Information till alla mina bloggläsare

Share Button

Efter att jag varit oftare med i media den senaste tiden, har det varit många som har skrivit till mig som sökt nya vänner och/eller partner eller velat ha råd om Aspergers syndrom. Många har velat träffas, börja mejlväxla med mig eller bli vänner med mig på facebook.

Jag är glad över att min bok, blogg och mina föreläsningar och tidningsartiklarna om mig har väckt så mycket uppmärksamhet. Jag tycker också att det är jätteroligt att många har velat lära känna mig eftersom de har känt igen sig i det jag har berättat. Innan jag fick min diagnos trodde jag på allvar att jag var ensam i världen med att vara annorlunda, men nu vet jag om att vi är väldigt många! Det gör mig glad! 🙂

Med detta sagt har jag tyvärr ingen möjlighet att träffa åhörare på mina föreläsningar eller mina bloggläsare privat, och tyvärr kan jag inte heller börja mejlväxla med någon. Jag beklagar att jag inte har kunnat svara på frågor via min privata mejl den senaste tiden men min tid har helt enkelt inte räckt till. Jag blir som sagt glad över att ni är så många som vill lära känna mig, men eftersom jag måste hushålla med min energi räcker tyvärr inte min ork till att träffa nya människor. Min blogg och mina föreläsningar tar redan mycket av min energi, och därför måste jag använda alla mina krafter till att återhämta mig så att jag orkar fortsätta. Jag hoppas att ni alla har förståelse för det och att ni förstår att detta inte är personligt mot någon.

Om ni har frågor om Aspergers syndrom, skulle jag vara tacksam om ni kunde ställa frågorna i kommentarsfältet i bloggen istället för att mejla till mig privat. Det gör ingenting om er frågeställning inte har något direkt med just det blogginlägget att göra utan ni kan ställa även andra frågor i bloggen som handlar om Aspergers syndrom. När det gäller min privata facebooksida så har jag bestämt mig för att hålla den just privat och därför blir jag endast vän med personer som jag känner. Men om ni vill följa mig på facebook, är ni välkomna att gilla min allmänna facebooksida.

Till er som söker nya vänner eller en partner med Aspergers syndrom så kan jag tipsa om att skriva ett inlägg i kontakttråden i aspergerforum. Jag hoppas att ni kan hitta där det ni söker! Annars kan ni skriva en kontaktannons i kommentarsfältet på det här blogginlägget och skriva er mejladress i kommentaren samt vad ni söker för kanske kommer någon av mina många bloggläsare se er kommentar och skriva till er. Ni behöver inte uppge era riktiga namn om ni vill vara anonyma.

Allt gott till er, och hoppas ni vill fortsätta följa min blogg! 🙂

Share Button

Boka mig för en föreläsning

Paula Tilli föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv.

Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv. Skicka en förfrågan om föreläsning genom att fylla i det här webbformuläret.

Mina böcker

Köp min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom hos Gothia Fortbildning, Bokus eller Adlibris.

Låna min bok På ett annat sätt på biblioteken i Stockholm, Göteborg eller Malmö.

27 reaktion på “Information till alla mina bloggläsare

  1. Mathias

    är härligt 🙂 jag kommer fortsätta följa din blogg jag ^^ och ta till mig ställa frågor lära mig mer och mer 😀 kanske skickar med en bild på kattskrället någon gång också man vet aldrig 😉 *spinner* hyllyä (Y)

    Svara
  2. Jacob Åman-Dahlin

    Jag ställde några frågor inte alltför länge sedan. när du har tid och ork får du gärna svara på mina frågor och kommentar, som jag skickade på din mail. Det får ta sin tid. en fråga som jag skulle vilja ställa här: Är det svårt att lära sig finska för en hel svensk person? Jag har hört att grammatiken är svårt. Jag är intresserad av att lära mig finska, låter fint.

    Du kan nå mig på mailen jag uppgav eller Twittter, TheEspressoCat. För övrigt kan jag berätta här om att jag också har asperger och troligen ADD/ADHD, det senare är inte dignostiserat. Asperger är diagnosen som jag har fått på papper. Jag håller på att skriva en självbiografi som ska vara i 4 delar över mitt liv. Hela serien ska heta Krigarhjärtat, och första delen Ensamvargen. Ensamvargen ska handla om min uppväxt och till att jag är 25 år, just nu är jag dock 23 år. Boken kommer troligen ut våren 2017. Hoppas du ser fram emot den Paula :)!

    Med vänlig hälsning Jacob

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Vad kul att du är intresserad av att lära dig finska! 🙂

      Jag tror att det är svårt att svara på frågan huruvida finska är svårt att lära sig eller inte, det beror på hur lätt man har för att lära sig grammatik. Finskan har 15 kasus så det är mycket regler att lära sig, och de flesta som inte älskar grammatik och böjningar tycker att finska är ett svårt språk. Men sen beror det också på vad man har för ambitioner, dvs hur bra man vill lära sig språket. Om man vill lära sig språket flytande, dvs utan grammatiska fel, och inte har läst något språk tidigare som har ett komplicerat kasussystem och som inte tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen så kan det vara svårt för finskan är byggd helt annorlunda än de flesta andra europeiska språk. Men för mig är det egentligen svårt att bedöma hur svårt det är för utlänningar att lära sig för det är ju mitt modersmål och därmed språket som jag kan allra bäst.

      Vad kul att du skriver en självbiografi! 🙂 Jag minns så tydligt när jag skrev min första bok, det var verkligen spännande men samtidigt tog det mycker energi av mig att skriva.

      Svara
  3. Hl

    Jeg skjønner så godt Paula! Jeg har imidlertid tid til å svare på spørsmål så om folk vil maile meg, kan de det. Jeg er glad du klarer å si fra når det blir mye for deg. Du lever et mer sammensatt liv enn meg, og jeg skjønner godt at du ikke rekker alt. Jeg skal selvsagt kjøpe boka di. Folk er velkommen til aspergerbloggen på norsk her http://www.aspergerinformator.com

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Vad bra att du har tid att svara på frågor via mejl! 🙂 Jag gjorde det förut, men nu har jag fått så mycket mejl den senaste tiden att min energi inte räcker till det längre. Om jag skulle svara på mejlen, skulle jag behöva sluta blogga.

      Vad kul att du ska köpa min bok 🙂

      Svara
  4. Stina Muna

    Hej Paula, jättebra att du informerar här att du inte kan hålla kontakt med alla som vill det. Som du säger måste man tänka på hur man hushåller med sina resurser och med sin energi.

    Du beskriver, så man förstår, om uttröttbarheten i din första bok.

    Har precis fått hem din andra bok och börjat läsa den. Återkommer!

    Mvh Stina Muna

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Hej Stina Muna! Ja, jag kände att jag behövde skriva ett blogginlägg om det här så att folk vet att jag inte har en möjlighet att svara på privata mejl eller träffas.

      Kul att du ska läsa min nya bok! 🙂

      Svara
  5. Carola

    Hej! Ville bara säga att dina blogginlägg plötsligt har börjat hamna bland min skräppost! Har du någon aning om hur man fixar det? Det har alltid kommit till inkorgen förut.. 🙂 Carola

    Svara
      1. Mats

        Om du använder Microsofts outlook.com så tror jag man högerklickar på Paulas nyhetsbrev (det i spamkorgen) och väljer på “Not junk” för att Paulas mejl med blogginlägg ska hamna i inboxen i fortsättningen.

        Svara
  6. Anna

    Jag förstår verkligen att du har fullt upp med bloggen och föreläsningar! För mig skulle det ta en massa energi att driva en blogg – och inte minst att föreläsa eftersom jag har scenskräck 😉 Hoppas du fortsätter med din blogg och föreläsandet, för det behövs!

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Tack Anna! Jag kommer definitivt fortsätta blogga och föreläsa och jag hoppas verkligen att min energi räcker till det livet ut, så är mitt mål i alla fall 🙂

      Jag förstår verkligen att det skulle ta energi av dig att föreläsa om du har scenskräck. Jag tror att en anledning till att jag är avslappnad nuförtiden när jag föreläser är att publiken vet om att jag har Aspergers syndrom och att mina skrynkliga papper och allt annat kan skyllas på mina diagnoser 😉

      Svara
  7. Gunnar

    sitter på café Giffis på Hornsgatan å läser din blogg Paula. här är det väldigt tyst, ingen musik inga skramlande maskiner och mest bara gamla gubbar. jag har behov att komma ut å se folk men inte behöva prata med någon. Det blogg är heeelt underbar, den betyder mycket för mig.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Hej Gunnar! Vad roligt att du gillar min blogg 🙂

      Jag vet även andra personer som älskar att sitta på caféer just för att det ger en känsla av att man inte är ensam, och samtidigt behöver man inte vara social så länge man inte träffar någon man känner. Jag kan tänka mig att det är lugnande!

      Svara
    1. Mats

      Det är olika från epostklient till epostklient hur man gör för att mejl som hamnar i spamkorgen ska hamna i inkorgen istället. De länkar jag har postat beskriver hur man gör i Googles Gmail och Microsofts Outlook.

      Svara
  8. Caroline

    Hej Paula!
    Jag vill börja med att säga att jag tycker att du skriver många tänkvärda saker för mig på din blogg, jag lär mig massor av dig! Jag arbetar som lärare och arbetar just nu med en elev med Asperger. Eleven tycker det är jobbigt att gå tillbaka till skolan efter lov och jag har provat olika idéer tidigare som att göra ett tydligt schema på första veckan så eleven vet vad som kommer hända, eller jag har spelat in filmer på mig som lärare så eleven har kunnat se dem regelbundet under lovet (för att inte “glömma bort” hur jag ser ut och låter). Ingen av dessa idéer har fungerat speciellt bra, jag har frågat eleven om den har några idéer hur jag kan göra för att underlätta för hen men hen vet inte eller kan inte uttrycka det. Har du några tankar om vad som kan hjälpa?

    Svara
    1. Mats

      Har du några tankar om vad som kan hjälpa?

      Har du testat att använda elevens intressen som lockbete? Det är en generell rekommendation till lärare som arbetar med elever med Aspergers syndrom och ADHD att utnyttja elevernas intressen för att förmedla kunskap.

      Eller också så kanske det är så enkelt att eleven behöver fler lovdagar än de andra eleverna eftersom han kanske inte har fått en tillräckligt lång paus från skolan under lovet.

      Frågan är ju varför han tycker det är jobbigt att gå tillbaka till skolan efter lovet? Vet du? Vet hans föräldrar? Vet han själv och kan han isf sätta ord på det?

      Svara
      1. Caroline

        Hej Mats! Eleven tycker att det känns jobbigt att komma tillbaka efter lov för att rutinen att gå till skolan är bruten och det tar ett tag efter längre lov att jobba upp den rutinen igen. Eleven har en stark social fobi och det var i syfte att lindra den som eleven skulle se filmer regelbundet (på lovet) för att det inte skulle kännas så jobbigt att träffa mig som pedagog igen.
        Att utgå från elevens intressen har varit en bra väg för mig att gå, jag och eleven har haft många intressanta diskussioner kring elevens intressen och när hen pratar om någon annan ex. en idol så verkar det som att eleven har lättare att prata med mig.

        Svara
        1. Mats

          Att utgå från elevens intressen har varit en bra väg för mig att gå, jag och eleven har haft många intressanta diskussioner kring elevens intressen och när hen pratar om någon annan ex. en idol så verkar det som att eleven har lättare att prata med mig.

          Elvens intressen kan nog med fördel användas i ämnesundervisningen också.

          Den här föreläsningen kan också vara något för dig att titta/lyssna på:

          Kenth Hedevåg är pedagog och arbetar med det neuropsykiatriska teamet i Stenungsund. Han föreläser om att skolan måste arbeta mer inkluderande med undervisning som passar fler barn. Skolan måste bli bättre på att möta elever med inlärningssvårigheter. Inspelat i januari 2015 i Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Skolporten. http://www.ur.se/Produkter/188194-UR-Samtiden-Elevhalsa-De-saknade-eleverna

          Svara
    2. Mats

      Ingen av dessa idéer har fungerat speciellt bra

      Jag gissar att du addresserar fel problem. I värsta fall är det så att han inte kommer tillbaka till skolan för att han inte har hunnit vila upp sig från skolan och framförallt inte från fröken som han har tvingats att titta på film på under lovet. Vem vill titta på film på sin lärare under lovet? Av alla dumheter jag tvingades uppleva under min skoltid så kan jag iaf trösta mig med att jag slapp titta på film på läraren under loven.

      Jag tycker att du ska vara stolt över dig själv som försöker ordna en fungerande undervisning åt en elev med Aspergers syndrom. Det borde betydligt fler lärare ägna sig åt. Men samtidigt så upplever jag att det här är ännu ett exempel på den skjuta-från-höften-pedagogik som svenska lärare tillämpar i undervisningen av elever med Aspergers syndrom.

      Varför skulle han glömma bort hur du ser ut och låter under lovet? Nog för att minnet hos människor med Aspergers syndrom sägs fungera annorlunda än hos normala människor men att han skulle glömma bort hur läraren ser ut och låter verkar konstigt tycker jag.

      Svara
    3. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Hej Caroline!

      Vad roligt att höra att du lär dig mycket av att läsa min blogg 🙂

      När det gäller eleven så undrar jag om hen tycker att det är jobbigt när sommarlov eller jullov börjar? Vissa personer med Aspergers syndrom kan tycka att det är riktigt jobbigt när en rutin blir bruten för de är vana vid att ha det på ett visst sätt. Jag kan själv tycka att det är jobbigt att plötsligt åka hem till mina föräldrar och bo där ett tag för då bryts alla mina rutiner. Men när det sedan är dags att åka tillbaka hem efter några veckor när vistelsen hos föräldrarna är över så känns det som att det är jättejobbigt för mig att åka tillbaka hem, och då kan jag känna att jag vill stanna hos mina föräldrar längre. Det enda som hjälper mig är tid för allt brukar kännas lättare efter några dagar, plus jag försöker alltid ha något roligt att se fram emot när en rutin bryts, till exempel en utekväll med goda vänner eller någon annan aktivitet som jag gillar. Så ett tips kan vara att planera roliga aktiviteter för eleven under de första dagarna (och då måste det vara en aktivitet som just den här eleven gillar) och eventuellt en kortare skoldag så att det blir lättare för eleven att vänja sig vid att vara i skolan igen.

      Om det däremot är så att eleven tycker att det är jobbigt att gå tillbaka till skolan efter lovet men att hen inte tycker att det är jobbigt när sommarlovet börjar så kan det vara något i skolan som hen tycker är jobbigt. Hens sociala fobi kan vara en förklaring till att hen tycker att det är jobbigt att vara i skolan igen.

      Svara
    4. Johanna Svenningsson

      Hej Caroline!

      Jag såg att du redan har fått svar från både Paula och Mats, men jag tänkte att jag hoppar in här jag också. 😉 Det jag funderar på är om det brukar hända någonting särskilt i skolan efter loven. Brukar ni t.ex. leka lekar, ha utflykt, gå på bio eller göra någon annan aktivitet i samband med att en ny termin startar? Kan det i så fall vara detta som oroar din elev?

      Jag har själv Aspergers syndrom och när jag gick i skolan kände jag ofta oro inför att gå tillbaka till skolan efter loven. Ett av de stora orosmomenten var att vi, vid varje terminsstart, fick en mapp där vi skulle förvara stenciler och annat. Den här mappen var av papper och den skulle vikas ihop, något som jag tyckte var väldigt, väldigt svårt.

      Många personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har en ojämn begåvningsprofil och kan tycka att vissa saker är fruktansvärt svåra, trots att de flesta andra tycker att samma saker är väldigt lätta. Om man då förväntas klara av dessa saker (som t.ex. att vika en pappersmapp) kan man känna stark ångest, precis som de flesta andra människor troligen skulle göra om de tvingades göra någonting som var alldeles för svårt.

      Det kan också vara så att man tycker att någonting är väldigt obehagligt, trots att de flesta andra tycker att samma sak är väldigt kul. När jag gick i skolan fick jag ofta riktigt ont i magen när läraren berättade att vi skulle göra något “roligt”, för jag visste att det ofta betydde att vi skulle göra någonting som jag tyckte var otäckt. Att gå till badhuset var t.ex. extremt ångestladdat eftersom jag inte visste hur jag skulle göra med polletten som krävdes för att låsa skåpet i omklädningsrummet. Jag har även svårt med motoriken och att tolka synintryck, så många lekar och andra aktiviteter – som var tänkt att vara roliga – var också ångestladdade för mig.

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *