Kategorier
Asperger och andra diagnoser

Därför måste inte alla med ADHD vara hyperaktiva

Snälla, hjälp mig att sprida budskapet genom att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Det var 2003 som jag fick mina diagnoser Aspergers syndrom och ADD. Det finns ofta mycket förvirring kring ADD och många påstår diagnosen vara föråldrad. Själv har jag ibland börjat säga att det är ADHD jag har och förklarat saken lite närmare. På det sättet undviker jag förvirring.

Skillnaden på ADHD och ADD?

På den tiden jag fick min diagnos användes begreppet ADD flitigt av många i folkmun. Men ju fler läkare jag träffade, desto fler började kalla min diagnos för ADHD.

När många läkare skrev i sina utlåtanden att jag hade ADHD, rättade jag dem och förklarade att det var ADD jag hade, inte ADHD, eftersom jag saknade hyperaktiviteten. Men jag fick till svar att både ADHD och ADD nuförtiden brukar gå in under diagnosbegreppet ADHD. Själv var jag mycket förvirrad och undrade vad det var för diagnos jag hade egentligen.

Det finns tre olika subtyper av ADHD

När jag läste den senaste och reviderade upplagan av Christopher Gillbergs bok Ett barn i varje klass: om ADHD och DAMP, fick jag en förklaring. Gillberg förklarar i boken att begreppet ADD användes förr i tiden men att allt numera går under paraplybegreppet ADHD om man ska utgå ifrån DSM.

Det finns tre typer av ADHD: ADHD dominerad av uppmärksamhetsbrist, ADHD dominerad av såväl överaktivitet som bristande impulsivitetskontroll och en kombinerad form. Därför gör jag inte fel om jag kallar min diagnos för ADHD. Alla dessa typer av ADHD finns att läsa om i vår nuvarande diagnosmanual DSM-5.

ADD syftar på den första subtypen

När man talar om ADD, syftar man på den förstnämnda subtypen, det vill säga ADHD:n dominerad av uppmärksamhetsbristen. Och det är alltså den formen jag har! Jag är extremt hypoaktiv, det vill säga underaktiv, men disträ och har svårt för att hålla uppmärksamheten inför uppgifter som inte intresserar mig. Jag kan bli mycket stressad av hyperaktivitet eftersom jag behöver planera och ta det lugnt, och jag mår dåligt av impulsivitet.

En impulsiv ADHD-person kan tvärtom bli stressad, irriterad och uttråkad i mitt sällskap eftersom jag absolut inte vill ta dagen som den kommer utan jag måste alltid planera framåt!

Den kombinerade formen brukar associeras till ADHD

I folkmun brukar den tredje gruppen, det vill säga den kombinerade formen, associeras mest med ADHD: det vill säga personer som både har en upppmärksamhetsstörning och är överaktiva och impulsiva. Men för att få diagnosen ADHD räcker det alltså med att endast ha en uppmärksamhetsstörning utan hyperaktivitet och impulsivitet, och man kan också vara överaktiv och impulsiv utan att ha svårt med uppmärksamheten. Alla med ADHD är därmed inte överaktiva och impulsiva, och alla har inte en uppmärksamhetsstörning!

Det är irrelevant för mig vad min diagnos heter

Dock gillar jag inte att fastna för vad olika diagnoser heter, och jag anser inte heller att det är speciellt intressant. Det är nämligen totalt irrelevant för mig om min diagnos kallas för ADHD, ADD eller något annat utan det viktiga är att jag blir förstådd och får det stöd jag behöver! Därför fokuserar jag aldrig på sådana här detaljer på mina föreläsningar utan jag fokuserar endast på förståelse och bemötande.

Blir orolig om åhörarna fastnar för diagnosbegreppen

Om åhörarna på mina föreläsningar fastnar alltför mycket för detaljer kring de exakta skillnaderna mellan diagnosbegreppen ADHD och ADD och vilken diagnosmanual som säger vad men inte diskuterar något annat kring föreläsningen, blir jag lite orolig: då börjar jag fundera på om de tagit in vilka saker som är viktiga att ta hänsyn till när det gäller empati, strategier och bemötande (även om det såklart är intressant att diskutera diagnosbegreppen också)!

Det är nämligen förståelsen som är huvudsyftet med mina föreläsningar, inte att debattera om diagnoserna borde kallas för autismspektrumtillstånd eller Aspergers syndrom, eller ADHD eller ADD, och om det är ICD eller DSM som borde vara mest korrekt!

17 svar på ”Därför måste inte alla med ADHD vara hyperaktiva”

Jag har bara Aspergers syndrom och inte ADHD eller ADD.
Asperger och ADHD ligger ju inom samma familj av neuropsykiatriska funktionshinder.
Det var ju skönt att man fick en diagnos iallafall år 2000 efter att alla besök på BUP i min barndom.
Hur många gånger har man inte lekt i sandlådan hos BUP det som heter ericametoden, lekterapi både som 5 åring och som 16 åring. Har du lekt i BUP s sandlåda Paula?

Jag förstår att det var skönt för dig att få diagnosen! Själv kände jag likadant.

BUP:s sandlåda? Nej, där har jag aldrig lekt. Jag visste inte ens om att BUP hade sandlådor. Jag är ju inte uppvuxen i Sverige, men jag var aldrig patient på den finska motsvarigheten för BUP heller. Vad är syftet med sandlådan? Är syftet att barnet ska lära sig socialt samspel i sandlådan eller är det för att utredarna ska bedöma om man leker på ett socialt avvikande sätt? Jag gissar att syftet är det sistnämnda. Dock är jag lite tveksam till att man kan ställa en diagnos på någon enbart genom att iaktta hur personen leker i sandlådan, men det kanske BUP inte heller gör/gjorde.

Svara

Det syftar till ”information om barnets psykologiska utveckling och hälsa” , ericametoden, sk lekterapi har jag googlat fram nu.
Som väl är har kunskapen gått framåt sedan jag gick på BUP på 80 talet och 90 talet angående Aspergers syndrom.
Vad heter finska BUP då?
Min BUP psykolog hade svårt att ta in verkade det som att ta när jag kontaktade henne , eftar att ha fått en Asperger diagnos för hon var okunnig om det.
Det var prat om mitt dåliga självförtroende bara på BUP.
Ericametoden, sk lekterapi, barnet bygger upp sin egen värld med leksaker, det kommer från ericastiftelsen utvecklat i Sverige på 1940 talet av läkaren Gösta Harding.

Okej. Ericametoden var helt ny för mig!

Vi har inget utbrett och enhetligt begrepp för ”BUP”. Dock har vissa öppenpsykiatrienheter avdelningar för barn och unga, och de kallas för ”lasten psykiatrin poliklinikka”, ”nuorten psykiatrin poliklinikka”, ”lasten ja nuorten psykiatria” eller liknande. Jag tror att det är lite olika vad dessa psykiatriska enheter heter. Det är svårt att översätta begrepp som ”BUP”, ”habiliteringen” och andra liknande begrepp till andra språk för dessa är typiska för Sverige och det svenska samhället! Man kan såklart träffa en psykolog när man är barn eller ungdom oavsett vilket land man bor i, men sånt är alltid organiserat på olika sätt i olika länder.

Jag hoppas att det finns lite mer kunskap på BUP idag än vad som var fallet förut! Men tyvärr talar många psykologer fortfarande om dåligt självförtroende även om de skulle påstå sig veta vad Aspergers syndrom är för något 🙁

Svara

Det är så tråkigt fortfarande alltså att det finns för lite kunskap om Aspergers syndrom 🙂
Jag gjorde en ny utredning år 2013 för att ta bort diagnosen, lätt utvecklingsstörning som jag fick år 2000 i samband med min Aspergers syndrom diagnos.
Då fick jag diagnosen ” Autism i barndomen” istället av läkaren där som inte hade läst igenom min BUP journal och hon var en kvart sen när vi skulle träffas, Psykologen tyckte jag skulle ha kvar min diagnos.
Det var på PR Vård jag gjorde min andra utredning och sedan fick jag ändå ha kvar min Asperger diagnos av öppenpsykiatrin och de tog bort min diagnos lätt utecklingsstörning.
På båda IQ testerna år 2000 och 2013, var jag lika klarade det språkliga bättre än att bygga med klossar och de matematiska.
Så det blev helt fel där vid den andra utredningen 🙁

Okej! Jag vet faktiskt en som hade fått diagnosen utvecklingsstörning som barn, men när personen blev vuxen togs den diagnosen bort och personen fick diagnosen Aspergers syndrom istället. Vad tråkigt att du känner att den andra utredningen gick fel, men hoppas du är nöjd med att du fick behålla din Asperger-diagnos. Kan diagnosen ”Autism i barndomen” ha att göra med att det var just 2013 DSM 5 kom ut? Enligt DSM ges ju inte Asperger-diagnoser längre (sedan 2013), och därför skulle även jag troligen få diagnosen ”autism” istället om jag skulle göra en ny utredning idag.

Svara

Fast jag är inte utvecklingsstörd, då hade de slagit larm i skolan om jag varit det.
Så kan det vara men det var inget som psykologen sa något och det stod inget om det så det där nya DSM 5 hade inte kom till mottagningen PR Vård vid Zinkensdamm där jag gjorde utredningen.
Ojämn begävningsprofil men inte utvecklingsstörd.
Jag gjorde ett test för ADHD också som heter Conners Continous Performance Test 2 Version 5, vet inte varför psykologen testade mig för det för det var inte det jag sökte och testa mig för.
Det var fördomsfulla både psykologen och psykiatrikern där angående personer med Aspergers syndrom diagnos.

Ja, en ojämn begåvningsprofil kunde förut misstas för utvecklingsstörning!

Vad tråkigt att både psykologer och psykiatern var fördomsfulla angående Aspergers syndrom när du gjorde din andra utredning. Själv hade jag tur med mitt utredningsteam för de var kunniga och trevliga. Men de var verkligen specialiserade och kunniga om Aspergers syndrom. Det är jag glad för för alla har inte haft sån tur!

Svara

Det var ju skönt att de var kunniga då.
Och varför de gjorde Conners test kan man ju fråga sig ? För ADHD eller ADD diagnos har jag inte, även fast många med Asperger diagnos även har en ADHD eller ADD diagnos.

Jag är tyvärr inte alls kunnig om Conners. Kan det vara så att de ville göra en helt ny utredning och kontrollera för säkerhets skull om du hade ADHD i alla fall? De kanske tänkte att den gamla utredningen kunde vara dåligt gjord? Äsch jag har ingen aning, jag gissar bara.

Svara

Okej, ingen aning.
Connors är ett ADHD test.
Jag är nöjd med min Aspergers syndrom diagnos och orkar inte göra några mer neuropsykiatriska utredningar i mitt liv.

Tack för länken, Nina! Jag har faktiskt aldrig hört talas om just Dana Trentinis teorier om ADHD och sköldkörteln men däremot är jag mer bekant med andra alternativa teorier om uppkomsten av ADHD. Det finns de som säger sig att ha blivit bättre genom att utesluta allt mjöl, gluten, socker, mjölk, aspartam, glutamat och andra liknande tillsatser, och vissa påstår att detta ska kombineras med sensomotorik då många med neuropsykiatriska diagnoser sägs ha kvarstående spädbarnsreflexer. Sen är det också många som anser att ketogen kost eller karnivore hjälper mot de allra flesta problem som t.ex just ADHD. Jag tror personligen att fel kost är det som oftast är orsaken till ohälsa!

Eftersom jag representerar min arbetsgivare på bloggen får jag inte tipsa om pseudovetenskapliga metoder som kostar pengar då mina föreläsningar och bloggen ska luta sig mot beprövad vetenskap och det finns många som tjänar stora pengar på att sälja alternativa behandlingar som inte hjälper. Med detta sagt är jag som privatperson faktiskt rätt så öppen till alternativbehandlingar även om jag har testat många och de flesta inte har gjort någon skillnad men jag är ändå öppen! Metoden som jag har rätt stor tilltro till är sensomotorik i kombination med kostrestriktioner som jag räknade upp ovan, det har jag testat och det har hjälpt mig en del och jag vet även andra som blivit hjälpta! Dock kan jag inte tipsa om sensomotorik och andra pseudovetenskapliga metoder på bloggen då inga studier med vetenskaplig kvalitet har lyckats påvisa att det hjälper mer än placebo, och alla upplever ju inte att alternativmetoder är till hjälp. Just sensomotorik är tyvärr rätt så dyrt också.

Svara

Jag fick Aspergers, Tourette, adhd och har fibromyalgi. Min bror har enbart Aspergers
Bägge mina föräldrar diagnostiserades med högfungerande autism på äldre dagar. Mamma fick före diagnosen manodepressiv.
Mina två av tre barn har Aspergers
Medans yngsta har inte Aspergers men Tourette och adhd
Ena barnbarnet är 7 och har ast och adhd medans 5åringen har enbart Tourette. Så de är ärftligt . De tror min ryska mormor kunde ha Asperger

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *