När LSS-insatser kostar pengar

Larsson skriver i sin bok LSS att insatserna enligt LSS i princip ska vara avgiftsfria, dock finns vissa undantag. Ett undantag i avgiftsbefrielsen är personlig assistans som ibland kan vara belagd med viss avgift (18 § LSS), ett annat är boende, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter (se 19 § LSS). Det är alltså aktiviteterna och boendet som kostar pengar, inte själva LSS-insatsen! Dock förutsätter avgiften att den enskilde har en inkomst i form av t.ex. sjukersättning eller sjukpenning alternativt kapital- eller arbetsinkomst så att hen kan betala.

LSS-insatser kan vara belagda med vissa avgifter

När det gäller fritidsaktiviteter kan avgifterna exempelvis avse entréavgifter och resekostnader. Bostad med särskild service har däremot en självkostnadsprincip som regleras i 2 kap 6 § kommunallagen vilket innebär att kommuner inte får ta ut högre avgifter än vad som motsvarar kostnaden för tjänsten. Kommuner får med andra ord inte tjäna pengar på att tillhandahålla LSS-insatser. Dessutom ska den enskilde tillförsäkras tillräckliga medel för sin försörjning. Avgiften måste vara skälig!

Kommuner får ta avgifter för gemensamma ytor i gruppbostäder

Däremot kan den enskilde ändå behöva betala onödigt mycket för LSS-insatser i slutändan. I RÅ 2005 ref. 28 slog Regeringsrätten fast att de gemensamma utrymmena får utgöra underlag för hyressättningen i bostad med särskild service. I praktiken innebär det att den enskilde dels måste betala hyra för sin egen lägenhet men dels även för sin del av de gemensamma utrymmena som är till för alla boenden och hela personalgruppen. Därför kan det trots självkostnadsprincipen vara betydligt dyrare att bo i gruppbostad än i en vanlig hyreslägenhet!

Klienten måste betala ledsagarens omkostnader

När det gäller ledsagarservice är det också illa. Själva tjänsten är avgiftsfri, men däremot slogs det fast i HFD 2011 ref. 8 att klienten måste stå för sin ledsagares omkostnader. Ja, ni hörde rätt! Det betyder alltså att om man har en funktionsvariation som gör att man behöver stöd med att t.ex. gå på bio, konsert eller en kortare utflykt så måste inte klienten bara betala sin egen entréavgift utan även ledsagarens! Vill klienten t.ex åka på en dagskryssning och en färdbiljett kostar 250 kronor måste klienten därmed betala sammanlagt 500 kronor!

Högst osannolikt för klienten att få ekonomiskt bistånd

Visst, Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar också att klienten kan ansöka om ekonomiskt bistånd för ledsagarens omkostnader vid behov. Men är det så att klienten har aktivitets- eller sjukersättning är det högst osannolikt att ekonomiskt bistånd kommer att beviljas enligt SoL. Sjukersättning på garantinivå är nämligen en betydligt högre summa pengar än riksnormen som reglerar beloppsnivån på ekonomiskt bistånd. Därför kommer socialnämnden troligen besluta att den enskilde har råd att stå för sin ledsagares omkostnader.

LSS inte gratis

Summa summarum: trots att själva tjänsten i LSS-insatser inte ska kosta pengar kan det ändå dölja avgifter bakom vissa LSS-insatser. Om klienten har en ledsagare, måste ju ledsagaren följa med på aktiviteten och därför blir klienten i praktiken tvungen att stå för sin deltagares entré- och färdbiljetter. Om den enskilde bor i gruppbostad och inte vill nyttja de gemensamma ytorna måste hen betala hyra för dessa ändå. Därför är inte LSS-insatser lika gratis som många tror!

Boka mig för en föreläsning

Paula Tilli föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv.

Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv. Skicka en förfrågan om föreläsning genom att fylla i det här webbformuläret.

Mina böcker

Köp min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom hos Gothia Fortbildning, Bokus eller Adlibris.

Låna min bok På ett annat sätt på biblioteken i Stockholm, Göteborg eller Malmö.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *