Den finska kulturen vs. Aspergers syndrom

Vissa människor har ibland undrat vad min rakhet och mitt tydliga kommunikationssätt beror på. Beror det på att jag är finne eller beror det på min Aspergers syndrom? Eller kanske på både och? Det är en intressant fråga som jag inte riktigt kan svara på. Men en sak vet jag säkert: vissa av mina egenskaper anses vara rätt så normala i Finland samtidigt som svenskarna ibland kan reagera på mitt sätt.

När jag var ny i Sverige, var jag ovan vid det svenska kommunikationssättet. Om jag mitt i en diskussion upptäcker att jag inte håller med min samtalspartner, har det i Finland inte varit några problem för mig att säga bestämt: “jag håller inte med dig alls, så här är det i mina ögon istället”. Men när jag använt den taktiken i Sverige, har svenskarna blivit paffa och till och med lite sårade. “Vaddå, varför låter du så arg? Vad är det med dig idag?”, har jag ibland fått höra, och då har jag inte förstått vad människor menat. Men idag har jag lärt mig att många svenskar säger lite försiktigt i en sådan situation: “ja, så kan också se på saken, men å andra sidan kan jag tycka lite så här istället”. Och nu har jag börjat härma er svenskar och göra som ni.

Jag har även haft svårt att förstå mig på den svenska möteskulturen. Jag vet inte hur många svenska möten jag deltagit i där man bara pratar och pratar utan att komma fram till någon slutsats. I Finland är det enligt min erfarenhet betydligt vanligare att möten hålls effektiva och korta, man diskuterar kring ämnet och kommer fram till en lösning med en gång. För mig som Aspergare har det varit lättare att delta i möten i Finland. I Sverige blir det lite för mycket information och socialt småprat för min hjärna att hantera, vilket beror på mina funktionsnedsättningar.

Med detta sagt trivs jag mycket bra i Sverige, mycket bättre än i Finland! Jag älskar ert land och kommer aldrig vilja flytta härifrån! Och en sak är säker: hade jag gjort en Asperger-utredning i Finland, hade jag fått en diagnos även där. Jag är alltså inte “bara” en finne utan jag är en finne som har Aspergers syndrom 😉

Asperger-finland

Boka mig för en föreläsning

Paula Tilli föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv.

Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv. Skicka en förfrågan om föreläsning genom att fylla i det här webbformuläret.

Mina böcker

Köp min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom hos Gothia Fortbildning, Bokus eller Adlibris.

Låna min bok På ett annat sätt på biblioteken i Stockholm, Göteborg eller Malmö.

10 reaktion på “Den finska kulturen vs. Aspergers syndrom

  1. Mats

    Finnar är väl annars mest kända för att skära näsan av folk med kniv på fyllan. Eller det kanske bara är jag som har fördomar? 😉
    Nä men allvarligt talat så trodde jag faktiskt att min åsikt att många svenska möten består av prat utan att komma fram till något vettigt berodde på att jag har Aspergers syndrom. Men det kanske beror lika mycket på svensk möteskultur som på att jag har Aspergers syndrom.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Haha, det här med kniven har jag hört tidigare, det brukar vara något som svenskarna förknippar med Finland 😀

      Om du inte hade Asperger, hade du kanske uppskattat den svenska möteskulturen mer, vem vet 🙂 Svenska möten brukar vara NT-vänliga och finska möten Asperger-vänliga som jag skämtsamt brukar säga.

      Svara
  2. morgan

    men samtidigt är du mer social än finnar, och därmed passar i sverige bättre.

    Men alla med asperger är ju på sätt och vis annorlunda än alla andra. Jag känner mig inte HELT hemma någonstans! Vissa saker passar mig bättre i Finland som rakheten, medan andra saker är sämre såsom att vara osocial och dryckeskulturen (jag vet inte om dryckeskulturen är bättre i Sverige eller Norge, men svenskars fördom om att finnar jämt är berusade är ju en fördom). Min dryckeskultur är mer italiensk och rätt så icke-nordisk.

    Finska sättet att supa, från ett svenskt humorprogram. 😀
    https://www.youtube.com/watch?v=NAl9OyGYxOg

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Ja, jag är definitivt mer social än de flesta finnar 🙂

      Egentligen är långt ifrån alla finnar osociala när de umgås med människor de känner och trivs med, men däremot har många finnar svårt för ytligt småprat. Så på det sättet hade du kanske passat bra i Finland för du brukar ju inte heller gilla ytligt småprat bara för pratandets skull.

      När jag flyttade till Sverige så tyckte jag faktiskt att svenskarna söp mycket mindre än finnar! Men det kanske också till viss del kan bero på vilka man umgås med.

      Får kolla på det där klippet någon gång 😀

      Svara
      1. morgan

        nja, beror på vad du menar med småprat. Jag gillar att prata med folk som är intressanta. Jag räknar mig som ganska social, och det vet jag att andra har sagt också. T.ex. i USA är det lätt att få kontakt med folk så man slipper känna sig ensam om man är där med helt nya människor.

        Jag har hört från finnar som varit i Sverige att svenskar är mer öppna och varma än finnar.

        Svara
        1. Paula Tilli Inläggsförfattare

          Ja, det kanske beror på vad man menar med social. Och sen tror jag att en och samma person kan vara social eller osocial beroende på situationen.

          Jag tycker också att svenskar generellt sett är mer öppna och varma än finnar! Många utlänningar har sagt till mig att svenskar är extremt osociala och svåra att få kontakt med, och då brukar jag fråga dem om de nånsin varit i Finland. Då är svaret oftast nej 😀

          Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *