Förvirrande fråga i en enkät

Vi som bor i Stockholm och har boendestöd brukar årligen få enkäter som vi förväntas fylla i för att kommunen ska kunna kartlägga vad vi tycker om boendestödet. Jag fyllde i den nyligen och hakade upp mig på en fråga som löd: “Mina boendestödjare uppmuntrar mig att göra saker självständigt.” För att svara på frågan, skulle man välja rätt alternativ bland “Håller inte alls med”, “Håller inte med”, “Har ingen åsikt”, “Håller med” eller “Håller definitivt med.” De andra frågorna handlade om ifall jag känner mig bekväm med mina boendestödjare, om jag blir bemött med respekt av dem och biståndsbedömaren och så vidare.

Min spontana reaktion på den frågan var: “Håller inte alls med.” Mina boendestödjare kommer ju hem till mig för att avlasta mig, inte för att uppmuntra mig att göra ännu fler saker självständigt. Meningen är att de ska ta över så att jag får återhämtning och inte tar ut mig för mycket. Därför har en av mina boendestödjare som uppgift att bestämma var jag ska förvara mina saker, ringa samtal till hyresvärden och myndigheter, öppna och sortera min post, bestämma vilka inköp jag ska göra och så vidare. Självfallet i samråd med mig, men eftersom jag inte kan bedöma vad jag behöver och vill ha, vill jag att hon fattar beslutet så att jag slipper stressa. Min andra boendestödjare har däremot som uppgift att städa min lägenhet.

Men när jag tittade på enkäten igen, förstod jag att det var menat att det skulle vara något negativt om boendestödjarna inte uppmuntrade klienten att göra saker självständigt och positivt om de gjorde det! Så som resterande av frågorna var formulerade insåg jag att alternativet “Håller inte alls med” alltid skulle framställa något negativt och “Håller definitivt med” alltid något positivt. Jag hittade ingen kommentarruta utan det enda man skulle göra var att kryssa i rätt alternativ. Jag förstod att boendestödföretaget som jag valt som utförare förmodligen skulle få sämre poäng i kommunens ögon om jag skulle kryssa i alternativet “Håller inte alls med”.

Jag funderade på hur jag skulle tänka och bestämde mig till slut för att kryssa i alternativet “Håller definitivt med” för jag ville att kommunen skulle förstå att mina boendestödjare är professionella och duktiga. Dock kommer jag påpeka paradoxen för min biståndsbedömare nästa gång det är dags för uppföljning. Det finns ju en överhängande risk att de klienter som liksom jag har Aspergers syndrom eller autism behöver en boendestödjare som är duktig på att uppmuntra dem att ta det lugnt istället för att bli mer självständiga och de kanske svarar på frågan på ett annat sätt. Då riskerar de duktiga boendestödsbolagen som tar hänsyn till klientens ork bli felaktigt uthängda!

Boka mig för en föreläsning

Paula Tilli föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv.

Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv. Skicka en förfrågan om föreläsning genom att fylla i det här webbformuläret.

Mina böcker

Köp min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom hos Gothia Fortbildning, Bokus eller Adlibris.

Låna min bok På ett annat sätt på biblioteken i Stockholm, Göteborg eller Malmö.

4 tankar kring ”Förvirrande fråga i en enkät

  1. Essa

    Så intressant. Jag råkar ofta ut för liknande påståenden, som ska tolkas positiva fast jag tänker att det är negativt, och tvärtom. Tex var ett pågående om min dagliga verksamhet ”jag känner gemenskap med andra deltagare”. Att svara ”ja” på frågan vore ju en lögn då jag inte kände det, men att svara ”nej” vore ett tecken på missnöje, men jag var ju nöjd som det var! Jag hade inget intresse av övriga deltagare! Mitt sociala liv hade jag utanför verksamheten.
    Apropå självständighet. När jag ville att min coach skulle ringa till olika arbetsplatser var hen väldigt tveksam då de vill att vi ska vara så självständiga som möjligt. Min samtalskontakt sa ”men du är ju inte självständig”. Och det är ju därför jag har verksamheten! Visst skulle jag vilja kunna kontakta olika arbetsgivare, men det blir bättre om coachen gör det, så att jag kan fokusera på att vara självständig där jag faktiskt KAN vara det. Att bli pushad till att vara självständig är det värsta jag vet, jag vet själv i vilka situationer som jag kan vara det och i vilka jag inte kan det.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Sådana frågor känner jag igen 🙂 Även typ på arbetsplatser: “Känner du gemenskap med dina arbetskamrater?” Då kan svaret vara att nej, det känner jag inte alls! Men att jag trivs och inte vill ändra på nåt för det är inte för gemenskapens skull jag arbetar 🙂

      Ja precis, hade du varit självständig hade du aldrig behövt daglig verksamhet från början! Hade du tyckt att det hade varit okej att ringa så hade du kunnat ringa hemifrån utan att någonting ska behöva gå genom daglig verksamhet. Syftet med boendestödet ska ju också vara självständighet, vilket jag misstänker är en kvarleva från socialpsykiatritiden då det knappt fanns kunskap om NPF-diagnoser. Nuförtiden har ju en och annan klient asperger, autism eller någon annan form av NPF-diagnos så tankesättet borde ändras tycker man!

      Svara
  2. Thomas

    Som ofta med enkätundersökningar så är det bara alternaternativ frågor,det borde också finnas ett svar som heter annat där man ska fylla i sitt eget svar

    Svara

Lämna ett svar till Essa Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *