjärnan och fantisera fritt.

    Detta går förstås ut över min sovtider på kvällarna, så jag blir trött och slut dagen efter och behöver sova under dagtid.

    Jag har snackat med min mamma, pappa och syster om det och jag har fått tider som jag ska hålla mig till kvällstid, ändå gör jag inte det. Kommer i säng sådär en timma efter utsatt tid och stänger av datorn 45 min efter utsatt tid.

    Hur ska jag kunna bryta upp vid utsatt tid, så att jag inte sitter för länge vid datorn på kvällen?

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Jag förstår dig verkligen och jag känner igen mig när du beskriver hur man verkligen kan vara inne i något! Jag antar att du har någon sysselsättning på dagarna som gör att du måste gå upp på morgonen för annars känner jag aspergare som kan hålla med sina specialintressen fram till småtimmarna utan problem om de får sova hur länge de vill på morgnarna. Jag har själv funderat på vad det är som gör att jag klarar av att lägga mig på kvällarna och jag har kommit fram till att det är min trötthet som gör att jag är tvungen att gå och lägga mig även om jag inte vill. Jag tror att man själv måste vara tillräckligt motiverad för att kunna bryta upp, och i mitt fall är det min enorma trötthet som motiverar mig. Skulle det kanske fungera för dig att sätta sovtiden t ex en timme innan du egentligen behöver lägga dig? Om du t ex behöver lägga dig kl 23 kan du kanske bestämma dig att du går och lägger dig kl 22 och då gör det inte så mycket om du stannar uppe till 23? Annars kan du kolla med din familj om det skulle fungera med belöningar, men som sagt måste du själv vara tillräckligt motiverad för att sova i tid för annars kommer det nog inte att funka. Hoppas du hittar någon lösning som fungerar!

      Svara
      1. Josephine

        Hej Paula.

        Jag är alltid inne i något jag gör och kan hålla på med det i timmar. Jag jobbar bara 4 timmar i veckan, måndag och onsdag från 13:00-15:00.

        Det spelar i detta fall ingen roll om jag är trött, håller jag med mina specialintressen, så kan jag sitta hur länge som helst egentligen. Jag får ju sova så länge jag vill på morgonen, eftersom jag börjar så pass sent på dagen. Det gör då ingenting för mig om jag äter frukost och sedan drar till sängen för att sova igen.

        Det där med att sätta sovtiden en timma tidigare och sedan stanna till 23 har jag också tänkt på, så alarmet ringer klockan 22 och jag stannar uppe till 23.

        Vardagar får jag i så fall ställa alarmet till 21, eftersom jag får sitta 22 och sedan när jag får sitta till 23, så ställer jag 22 och när det är 00.00, så ställer jag larmet till 23.

        Nu kommer ju jag att skaffa hundvalp, så jag måste ju tänka på det också. Jag vet inte riktigt hur allt kommer att gå, men jag kommer definitivt få ordning på mina läggtider nu när jag får hem min valp. Det kommer bli som att ha småbarn.

        Svara
        1. Paula Tilli Inläggsförfattare

          Vad bra att du åtminstone kan sova på morgnarna, då behöver du inte leva med ständig sömnbrist. Men allt kommer säkert lösa sig när du skaffat hundvalpen för då kommer du ha en anledning till att gå upp på morgnarna och då kommer du förhoppningsvis lägga dig tidigare. Vad roligt med hundvalpen, det skulle jag också vilja ha men tyvärr saknar jag orken 🙁

          Svara
  2. Pingback: Lärande, teori o prakrik | Pearltrees

  3. Pingback: Därför kommer inte eleven till skolan trots anpassningar | Våga Vara Du

  4. Lotta

    Hej Paula!
    Har en son som nr 4 stämmer in på. Skolan är tråkig och meningslös. Finns något ämne som passar men han går till skolan endast för att träffa kompisarna. Du skriver att du dagdrömde dig genom tråkiga lektioner. Hur gick det för dig med betyg? Uppenbarligen har du kommit klarat dig vidare i livet. Vi är nöjda att han är i skolan och mår bra eller iallafall ok men det är dom inte från skolans håll. Han måste prestera!! Har du några tips på hur vi kan tänka, göra, säga till skolan? Han går i högstadiet..
    Hälsningar Lotta

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Hej Lotta! Vad tråkigt att höra att din son inte blir förstådd i skolan. Du kan alltid skriva ut information och dela ut det till lärarna för det låter som att de saknar kunskap och förståelse. Det är också viktigt att undervisningen och uppgifterna anpassas efter honom så att han får de rätta förutsättningarna.

      Själv fick jag dåliga betyg i nästan alla ämnen förutom språk eftersom grammatik var mitt stora specialintresse. Det här med att klara sig i livet är intressant för jag har stora kunskapsluckor och folk kan ibland bli paffa när de märker att jag inte kan eller vet saker som är självklara för dem. Jag har boendestöd, skulle aldrig klara av att skaffa familj och jag levde i flera år med aktivitetsersättning och många har därför tyckt att jag inte har klarat mig bra i livet. Men jag mår bra och är lycklig och det är därför jag själv anser att jag har klarat mig 🙂

      Svara
      1. Fia

        Blev varm i hjärtat när jag läste ditt svar, för visst är det väl det allra viktigaste, det vill alla vill. Att man må bra och vara lyckliga.

        Svara
  5. Pingback: Anpassningar | Pearltrees

Lämna ett svar till Josephine Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *