Nej, jag vill inte andas lugnt i stressiga situationer!

Share Button

Vissa av oss med Aspergers syndrom behöver planering i vår vardag för att undvika stressiga situationer. Trots att jag försöker planera allt så gott det går, händer det ibland att det blir fel i planeringen, och ibland händer det saker som man inte kan rå för. När jag exempelvis skulle föreläsa i Alingsås förra veckan, upptäckte jag till min förfäran strax innan jag skulle åka hemifrån att min mobilladdare hade gått sönder, min mobil inte hade laddats alls under natten och att jag inte hade något batteri kvar.

“Vad jobbigt att behöva klara sig hela dagen utan mobilen”, var min första tanke. Jag åt upp min frukost och kände mig nere för jag är van vid att kunna använda mobilen på långa tågresor. Nu kändes det som att dagen var förstörd! Men snart kom jag på att jag hade ett mycket större problem än att bara behöva klara mig utan mobilen en hel dag: jag hade nämligen köpt en sms-biljett, och biljetten fanns i min mobil som inte gick att använda nu! Jag kunde inte heller ringa till SJ och förklara situationen eftersom mobilen inte fungerade. Panik!

Som tur är löste sig situationen till slut eftersom jag hann springa till SJ:s biljettlucka på Stockholms Centralstation och be om att få en pappersbiljett strax innan tågets avgång. Dessutom hann jag gå till en affär på centralhallen, köpa en ny laddare och ladda mobilen på tåget. Men resan hemifrån till Centralstationen hade varit stressig: mitt hjärta hade bankat, mitt humör hade varit nere och min hjärna hade arbetat för fullt. Jag hade försökt analysera situationen ur olika synvinklar och undrat vad som skulle kunna hända. Skulle jag bli insläppt på tåget om biljettluckan på SJ inte skulle ha öppet och jag inte skulle hinna få en pappersbiljett?

Trots att många andra människor tycker att det låter hemskt att stressa på det här sättet, tycker jag att det bästa för mig är att få stressa. När sådana situationer uppstår behöver jag få andas fort och stressa för det värsta går alltid över snabbt på det här sättet. När jag tillåter mig själv att vara stressad, känns det som att jag bejakar kroppens reaktioner och inte försöker förneka det som hänt.

Det allra värsta för mig i sådana här situationer är att få höra saker som: “Ta det lugnt Paula och andas lugnt”, eller: “Försök bara att acceptera situationen, det finns ingenting att göra” eller: “Försök tänka på något annat.” Sådana här metoder fungerar inte alls på mig, då blir jag bara ännu mer stressad. Förut försökte jag följa andra människors råd och tänka på andra saker och andas lugnt, men då tog det bara energi och jag mådde mycket dåligt efteråt. 

En gång sa en av mina boendestödjare till mig i en sådan här situation att det var bra att jag tillät mig själv att vara stressad och att andas fort och att det var precis det jag behövde. Tack vare hennes ord började jag må mycket bättre snart! För trots att många som utövar mindfulness tycker att kroppen mår bra av att andas lugnt, behöver min kropp faktiskt få andas fort när jag är stressad. Då blir jag lugn mycket snabbare.

Share Button

Boka mig för en föreläsning

Paula Tilli föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv.

Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv. Skicka en förfrågan om föreläsning genom att fylla i det här webbformuläret.

Mina böcker

Köp min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom hos Gothia Fortbildning, Bokus eller Adlibris.

Låna min bok På ett annat sätt på biblioteken i Stockholm, Göteborg eller Malmö.

14 reaktion på “Nej, jag vill inte andas lugnt i stressiga situationer!

  1. emma pettersson

    precis paula instämmer helt, jag behöver stressa av mig ordäntligt då och ånga på i 320 i stället för att te det lungt och jag blir oxtokig ifall nån ber mig att lugna ner mig då tågar jag på ännumer, skänt att veta att det finns andra därute som käner likadant =).

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Vad skönt att höra att jag inte är ensam om det här 🙂 Många förstår inte vad jag menar när jag förklarar att jag mår ännu sämre om jag måste andas lugnt i stressiga situationer!

      Svara
  2. Johanna Svenningsson

    Jag känner också igen mig. När jag är stressad får jag ofta höra att jag ska “ta en sak i taget”, men jag har märkt att den metoden inte alls fungerar för mig. Istället behöver jag ta tag i det som stressar mig, och det med en gång. Stressen går inte över förrän jag tagit tag i det, men då släpper den med en gång. 🙂

    Däremot finns det tillfällen då jag inte kan ta tag i stressmomenten med en gång. Det gäller t.ex. om jag känner mig stressad över en sak som jag bara kan få klarhet i genom att ringa någonstans och det råkar vara fredagskväll och stället har stängt. Då måste jag vänta hela helgen innan jag kan reda ut mitt stressmoment, varpå jag känner mig ännu mer stressad. Vid sådana tillfällen vore det förstås bra om jag kunde koppla av, men hittills har jag inte hittat någon strategi som fungerat.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Jag kan verkligen förstå att du blir stressad om du behöver vänta innan du tar tag i något som stressar dig. Det värsta är verkligen att behöva vänta i flera dagar! Själv behövde jag stressa en del i förrgår. Jag föreläste i Gävle igår kväll, och jag upptäckte kvällen innan att jag av någon anledning hade råkat köpa ungdomsbiljett för tåget. Jag kunde inte kontakta SJ under kvällen för de hade redan stängt, så jag var tyvärr tvungen att vänta till morgonen efter. Som tur var fick jag byta ut min biljett utan extrakostnad trots att jag inte hade köpt en ombokningsbar biljett, men den här osäkerheten innan jag fick klarhet i det hela var hemsk. Föreläsningen gick bra och jag var nöjd med hotellet, men jag är ändå helt slut idag pga krånglet. Det hade varit ännu värre om jag hade behövt vänta i flera dagar, då hade jag blivit galen 😉

      Svara
      1. Johanna Svenningsson

        Vad bra att du fick byta ut biljetten utan extra kostnad! Jag förstår verkligen att du blev stressad när du upptäckte att du hade råkat köpa fel biljett och inte kunde ta tag i problemet med en gång! Jag hade garanterat också blivit superstressad i den situationen. Vad skönt att allt löste sig till det bästa! 🙂

        Svara
  3. Thegra

    Hm. Intressant synvinkel på det! Börjar fundera över om det är så för mig också (jag-som-övar-mindfulness-till-förbannelse-utan-att-det-riktigt-funkar). Tack för delning av det!

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Vi verkar vara flera som inte gillar mindfulness, så det kan mycket väl vara så att det inte fungerar för dig heller att andas lugnt. För mig är det iaf bäst att få stressa när jag är stressad, det är den bästa metoden som funkar på mig.

      Svara
  4. Eveliina

    Hej! Väldigt intressant. Jag har deltagit på några mindfulness kurser och det som jag har förstått om saken är det att när du observerar dina känslor och hur det känns i kroppen utan att försöka andra på det kallas just till mindfulness. Alltså det som du gör i stressiga situationer – märked hur det känns och tänker att det är helt okej att känna så just då – är att öva mindfulness 🙂 Jag kommer också själv ihåg att som liten (och tonåring) blev jag helt förbannad om nån sa till mig att lugna ner mig. Försöker att inte säga det till mina egna barn (för ofta). Tack att du skrev om saken!

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Hej Evelina! Du har egentligen rätt i att mindfulness är samma som att observera sina egna känslor. Så på det sättet utövar jag egentligen mindfulness när jag tillåter mig själv att andas fort och att vara stressad.

      Men jag har fått göra mindfulness-övningar på olika ställen, och då har vi deltagare alltid fått lägga oss ner på golvet och lyssna på ett band där en röst uppmanar oss att slappna av i hela kroppen, andas långsamt, vara medetna om kroppen osv och då har jag bara mått dåligt av dessa övningar. Men det finns säkert olika typer av mindfulness, men just sådana här band där man ska fokusera på hela kroppen har inte alls varit bra för mig. Det enda som fungerar för mig är att jag tillåter mig själv att vara stressad när jag väl är det.

      Svara
  5. Linda

    Oh herregud, vad jag känner mig igen: “ta det lugnt” är verkligen något man kan säga till mig för att jag ska bli ännu mer stressad – jag märker ju att jag reagerar annorlunda än de flesta (t.ex. här om dagen stod jag inte ut med ljudet av en röjsåg alldeles i närheten), men att sen få höra att ta det lugnt och acceptera ljudet tolkar jag så att det inte är ok att vara stressad, och då blir det ännu värre känslomässigt. Nej, min kropp vill inte acceptera ljudet, utan den vill springa därifrån så fort som möjligt, och varför inte?!

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Jag förstår dig verkligen! Jag fungerar också som du: jag varken kan eller vill ta det lugnt när jag är stressad utan då vill jag fortsätta vara stressad så att situationen inte blir ännu värre.

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *