Nej, vi aspergare ska inte behöva förändra oss i vänskapsrelationer

Vi som har Aspergers syndrom eller autism får ibland höra att om vi beter oss annorlunda (=aspigt) alternativt håller fast vid våra behov så finns risken att andra människor tröttnar på oss och inte vill längre vill umgås.

Själv kan jag inte ens räkna hur många gånger jag fått höra saker i stil med: “Om du inte orkar träffa dina vänner tillräckligt ofta, kommer de tröttna på dig”, eller: “Om du tackar nej till alla fester, kommer du förbli ensam.”

Gjorde allt för att ändra på mig själv

När jag var yngre, gjorde jag också allt för att försöka ändra på mig själv för jag hade ju fått lära mig att jag inte duger som jag är. Som barn ville jag inte spela bollspel eller leka andra lekar med mina klasskamrater, men eftersom läraren inte ville att jag skulle vare ensam på rasterna, blev jag tvingad att ändra på mig själv.

Eftersom jag hade lärt mig att andra människor skulle tycka att det var tråkigt om jag inte visste överhuvudtaget något om musik, kändisar, TV och filmer, försökte jag plugga utantill vad olika kändisar hette, dock utan framgång. Jag trodde på allvar att det var fel på mig eftersom det var jag som var annorlunda.

Har blivit tvungen att prioritera mina egna behov

Även som vuxen har jag fortsatt att försöka förändra mig själv genom att försöka bli mer spontan och testa nya saker eftersom det inte har känts accepterat att vara som jag. Även om jag varit mycket trött, tackade jag ja till fester och sa ja till att umgås för skulle jag tänka på mina egna behov (=mer ensamtid), sågs det som egoistiskt.

Idag orkar jag inte längre anpassa mig efter att jag vid ett par tillfällen blivit utbränd och mått riktigt dåligt. Av hälsoskäl har jag varit tvungen att även börja tänka på mina egna behov.

Kan inte ha intensiva vänskapsrelationer när jag har ett arbete

Och nu har det som jag alltid blivit varnad för hänt! En vän har tröttnat på mig och raderat mig på Facebook. Vi har känt varandra i otroligt många år så det handlar absolut inte om någon ny bekantskap.

För flera år sedan hade jag aktivitetsersättning vilket bidrog till att jag hade otroligt mycket mer energi än idag. På den tiden orkade jag stötta vännen i fråga när hen mådde dåligt, och jag orkade skriva med hen på nätterna. Men efter att jag började föreläsa mer regelbundet var jag tvungen att minska på kontakten. Det är nämligen omöjligt för mig att ha intensiva vänskapsrelationer och ett jobb samtidigt.

Klarar inte längre av övernattningsgäster

Den här vännen är en otroligt aktiv person. Hen har alltid haft ett heltidsarbete och en aktiv fritid och tröttnar aldrig på socialt umgänge. Därför kändes det inte riktigt som att hen förstod när jag förklarade att jag ofta var så trött att det kunde dröja riktigt länge innan jag skulle orka svara på mejl och SMS.

Jag förklarade även för vännen att hen tyvärr inte kunde sova hos mig längre när hen hade vägarna förbi Stockholm eftersom jag har under de senaste åren fått sömnsvårigheter och inte längre klarar av övernattningsgäster.

Orkade inte svara på vännens mejl

För ett tag sedan skrev hen till mig och undrade hur det var med mig, men jag orkade inte svara eftersom jag var så otroligt trött och behövde vila efter bloggen och föreläsningarna. Jag hade ju förklarat tidigare för hen hur tröttheten påverkade mig och att det var omöjligt för mig att orka behålla ett arbete om jag inte prioriterade ensamtid och vila.

Även om vännen tidigare sagt att hen var trött på människor som inte prioriterade vänskap hade jag hoppats på att hen skulle förstå mig eftersom jag i mitt tycke hade förklarat många gånger att jag inte alltid orkade ha kontakt. Men allt ledde alltså till att hen för några dagar sedan raderade mig på Facebook.

Blev ledsen

Jag måste erkänna att jag blev ledsen för jag hade ju inte alls velat säga upp kontakten utan det enda jag hade försökt göra var att minska på den. Enligt som jag ser det så kan det, även om man inte alltid orkar höras privat, räcka med att man gillar och kommenterar kort varandras statusar på Facebook.

Samtidigt kommer jag inte skriva till personen och försöka reda ut saken för jag vet av erfarenhet att det får mig att må dåligt om jag inte blir förstådd. Däremot skulle jag absolut tacka ja till att återuppta kontakten i framtiden ifall personen skulle ångra sig och vilja återuppta kontakten med mig på de premisser jag klarar av.

Ingen av oss bär skulden

Jag är absolut inte arg på vännen i fråga, men jag är inte heller arg på mig själv. Jag kunde inte ha agerat på ett annat sätt, men samtidigt respekterar jag om någon tycker att det är tråkigt att jag behöver väldigt mycket ensamtid och är begränsad när det gäller vilka aktiviteter jag klarar av.

Troligen upplevde personen att hen inte fick tillräckligt mycket av den här vänskapen och att det var för energikrävande att försöka “jaga” efter mig och ändå bli ignorerad. Samtidigt kan jag inte ha vänskapsrelationer som tar mer än vad de ger, varför vår vänskap förmodligen inte hade några förutsättningar för att överleva så länge jag har ett arbete.

Vi aspergare ska inte behöva förändra oss

Vi som har Aspergers syndrom eller autism ska aldrig behöva ändra på oss för att bli accepterade och omtyckta! Visst, vänskap handlar om att ge och ta, men anpassar vi oss efter andra måste andra människor också anpassa sig efter oss. Det får aldrig handla om att vi ska träna upp vår ork, tränar på att gå på bröllop, se andra i ögonen och bli spontana för att duga för andra människor. I en vänskapsrelation måste man kunna vara helt sig själv!

Boka mig för en föreläsning

Paula Tilli föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv.

Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv. Skicka en förfrågan om föreläsning genom att fylla i det här webbformuläret.

Mina böcker

Köp min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom hos Gothia Fortbildning, Bokus eller Adlibris.

Låna min bok På ett annat sätt på biblioteken i Stockholm, Göteborg eller Malmö.

8 tankar kring ”Nej, vi aspergare ska inte behöva förändra oss i vänskapsrelationer

  1. Linus

    Det är bra att du står på dig Paula och gör saker som du själv mår bra av.
    Tidigare var jag mer till lags mot människor än vad jag är idag.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Vad bra att du inte heller är lika mycket till lags mot andra människor! Det är jätteskönt att man vågar tillåta sig själv att må bra.

      Svara
  2. Linus

    Du blev alltså blockerad av din vän på facebook, är det de du menar med raderad?
    Jag hade inte tagit kontakt igen med vännen om den blockerat mig på facebook.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Jag menar att personen tog bort mig från sin vänlista. Blockera betyder väl att personen har blockerat en totalt så att man inte ens kan hitta personen via sökfunktionen? Det är inte fallet med den här personen utan den här personen har bara tagit bort mig som vän, inget annat. Jag skulle kunna lägga till den här personen som vän igen om jag ville det, dvs skicka en vänförfrågan, men det hade jag inte kunnat om hen blockerat mig. Så har jag förstått det som iaf. Jag kommer inte kontakta vännen!

      Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Jo jag kan se personen på Facebook! Personen finns inte bara på min vänlista längre, men jag ser allt när personen kommenterar mina andra vänners statusar mm. Jag tolkar det som att personen bara har raderat mig från sin vänlista och inte blockerat mig. Jag tror inte att jag ens skulle se vad personen skriver till mina andra vänner om personen hade blockerat mig.

      Svara
  3. Jessica

    Jag tycker att det är bra att du lyssnar på dig själv och jag tycker att det är bra att den andra personen lyssnar på sig.
    Uppenbarligen vill ni olika saker i er vänskap och har olika behov.
    Att ta bort någon från fb är kanske lite väl drastiskt, jag hade nog bara låtit det rinna ut i sanden.
    Jag har släppt flera kompisar som jag inte kunnat ge det de vill och som inte har kunnat ge mig det jag vill.
    Detta är något som jag lärt mig på sistone. Innan ville jag att alla skulle vilja vara med mig och tycka om mig, fastän jag inte egentligen ville vara med dem.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Jag tycker som du att det är lite väl drastiskt att ta bort någon från Facebook. Själv hade jag också låtit det rinna ut i sanden om jag hade en vän som inte kunde möta upp mina behov. Om en vän däremot verkligen, verkligen hade varit elak mot mig med mening eller gjort något annat hemskt hade jag kunnat tänka mig att ta bort den personen men inte annars. Jag tog exempelvis bort en kompis från FB som raggade på mitt ex under tiden vi var tillsammans. Men hade det bara handlat om att vännen varit dålig på att höra av sig, ställt in våra träffar i sista sekunden mm så hade jag låtit det rinna ut i sanden.

      Vad bra att du kunnat släppa de vänskaper där behoven krockar! Det är lika bra att göra det för annars blir man bara besviken.

      Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *