När energin när som helst kan ta slut

Vi som har Aspergers syndrom och autism kan som bekant ha en ytterst begränsad mängd energi. Det som många inte tänker på är att livet kräver en mycket noggrannare planering när man lever med vetskapen att energin när som kan ta slut. Man kan inte boka för många energikrävande aktiviteter för tätt inpå varandra och man kan aldrig veta med säkerhet vilken dag man kan gå till butiken och handla mat för det är långt ifrån alltid man har energin till det.

Ett knep som jag använder mig av som strategi är att jag tvättar så fort jag känner att jag har energin till det. “Men varför måste du tvätta nu, du har ju hur mycket ren tvätt som helst hemma?”, frågar andra människor mig ibland. De tycker inte att det är bråttom och att tvätten gott skulle kunna vänta i 6-7 dagar till i och med att det inte är akut. Andra människor kan ibland tycka att jag tvättar helt i onödan när jag inte ens fyller tvättmaskinerna helt.

Men om jag känner mig extrapigg någon dag, passar jag på att tvätta med en gång. Det kan nämligen hända att jag under de nästkommande 7 dagarna kommer att vara helt dränerad på energi, och då finns en överhängande risk att det kommer att dröja i minst 10 dagar innan jag har orken att tvätta igen. Därför passar jag på att tvätta för säkerhets skull så fort jag har energi. Det är en utmärkt strategi för mig att behöva vänta onödigt länge tills det är dags att tvätta igen.

Den här strategin fungerar riktigt bra! När det däremot gäller matbutiker brukar jag köpa mycket mat åt gången så fort jag har ork och fylla frysen. På det sättet går det bra för mig endast handla 1-2 gånger i veckan och jag behöver inte springa in i matbutiker titt som tätt. Jag tänker aldrig i matbutiker: “har jag mat till idag och imorgon?” utan jag tänker istället: “har jag mat för hela den kommande veckan?”

Boka mig för en föreläsning

Paula Tilli föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv.

Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv. Skicka en förfrågan om föreläsning genom att fylla i det här webbformuläret.

Mina böcker

Köp min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom hos Gothia Fortbildning, Bokus eller Adlibris.

Låna min bok På ett annat sätt på biblioteken i Stockholm, Göteborg eller Malmö.

15 tankar kring ”När energin när som helst kan ta slut

  1. Mathias Tillman

    Det här är nog det jag kämpar med mest – att energin bara tar slut. Jag har, i en vecka ungefär, och fortfarande till viss del, varit inne i en period där jag inte har någon energi alls, och bara gör det absolut nödvändigaste. Om man inte har upplevt den utmattningen själv är det nog svårt att förstå, men till exempel har jag den senaste veckan inte orkat borsta tänderna varje dag, duscha, diska och till och med har jag hoppat över att äta för att jag inte orkat. Sen brukar jag inte bli speciellt hungrig när min energi är låg, och ibland också bli illamående av doften av mat – så det kan bli att jag hoppar över att äta av den anledningen också.

    Jag får nog sno din idé om att tvätta när jag har ork 😉 Oftast blir det alltför långt mellan tvättarna för min del, och jag har ibland också fått ta saker från smutskorgen för att jag inte haft något att ha på mig.
    Det kanske inte låter så jobbigt att tvätta för andra, men det är det. Jag vet att du har sagt någon gång förut att när man har asperger kan en del saker vara som att man gör det för första gången – det tycker jag stämmer väldigt bra in på hur det kan vara, och hur mycket energi som kan krävas. Det är inte “bara att göra”, utan man måste ofta tänka igenom hur man gör, det kommer inte automatiskt.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Ja, andra människor verkar ha väldigt svårt att förstå den typen av utmattning och automatiseringssvårigheterna. Förut trodde jag att alla kände så här för folk brukar ju säga att de också känner sig trötta, men senare har det ändå kommit fram att det inte alls är den typen av trötthet de menat. För några år sedan var jag så utmattad att jag inte orkade byta från pyjamas och låg i sängen hela dagarna. Även om jag aldrig äter socker i vanliga fall gick det så långt att jag köpte lösgodis som jag hade bredvid sängen. Jag åt godiset istället för mat under några dagar för jag kände att jag behövde snabb energi och jag var så trött att jag inte orkade hämta mat från köket.

      Jag tycker att det fungerar utmärkt att tvätta så fort man har ork! 🙂 Nackdelen är att det inte alls är roligt att tvätta och det är nog inte så kul att göra det oftare än vad man behöver. Men fördelen är att kläderna oftast inte tar slut på det sättet.

      Svara
      1. Mathias Tillman

        Precis, jag har också trott att andra känner så här också när de är trötta, men nu vet jag att det inte alls är samma sak. Jag har också trott att andra har varit lika osäkra i sociala sammanhang, och att det tagit lila mycket energi, men det är ju samma där – det går inte riktigt att jämföra.

        Jag har haft sådana dagar där jag inte orkar någonting heller och där jag tagit till socker för att få energi, men egentligen tycker jag nog det bara blir värre av det. Fast oftast orkar jag faktiskt ta mig ur sängen, men då blir det att jag bara flyttar till soffan och fortsätter vila/sova där – jag kan få ont i kroppen om jag ligger i sängen för länge.

        Nej, det är verkligen inte roligt att tvätta, men det är ju något som måste göras så det är bra när man kan hitta ett sätt som fungerar 🙂

        Svara
        1. Paula Tilli Inläggsförfattare

          Ja de flesta andra andra människor känner nog inte alls som vi i sociala sammanhang. Jag har träffat många andra som påstår sig ha svårt för fester och för att prata i grupp, men sen när det ändå är fest på gång dit vi ska tillsammans så ser dessa människor nästan alltid fram emot festen samtidigt som jag är orolig och hoppas på att få slippa den tråkiga festen. Det säger väldigt mycket. Jag tror att andra människor ibland säger saker för att klaga, men de menar egentligen inte det när de ändå ser fram emot festerna så där mycket.

          Svara
          1. Mathias Tillman

            Ja, så är det. Jag har också märkt att många neurotypiker kan vara väldigt motsägelsefulla, och kan ha väldigt kul även fast de sa innan att de inte såg fram emot det och att de hellre skulle vara hemma. Och ja, många gillar verkligen att klaga på allt möjligt – jag har fått för mig att det finns någon social funktion med det, kanske att man ska känna någon slags tillhörighet genom att man känner samma sak och därför också kan klaga på det? Men jag har väldigt svårt att förstå det, och tycker många gånger att det bara är jobbigt.
            Jag tror att en stor skillnad på t.ex. mig och en neurotypiker är att om jag får något problem så vill jag lösa det så snabbt som möjligt, annars kommer jag tänka på det hela tiden, och det kan vara väldigt utmattande. Jag tror inte neurotypiker fungerar riktigt så, utan de kan nog släppa saker som de tycker är jobbiga och helt enkelt inte tänka på det längre. Därför kan de gå på fester och liknande som de egentligen inte ville.

            Svara
            1. Paula Tilli Inläggsförfattare

              Exakt! Många kan klaga på att det är jobbigt att behöva delta i familjefester hos deras partners familjer. Men när jag undrar varför de inte diskuterade sånt här innan de blev ihop så förstår de inte vad jag menar 🙂 Jag skulle personligen aldrig bli tillsammans med någon som kräver av mig att vara med på såna tillställningar och jag tycker att man ska prata om sånt innan man blir tillsammans för att säkerställa att man slipper sånt 😉 Men jag antar att jag hatar sådana evenemang mycket mer än vad de flesta människor gör, och många andra människor tar nog därför inte hänsyn till faktorer när de väljer en partner.

              Samma sak om jobb. Många klagar om att de inte vill jobba, och då tror jag ju att de skulle bli väldigt glada när de blir arbetslösa och får leva på A-kassa. Men det blir de inte utan då blir de bara deprimerade och rastlösa! Därför har jag svårt för att ta folk på allvar när de säger att de inte vill jobba. Vissa menar ju det såklart men långt ifrån alla!

              Svara
              1. Mathias Tillman

                Jag förstår i alla fall precis vad du menar! 🙂 Det skulle vara väldigt svårt för mig att vara i förhållande med någon som kräver att man ska vara med på saker som man inte vill, eller för den delen behöva förändra den man är. Om man reder ut sånt innan kan man båda spara mycket tid och ångest, för det skulle aldrig fungera i alla fall – även om man försökte.
                Jag tror det är en stor del till varför jag trivs så bra själv; jag har nog helt enkelt kommit på att jag mår som bäst när jag får göra saker på mitt sätt, utan att någon lägger sig i eller kräver att man gör saker som man inte vill. Därför kan det bli jobbigt när oförutsedda saker händer, men det kommer det ju alltid att göra, så det kan man inte göra så mycket åt. Ett förhållande kan ibland bara vara en källa till fler oförutsedda saker.

              2. Paula Tilli Inläggsförfattare

                Precis! Men jag kan tänka mig att du kan leva relativt ostört i skärgården där det inte händer lika mycket. Eller jag vet inte hur det är, men jag kan iaf tänka mig att det är så 🙂

              3. Mathias Tillman

                Du tänker helt rätt – det underlättar otroligt mycket att bo så här i skärgården som jag gör! 🙂

    2. Åsa

      Hej Mattias! Mycket stor igenkänning!

      Har hoppat över att äta många gånger för att det är för jobbigt att ordna mat. Även om jag har färdiglagad mat i frysen kan det vara för jobbigt. Finns det flera sorter måste jag ju välja – vilket är besvärligt och tar energi. Eftersom jag avskyr att laga mat köper jag en del färdig fryst mat, men den gillar jag egentligen inte riktigt så den kräver mer ansträngning att äta istället.

      Sen jag fick diagnos duschar jag inte lika ofta. Förut tänkte jag att jag helt enkelt måste, för det bör vara en struntsak att duscha. Och att inte orka borsta tänderna, vem skulle tro på nåt sånt? Jag kan ju inte ens uttrycka varför det kan kännas så svårt och oöverkomligt ibland. Skönt att jag lärt mig att jag inte är ensam!

      När det gäller tvätt föredrar jag att vänta länge och få mycket gjort när jag väl tvättar, men brukar sortera kläder och ta fram tvättmedel en dag, tvätta en annan (nån dag med låga andra krav) och plocka undan ren tvätt en tredje.

      Svara
      1. Paula Tilli Inläggsförfattare

        Det låter som en bra strategi att sortera kläder en dag och tvätta en annan! Det borde jag också testa någon gång. För det blir faktiskt rätt stressigt när man både sorterar och tvättar på en och samma dag.

        Svara
      2. Mathias Tillman

        Visst känns det skönt att veta att man inte är ensam med att ibland inte orka saker? 🙂 Man tror ju att det är något fel, och eftersom asperger inte är så vanligt är det troligt att man bara har neurotypiker runt sig som inte har samma problematik alls – vilket bara stärker tron att det är något fel på en.

        Jag duschar inte heller lika ofta numera, mest för att jag nu tillåter mig själv att hoppa över det om jag inte orkar. Förr kände jag att det är något man förväntas göra, så jag tvingade mig själv till det – och om jag hoppade över det kunde jag må dåligt just för att det är vad andra förväntar att man ska göra. Enligt många kan man ju inte *inte* orka duscha, borsta tänderna osv – som du säger.
        Mycket handlar nog om att acceptera sig själv för den man är, utan krav och måsten 🙂

        Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *