Kategorier
Stöd och insatser

Det är klientens åsikt som räknas, inte boendestödjarens

Snälla, hjälp mig att sprida budskapet genom att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Jag har fått höra från många boendestödjare genom åren att jag är ovanligt lätt att jobba med. Enligt många är det lätt att förstå vad jag behöver, jag brukar vara på gott humör och det är lätt att resonera med mig. Jag tappar inte humöret om en boendestödjare kommer försent, jag visar förståelse om de är sjukskrivna eller måste vabba och vi har roligt tillsammans. Många har uttryckt en önskan om att få jobba fler timmar med mig eftersom de upplever att allt fungerar så otroligt bra.

Är en social kameleont

Men jag är inte alls lika ”lätt” som många tror. Mitt stora problem är att jag är en social kameleont som automatiskt anpassar mig efter andra. Det sker liksom av sig självt utan att jag tänker på det, och detta gör också såklart boendestödjarna tror att jag alltid är nöjd. Eftersom jag är medveten om problemet samt om det faktum att jag har otroligt lätt för att bli missförstådd, försöker jag numera förebygga problemet genom att skicka ett brev till utförare där jag beskriver tydligt vad jag behöver hjälp med och varför.

Har varit tydlig i brevet

I brevet har jag förklarat vad som är viktigt för mig: att jag inte vill att boendestödjarna ska komma för tidigt, att de ska ta egna initiativ, att de ska se till att vi inte sitter och fikar längre än en kvart så att vi inte pratar bort boendestödstimmarna samt att de bör försöka hitta kognitiva lösningar så att det inte blir så stökigt hos mig. Så långt inga problem. Däremot uppstår det problem om en boendestödjare inte följer punkterna i brevet. Jag är nämligen dålig på att säga ifrån på plats så jag sväljer allt.

Orkar inte hitta lösningar

I sådana situationer kan jag fråga boendestödjaren försiktigt: ”Har du läst brevet?” Men om boendestödjaren svarar att hon gjort det men inte kommer ihåg längre vad det stod exakt har jag svårt för att försöka komma på strategier för att få boendestödjaren att ta till sig brevet och komma ihåg dess innehåll. Vad behöver boendestödjaren för stöd? Borde hon kanske ta med sig brevet varje gång och påminna sig själv? Eller få det uppläst? Om hon inte tar några initiativ för att hitta en fungerande strategi blir jag totalt handlingsförlamad för stunden.

Tenderar att anpassa mig

Lika handlingsförlamad blir jag om jag upplever att boendestödjaren gör uppgifterna halvdant. Om jag upplever att en boendestödjare verkar tycka att det är tråkigt att dammsuga, städa toaletten eller sortera brev får jag en total energiförlust och blir sjukt omotiverad. Då tenderar jag att anpassa mig efter boendestödjaren och föreslå att vi bara ska fika och skratta för resten av tiden alternativ avsluta boendestödet i förtid. Eftersom jag själv är omotiverad, orkar jag inte med en till omotiverad person och därför föreslår jag en roligare aktivitet.

Jag och boendestödjaren kan ha olika upplevelser

Sådana situationer leder lätt till att jag kan ha haft väldigt roligt och skrattat mycket under boendestödstimmarna men att ingenting blir gjort eftersom boendestödjaren inte tar egna initiativ. Jag tycker att det tar mycket energi att diska och göra annat tråkigt och därför räcker inte min energi till att också försöka motivera min boendestödjare. Därför kan jag vara totalt missnöjd med boendestödet även om jag skulle haft väldigt trevligt och boendestödjaren skulle uppleva mig som en mycket ”lätt” och rolig klient som hon gärna vill få fler timmar med.

Är den tysta och anpassningsbara tjejen

Om jag hade haft exakt samma behov som jag har nu med skillnaden att jag hade haft svårt för att reglera mina känslor eller varit utåtagerande, hade boendestödjarna istället kunnat uppleva mig som väldigt ”svår” och labil. Då hade jag garanterat reagerat känslomässigt när jag upplevt att boendestödet inte fungerat. Men eftersom jag råkar vara den snälla, tysta och anpassningsbara tjejen som alltid vill vara alla till lags mår jag istället dåligt inombords.

Alla kan inte byta

Resultatet blir att en boendestödjare kan uppleva att hon förstår mig och att boendestödet fungerar hur bra som helst samtidigt som jag känner mig totalt missförstådd och inte alls känner att boendestödet fungerar. Tack och lov har jag möjlighet att lösa problemet på ett enkelt sätt genom att slänga ett mejl till chefen och be om att få byta boendestödjare, men alla i min situation har inte samma möjlighet. I vissa kommuner blir man tilldelad en boendestödjare utan någon som helst möjlighet att byta även om man skulle vara missnöjd.

Det är klientens åsikt som räknas

Det är mycket viktigt att alla biståndsbedömare, enhetschefer och anhöriga frågar klienten om boendestödet fungerar istället för att fråga om boendestödjarens åsikt. Boendestödjaren och klienten kan ha totalt olika synpunkter!

Gillar du inlägget? Snälla, dela i så fall det på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Köp min bok

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Gothia Kompetens.

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via Facebook, Instagram, mejl eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Senaste svar på alla blogginlägg

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn

4 svar på ”Det är klientens åsikt som räknas, inte boendestödjarens”

Kanske kan du skriva ut den här texten från bloggen och be boendestödet läsa igenom den nästa gång du hamnar i den situationen? Det är väldigt fint beskrivet. Som tur är har jag inte det problemet, jag är ganska bra på att säga ifrån. Sen varierar det hur bra olika personer är på att acceptera det. De flesta tycker det är bra att jag säger ifrån, men några blir sårade.

Tack, vad roligt att du tycker att det är fint beskrivet! Vad bra att du är duktig på att säga ifrån!

Tyvärr har jag väldigt svårt för att säga ifrån på plats om jag upplever att en boendestödjare är oengagerad. Dels tycker jag att det är obehagligt om jag inte upplever att boendestödjaren orkar engagera sig men dels känner jag mig också ”jobbig” eftersom jag redan uppmanat boendestödjaren att läsa igenom alla instruktionerna noga och följa punkterna men boendestödjaren ändå inte gör det. Jag säger istället ifrån till chefen genom att begära en ny boendestödjare. Det är verkligen tur att jag har den möjligheten!

Svara

Kan du göra en lista med det som ska göras och visa hen?
Eller kommer du inte själv på vad som ska göras, så du vill att hen ska se det och berätta det för dig?
Hur som helst så tror jag att en lista med tydliga riktlinjer vore bra att ha på plats, så att hen ser det på plats.

I brevet som jag velat att de vill läsa står det en lista över vad som ska göras och jag har även en kopia på listan hemma. Jag önskar att alla följde punkterna på listan! Med vissa boendestödjare är det jag som får ta fram listan och ge dem arbetsorder i stil med ”Nu ska du dammsuga”, ”nu ska du rengöra badrummet”, men det är ansträngande för mig. De ignorerar punkten där det står att de ska göra detta självmant och även punkten där det står att de ska ta egna initiativ. En av punkterna lyder att de efter städningen ska ge en allmän inblick över lägenheten och se vad som behöver göras för jag har svårt för att komma på det. Men vissa säger varje gång att den punkten inte kan följas eftersom de tycker att allt ser bra ut.

Det som utmärker dessa boendestödjare är att de ofta även utför alla arbetsmoment mycket slarvigt och att när ett arbetsmoment blivit klart så sätter de sig ner och börjar fika tills jag ger dem nya order. Och detta trots att det står tydligt att de inte ska göra så! Jag tolkar detta beteende som att arbetsuppgifterna inte faller dem i smaken och att de försöker smita undan. Men det är bara min tolkning! Vissa kan såklart ha kognitiva svårigheter som gör att de inte kan bättre. Men min poäng är att benägenheten att ignorera listan och att göra alla arbetsuppgifterna slarvigt och snabbt ofta går hand i hand.

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *