Om nödvändig tandvård och LSS

Vi som har Aspergers syndrom eller autism tillhör som bekant personkrets 1 enligt LSS. Vad många däremot har missat är att vi som tillhör någon av personkretsarna inom LSS inte bara har rätt till behövliga LSS-insatser utan vi har oftast även rätt till något som heter nödvändig tandvård. För att kunna nyttja rätten behöver vi beställa något som heter ett tandvårdsintyg, och det är oftast kommunens LSS-handläggare som skriver ut intyget.

Om tandvårdsintyget

En av de viktigaste sakerna tandvårdsintyget berättigar oss till är nödvändig tandvård till ett mycket förmånligt pris, vilket rent konkret innebär att den nödvändiga tandvården ingår i högkostnadsskyddet vid uppvisandet av ett tandvårdsintyg.

Den sammanlagda summan som man måste betala för hälso- och sjukvård uppgår till maximalt 1150 kronor om året, och den innefattar alla besök i öppenvården så som besök hos allmänläkare, specialistläkare, psykologer, arbetsterapeuter och i vårt fall alltså även tandvårdspersonal.

Gratis tandläkarbesök när man kommit upp i högkostnadsskyddet

Eftersom många av oss aspergare har regelbunden kontakt med psykiatrin, kan vi komma upp i 1150 kronor rätt så fort. Och när vi alltså under en period på 12 månader redan betalat sammanlagt 1150 kronor för besök i öppenvården, blir tandvården gratis för oss under resten av året.

Har vi inte kommit upp i 1150 kronor ännu, måste vi betala en mindre summa för tandläkarbesöken, men den summan är obetydlig jämfört med vad människor utan tandvårdsintyg måste betala för tandläkarbesök.

All tandvård ingår inte i nödvändig tandvård

Det som är viktigt att känna till är att det endast är den nödvändiga tandvården som omfattas av tandvårdsintyget. I nödvändig tandvård ingår bland annat vanliga undersökningar, borttagning av tandsten, lagningar och liknande nödvändiga ingrepp. Besöker man tandläkaren “på skoj” vilket jag själv gjorde för ett antal år sedan när jag av estetiska skäl ville bleka tänderna, var jag givetvis tvungen att betala fullt pris.

Har alla som tillhör LSS rätt till tandvårdsintyg?

Det har inte riktigt stått klart om alla som tillhör någon av personkretsarna inom LSS har rätt till tandvårdsintyg eller endast de som faktiskt har pågående LSS-insatser. Olika kommuner har tolkat reglerna olika, och när man kontaktar sin biståndsbedömare finns därför risken att man får till svar: “Tyvärr kan jag inte skicka något intyg hem till dig eftersom du varken har några pågående LSS- eller SoL-insatser” eller: “Tyvärr kan jag inte skriva ut något intyg till dig för du har endast boendestöd som beviljats dig enligt SoL, men inga LSS-insatser.”

Man ska inte nöja sig med biståndsbedömarens svar

För ett antal år sedan gjorde jag själv misstaget att nöja mig med biståndsbedömarens svar när jag i min tidigare hemkommun nekades ett tandvårdsintyg med motiveringen att jag inte hade några pågående LSS-insatser.

Vad jag inte visste om då var att jag hade kunnat kontakta landstinget för att beställa ett tandvårdsintyg från dem! Jag fick nyligen tips från en bloggläsare om att man kunde skriva till tandvardsenheten.hsf@sll.se om man bor i Stockholm och blivit nekad ett tandvårdsintyg från sin LSS-handläggare.

Boka mig för en föreläsning

Paula Tilli föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv.

Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv. Skicka en förfrågan om föreläsning genom att fylla i det här webbformuläret.

Mina böcker

Köp min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom hos Gothia Fortbildning, Bokus eller Adlibris.

Låna min bok På ett annat sätt på biblioteken i Stockholm, Göteborg eller Malmö.

16 tankar kring ”Om nödvändig tandvård och LSS

  1. Thomas

    Kommunerna vill nog inte upplysa om tandvårdskortet så bäst är att kontakta en kurator på landstinget.Kortet skall visst bara gälla om man har autismspektrum som asp typ,inre om man bara har adhd

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Du har rätt i att man inte har rätt till tandvårdskort om man bara har ADHD. Detta för att man inte tillhör LSS med enbart en ADHD-diagnos.

      Ja, kommunerna vill nog inte upplysna om tandvårdskortet. Det är sällan man får den informationen från kommunen 🙁

      Svara
  2. Anders Pemer

    Det är en bedrövlig soppa hur de mer njugga kommunerna och landstingen resonerar. Det är hur självklart som helst att det är det faktum ATT MAN BEDÖMS TILLHÖRA EN GRUPP MED STORA SVÅRIGHETER som ska kunna vara berättigande till olika typer av förmåner. Men de som tolkar “omfattas av LSS” som något man gör först när man har insatser beviljade propagerar alltså i praktiken för att DEN SOM REDAN HAR BEDÖMTS TILLHÖRA EN GRUPP MED STORA SVÅRIGHETER OCH HAR BEVILJATS EN VISS SORTS ANNAT STÖD ska få rätt till tandvårdsstödet. Det är så dumt att klockorna stannar.

    Från ett annat håll – vem i all världen det nu var, men det var någon högt uppsatt rikspolitiker – har jag en gång hört framhållas att det finns massor av miljoner avsatta till alla olika sorters tandvårdsstöd som redan finns till olika grupper, “så ut och se till att utnyttja sådant om ni hör till någon av de grupperna!” Och samtidigt håller en massa kommuner och landsting – och såvitt jag förstår SKL centralt – på så här…

    I sammanhanget kan påpekas att utredningen Friskare tänder till rimliga priser för många år sedan nu föreslog en uttrycklig ändring i aktuell paragraf i tandvårdslagen till “…personer som har beviljade insatser jml lagen (1993:387) om stöd och service…” i stället för “som omfattas av” som det hela tiden har stått och nu fortfarande gör.

    Den enda intresseorganisation på autismområdet som alls hade yttrat sig som remissinstans, Organiserade Aspergare, protesterade mot detta och framhöll inte minst att det ju faktiskt skulle sporra folk som ligger precis på gränsen att klara sig utan LSS-insatser att hellre ändå söka en LSS-insats för att bli berättigad till tandvårdsstöd.

    Det här blev kommenterat i lagrådsremissen och man konstaterade att det fanns en skillnad i möjliga tolkningar av “omfattas av” LSS, och gav socialstyrelsen i uppdrag att utreda frågan en gång för alla. Det har de verkat för fega för att ta ordentligt tag i och har vad jag har hört aldrig gått i mål med någon sådan utredning. Jag minns att jag läste om att de uppenbarligen hade *börjat* ta tag i frågan under det närmaste året efteråt, så någonting kom igång åtminstone.

    I alla andra sammanhang än kring formuleringen att de som omfattas av LSS också ska erbjudas stödet enligt tandvårdslagen används formuleringen “omfattas av LSS” eller alla de som LSS omfattar och liknande hela tiden om de grupper som beskrivs i lagens persontext och som har rätt att söka insatser. Så det är så otroligt krystat och i sak rent fel att försöka få det till att “omfattas av” skulle betyda “redan ha ansökt om och beviljats insatser” just när det gäller berättigandet till tandvårdsstödet.

    Men hade inte OA sagt ifrån hade det här alltså varit ändrat till att det redan i lagtexten sades att det är vid en insats man ska få ha detta stöd. Den detaljen ensam kan man ju nästan tycka skulle kunna räcka rätt långt för att motivera autister som vill stödja en intresseförening på området att sluta upp med ett litet medlemskap, inte minst om man ändå redan ser medlemskap i Autism- och Aspergerförbundet och/eller Attention som självklart… 😉

    För mig är alla tre självklara och jag är aktiv i två av dem, i praktiken mest i Attention för att det helt enkelt ger mig personligen mest tillbaka. Jag skulle ha önskat att mina tolv års insatser i OA skulle ha hunnit leda till att det fanns vettiga mängder resurser där. 500 medlemmar och lokal verksamhet i tio län är grundkraven för att börja kvalificera sig för statsbidrag, och hade det uppnåtts på två-tre år, som jag tycker borde ha varit fullkomligt självklart, kunde utvecklingen ha gått spikrakt så att det sedan länge var absolut mest självklart för autister att gå med i den helt egna föreningen. Men här bildades vi med de två andra redan mycket större på banan, och på en del punkter verkar autister inte ett dugg bättre än NT:s att tänka “utanför boxen”… 🙂

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Jag visste inte att OA hade gett ett yttrande om utredningen. Det var jättebra att ni gjorde det så att inte formuleringen blev ändrad i tandvårdslagen! Ni har verkligen en poäng i att många troligen skulle ansöka om LSS-insatser bara för att få rätt till tandvårdsintyg, vilket skulle bli dyrt för kommuner. Då skulle kanske många tänka: “Men då ansöker jag om ledsagare/kontaktperson/bostad med särskild service för då kommer det bli billigare för mig att gå till tandläkaren.”

      Synd att ni inte fått tillräckligt många medlemmar! Jag tror att många autister är ovilliga att betala medlemskapsavgifter eftersom många har dålig ekonomi, men jag håller med dig om att de som väl är medlemmar i Autism- och Aspergerförbundet och Attention borde kunna bli det i OA!

      Svara
  3. Lina

    Jag har fått just det där svaret att eftersom jag inte har några insatser enligt LSS, så kan jag inte få tandvårdsstödet. Ska kolla upp detta, för jag tyckte det var jättekonstigt. Om jag inte hade en make som hanterar mycket av vår vardag, så skulle jag kanske behöva insatser, men nu “göms” mitt behov av att jag delar mitt liv med en person, som drar ett extra lass. Men jag skulle behöva tandvårdsstödet ändå, då tandborstning inte är automatiserat för mig och jag oftast bara orkar göra det en gång om dagen och på det har en tandsjukdom som gör att tänderna faktiskt är extra sköra.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Då får du verkligen kolla upp det! Du får skriva till landstinget så kommer du förhoppningsvis få tandvårdsstödet.

      Jag hade det förut precis som du! Jag var gift och min dåvarande man gjorde allt hemma: han handlade och lagade maten, städade, hjälpte mig med en massa saker mm. Den enda anledningen till att jag inte behövde insatser var att jag var gift så jag förstår verkligen vad du menar. Jag hoppas att du får tandvårdsstödet från landstinget!

      Svara
  4. kritan

    Jag har just nu inga pågående LSS-insatser utan enbart boendestöd. Nyligen behövde förnya mitt kort och fick såklart veta av min LSS-handläggare att hen ej kunde vara mig behjälplig så länge jag inte har ngn aktiv LSS insats.

    Jag fick rådet av en professionell att beställa kopior på mina gamla LSS-beslut och utredningarna som gjort i samband med ansökningarna och skicka dom till min Tandvårdsenhet.

    Idag har jag ett nytt tandvårdsstödsintyg. I 4-4,5 år till och sedan får jag väl göra om samma procedur och bara hoppas att jag fortsätter få det beviljat.

    Jag skulle ej ha råd med tandvård annars och så är det för många, rentav de flesta, eftersom få klarar att jobba på samma sätt som vanliga och därmed är hänvisade till en låg el mkt låg inkomst.

    Om jag inte ingick i LSSs målgrupp utan hade t ex ADHD och/eller allvarlig psykisk sjukdom och åt mkt mediciner skulle jag be min psykiatriker utfärda en annan variant av tandvårdsstöd som finns för denna grupp.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Så fruktansvärt irriterande att många kommuner väljer att tolka reglerna på detta sätt och kräver att det är just LSS-insatser som gäller och inte ens boendestöd enligt SoL duger 🙁 Men det var jättebra att du hade gamla LSS-beslut att skicka till Tandvårdsenheten och att de godkände det. Jag håller tummarna för att du får ett nytt tandvårdsintyg när ditt nuvarande intyg går ut.

      Jag visste inte om att det fanns en annan typ av tandvårdsstöd för personer med psykiska diagnoser som äter mycket mediciner. Vet du om högkostnadsskyddet även gäller för denna grupp när de behöver nödvändig tandvård?

      Svara
  5. Åsa

    Jag hade hört om tandvårdsstöd och rådfrågade både psykolog och arbetsterapeut på habiliteringen, kurator och läkare inom neuropsykatrin innan jag fick fatt på en läkare som kände till tandvårdsstödet! Väldigt dåligt att kurator och habiliteringen inget visste.

    Nåväl, när jag väl visste att jag skulle vända mig till kommunen för att få tandvårdsstöd var det inga problem alls! Jag kontaktade den biståndshandläggare som godkänt mitt boendestöd och hon fixade det, utan kommentar om krav på annan lss-insats. Dock är informationen hos tandvårdsenheten mycket otydlig. Ni som nekats, försök igen! Lycka till!

    (Anm. Jag bor i Stockholms stad.)

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Oj, visste inte habiliteringen om att man har rätt till nödvändig tandvård när man har Aspergers syndrom eller autism och att det finns något som heter tandvårdsstöd?!! Det var riktigt illa. Jag som alltid har inbillat mig att alla på habiliteringen är kunniga men tydligen inte 🙁 Kuratorer som arbetar på habiliteringen har ju som arbetsuppgift stötta oss genom att bland annat informera oss om vad vi har rätt till, så det var anmärkningsvärt att hen inte visste något.

      Vad bra att du fick tandvårdsstöd från kommunen även om du inte har pågående LSS-insatser! Olika stadsdelsförvaltningar och kommuner tänker helt olika kring det här. På vissa ställen räcker det med att man har en diagnos som omfattas av LSS för att man ska få tandvårdsstöd, på vissa orter räcker det att man har SoL-insatser och andra stadsdelsförvaltningar/kommuner kräver att man ska ha LSS-insatser och inget annat för att de ska skriva ut ett tandvårdsintyg. Jag har ofta fått höra tvärtom att alla på habiliteringen kan jättemycket och att det är kommunen som krånglar, men i ditt fall var det helt tvärtom!

      Svara
  6. kritan

    Som jag förstått det kan man ha rätt till ett bidrag på 600 kr per halvår för förebyggande tandvård om man har allvarlig psykisk sjukdom och äter psykofarmaka som påverkar munhälsan. Jag skulle pröva att ansöka via psykiatriker om det även om jag “bara” hade ADHD och samtidigt åt medicin om den påverkade munhälsan.

    Svara
  7. Mange

    Ansluter mig till Anders Pemers bedömning, men delvis med annan eller möjligen tydligare motivering. Den statliga utredningen bestod av en enklare utredning i Departementsserien (Ds) och i den står mycket riktigt ett förslag på ny skrivning i tandvårdslagen. I utredarens förslag står att läsa,
    * dels den ursprungliga formuleringen: “Vid tillämpningen av 8 § skall landstinget särskilt svara för att uppsökande verksamhet bedrivs bland dem som OMFATTAS av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade …”
    * dels den föreslagna formuleringen: “Vid tillämpningen av 8 § ska landstinget särskilt svara för att uppsökande verksamhet bedrivs bland dem som ÄR BEVILJADE INSATSER ENLIGT lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ELLER ERSÄTTNING ENLIGT 51 KAP. SOCIALFÖRSÄKRINGSBALKEN …” (Ds 2010:42; s 23; “nuvarande lydelse” vs “föreslagen lydelse”)

    Ds 2010:42 finns på: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2010/12/ds-201042/

    Riksdagen är den högsta normgivande församlingen vi har i landet och inte ens i efterföljande regeringsförslaget togs ändringen in. Regeringen själv föll alltså tillbaka på uttrycket “omfattas av”. (Prop 2011/12:7; s 6-7; “nuvarande lydelse” vs “föreslagen lydelse”)

    Prop. 2011/12:7 finns på: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2011/10/prop.-2011127/

    Juridiskt innebär detta förhållandevis konkret att riksdagen, den lagstiftande församlingen, avvisat kravet att man måste ha pågående insatser enligt LSS, för att beviljas tandvårdsstöd (som inte ska förväxlas med särskilt tandvårdsbidrag, STB på 600 kr om året, som någon skrev om).

    Oavsett vad som står i lagens förarbeten, så har lagtext högre status än en proposition och definitivt högre rang än en Ds-utredning, speciellt i fall som detta här där riksdagen med sin yttersta lagstiftningsmakt så tydligt avvisat ett uttryckligt krav på att man rent faktiskt måste ha pågående insatser. LSS är en pluslag och det bör i fall som detta här även få effekten att tandvårdskortet också är en plusrättighet, men problemet är att varken Tandvårdslag eller Tandvårdsförordning innehåller rätt att överklaga avslag på begäran om tandvårdskort. Dock; för tandvård enligt 8a § Tandvårdslagen gäller högkostnadsskyddet i vanlig sjukvård; 15a § Tandvårdslagen!

    Svara
  8. Mange

    Såg jag skrev fel i förra inlägget. Särskilt tandvårdsbidrag, STB, ska vara 600 kr per halvår, dvs. 1 200 kr per år. Det allmänna tandvårdsbidraget, ATB, varierar över olika åldersintervaller och är 300-600 kr per år.

    I övrigt är det mycket intressant att lägga märke till att regeringen äntligen tycks göra ett ärligt försök att ta ett handfast grepp om ojämlikheterna i tandvården, oavsett funktionsvariation.

    2018-03-08 gav regeringen Veronica Palm uppdraget att utreda: “Ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa” (Ds 2018:16), https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2018/03/dir-201816/.

    I början av direktivet beskrivs kortfattat hur tandvårdsreformerna har avlöst varandra. Det finns också ett mycket intressant avsnitt på s 12-13 i direktivet: “Det statliga tandvårdsstödet består av tre delar – det allmänna tandvårdsbidraget, det särskilda tandvårdsbidraget och skyddet mot höga kostnader. Utöver det statliga tandvårdsstödet finns landstingens tandvårdsstöd som riktar sig till specifika grupper som av olika skäl har särskilda tandvårdsbehov. Vissa av stöden ges till personer med särskilt definierade sjukdomar eller funktionsnedsättningar medan andra riktar sig till personer med stort vård- och omsorgsbehov. Vissa som har akuta tandvårdsbehov och saknar medel kan få stöd från socialtjänsten. — “Kunskapen om de olika stöden är otillfredsställande och särskilt de landstingsfinansierade stöden upplevs ofta som komplexa och svåra att överblicka för såväl patienter som många vårdgivare. Processen för att beviljas stöd är omständlig och kräver samverkan mellan flera aktörer. Tandvården, hälso- och sjukvården och kommunernas socialtjänst är i olika hög grad involverade i genomförandet av landstingsstöden och det stöd till tandvård som ges genom ekonomiskt bistånd från kommunernas socialtjänst. Även kriterierna för rätten till vissa av stöden uppfattas som otydliga, vilket bidrar till variationer i tolkningen över landet. Socialstyrelsen har i uppdrag att genomföra en samlad utvärdering på nationell nivå av samtliga tandvårdsstöd som regleras genom tandvårdsförordningen (1998:1338) och det statliga särskilda tandvårdsbidraget samt lämna förslag på eventuella förbättringar. Socialstyrelsen ska slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 december 2018.”

    Den 1 mars nästa år beräknas utredningen vara klar med sitt resultat, om inte förlängd utredningstid tillkommer. En bakgrund till att utredningen startades våren 2018:

    https://www.jp.se/article/storsta-reformen-sedan-perssons-maxtaxa/

    https://s-kvinnor.se/aktuellt/uttalanden-fran-s-kvinnors-kongress/

    https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2017/mars/s-krav-att-tandvard-jamstalls-med-sjukvard/

    En rimlig prognos är att en proposition läggs under vinterhalvåret 2020/2021 och att nya regler skulle kunna träda i kraft vid halvårsskiftet 2021 eller vid årsskiftet 2021/2022.

    Socialstyrelsens redovisning av “Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård” (publ 2013-1-20), kan också vara av visst intresse i frågan; https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2013-1-20.pdf; särskilt s 18-22!

    Nederst på sidan 13 i Ds 2018:16 står: “Socialstyrelsen har i uppdrag att genomföra en samlad utvärdering på nationell nivå av samtliga tandvårdsstöd som regleras genom tandvårdsförordningen (1998:1338) och det statliga särskilda tandvårdsbidraget samt lämna förslag på eventuella förbättringar. Socialstyrelsen ska slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 december 2018.”

    Slutredovisningen finns här: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-12-53.pdf

    I slutredovisningen finns en bra översikt över tandvårdsstöden sen 1974 och fram till nu och där framgår också att och varför stöden är underutnyttjade, se s. 26!

    OCH SLUTLIGEN;

    Om “omfattas av” nu skulle betyda “redan pågående insatser”, blir man frågande över formuleringen i 15 § LSS, tex. 1 punkten:

    “Till kommunens uppgifter hör att fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är…” I LSS-proppen gör regeringen en analogi på socialtjänstlagens UPPSÖKANDE verksamhet och att den ska vara samma i sammanhanget med att UPPSÖKA dem som OMFATTAS av LSS. Det står inte heller här om redan beviljade insatser.

    När man skyller på att personkrets 2 skulle falla bort enligt Pemers tolkning av “omfattas av”, blir jag ärligt talat förstummad. Både personkrets 1 och 2 är sk. diagnoskretsar, där man inte behöver gå igenom hela diagnostiseringen så som prövningen sker i personkrets 3. Jag uppfattar PK1-2 jämställbart med uppsökande och nödvändig tandvård (grönt kort eller tandvårdsintyg) och att PK3 snarare analogiserar på det som kallas F-tandvård (blått kort). Se LSS-proppen på s. 167!

    Vidare, så står det också på s. 167 i LSS-proppen, att både PK1 och PK2 “avser att täcka in [dvs. OMFATTA] samma personkrets som ingår i den” tidigare omsorslagen!

    LSS-proppen: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-stod-och-service-till-vissa-funktionshindrade_GG03159

    Det är viktigt att denna information kommer ut bland personer som fått de diagnoser som OMFATTAS av personkretsarna 1-2.

    Kan i yttersta fall vara aktuellt att tillsynsanmäla landstinget där man bor för att dom inte konsekvent följer LSS och tandvårdslagen/-förordningen?

    Får kanske anledning att återkomma fler ggr i frågan!

    Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *