Professorn Roger Säljö redogör för olika pedagogiska läroteorier i sin antologi Lärande, skola, bildning. Eftersom många lärare misslyckas i sina försök att undervisa elever med Aspergers syndrom och autism och jag själv har egna erfarenheter av misslyckad skolgång, tänkte jag redogöra de vanligaste läroteorierna i mina kommande blogginlägg och dela med mig av mina egna tankar om de läroteorier som Säljö tar upp. Först i tur står behaviorism.
Behaviorism
Behaviorismen skulle kunna kallas för den gammaldags lärometoden med tydliga och uttalade läromål. Läraren ska vara aktiv och eleverna passiva och ”lyda”. Förr i tidens katederundervisning kan härledas till den behavioristiska teorin. Eleverna förväntas oftast visa att de uppnått de angivna läromålen genom att skriva ett slutprov. Fokuset läggs på stimuli. Vi människor anses reagera instinktivt på stimuli som kommer från vår omvärld. Med hjälp av dessa stimuli anser man kunna styra elevernas beteende och lärande mot önskad riktning. Vi människor tros vara nästintill viljelösa varelser som kan betingas att lära oss nya saker och bete oss på önskat sätt. Individuella skillnader tas inte hänsyn till utan alla elever anses ha samma möjligheter till inlärning.
Förstärkningsprincipen
Något som är väldigt typiskt för behaviorismen är förstärkningsprincipen, det vill säga att man ger eleven positiv förstärkning i syfte att främja dennes inlärning. Ett exempel på detta är förr i tidens programmerade läromedel där eleven ska svara på en fråga och få bekräftelse ifall svaret är rätt (=positiv förstärkning) alternativt repetera och försöka igen ifall svaret skulle vara fel. Sådana apparater kommer jag ihåg från min skoltid men vet inte om de finns kvar idag! Mina föräldrar är födda på 40 och 50-talen, och på deras tid hade behaviorismen starkt inflytande. Själv började jag skolan på 80-talet när den kognitiva teorin hade börjat ta över (mer om kognitivism i mitt nästa blogginlägg) men behaviorismen var också en populär läroteori som förespråkades av många.
Det stora problemet
Jag behöver knappast nämna vad jag tycker om att betinga ett autistiskt barn till ett visst beteende med hjälp av positiv bestärkning. Min lågstadielärare som tvingade mig att spela bollspel med mina klasskamrater (eftersom hon inte ville att jag skulle spendera rasterna ensam även om jag hade förklarat att jag ville det) utgick från det behavioristiska perspektivet. När jag gjorde som hon önskade berömde hon mig trots att allt hade skett mot min vilja.
Texten fortsätter längre ner på sidan.
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Gothia Kompetens.
Kan förstöra mycket för autistiska barn
Det stora felet jag ser i behaviorismen är att man utgår ifrån att alla barn fungerar likadant, och eftersom jag betedde mig annorlunda behövde läraren få mig att bete mig neurotypiskt med hjälp av positiv förstärkning. Det föll aldrig in henne att det finns barn med annorlunda behov för det går ju totalt emot den behavioristiska teorin! Därför tror jag att behaviorismen kan förstöra väldigt mycket för elever med Aspergers syndrom och autism.
Finns också positiva aspekter
Dock ser jag vissa positiva aspekter i behaviorismen. Nu passar det iofs mig inte alls att lära mig i sociala sammanhang utan jag behöver studera på distans, men om jag väl ska tvingas in i ett klassrum passar det mig bäst att läraren är aktiv och jag som elev passiv. Jag gillar inte grupparbeten och och jag hatar också de flesta praktiska uppgifter. Däremot gillar jag att jag får skriva ett prov efter varje avslutad kurs. En annan positiv aspekt som jag ser i teorin är att allt blir strukturerat. Jag vet precis vad jag förväntas kunna efter en avslutad kurs och uppskattar det faktum att det finns tydliga rätt och fel. Om man däremot som elev ska komma till det rätta svaret själv och det inte finns tydliga rätt och fel blir allt alldeles för flummigt för mig. De tydliga instruktionerna och de tysta klassrummen där bara läraren pratar är nog något som uppskattas av många autistiska barn!
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.
Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Köp min bok
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Gothia Kompetens.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Senaste svar på alla blogginlägg
Jag blir stum, hittar verkligen inte orden när det skulle behövas som mest. Jag har definitivt mycket lättare för att…
Jag känner mig också som ett barn i en vuxen kropp.
Tack för svar 🙏 greppar det om fysiska och står så bra I journal multiple Både i det psykiskt och…
Jag tycker tandläkare ska kosta som vanligt läkarbesök, tänderna är ju en del av kroppen. Går varje år, så jag…
Ja, viss är det lättare att texta i sådana situationer. Jag föredrar också att texta om jag ska prata om…
Vad bra att det funkar för dig!
Jag brukar bara öppna dörren och släppa in dem så gör de sitt. Brukar inte prata om jag ev. inte…
När jag var ett barn på 1980-talet fick jag höra att Finland var det enda landet i världen som tillhandahöll…
Jag brukar faktiskt ha svårt att kommunicera mina behov när det sker muntligt. Jag brukar ha väldigt svårt att hitta…
Egentligen borde man väl kunna anmäla dem för diskriminering för vitvaruservice tillhandahåller tjänster till allmänheten. Samtidigt vet jag inte om…
2 svar på ”Om pedagogiska läroteorier, del 1”
Jag tror det heter ”förstärka”, inte ”bestärka”?
Vänliga hälsningar
Tack för rättningen, jag ändrar!