Social osäkerhet

När jag var yngre, var jag inte speciellt medveten om sociala regler, vilket gjorde att jag slappnade av med människor betydligt mer än idag. Idag vet jag att jag inte vet, och det är ibland riktigt jobbigt att vara så här medveten.

Jag brukar säga att ju mer jag vet om hur andra människor fungerar, desto tröttare blir jag. Då får jag ännu fler saker att tänka på, och det gör mig trött att tänka. Innan jag visste om att jag hade Aspergers syndrom, visste jag inte så mycket om sociala regler och underförstådda budskap mellan raderna, och då behövde jag inte analysera vare sig mitt eget eller andras beteende. På ett sätt var det skönt att vara omedveten.

Några exempel på situationer där jag var mer avslappnad förut:

1. När jag sov över hemma hos andra. Förut var jag nästan helt mig själv och avslappnad när jag var hemma hos andra. När värdarna sa till mig att jag fick känna mig som hemma, tog jag det bokstavligt: när jag sov över hos dem, sov jag till tolv trots att alla andra i huset vaknade tidigt. När jag duschade, torkade jag inte golvet efteråt för jag visste inte att sånt var viktigt för andra människor. Själv sover jag gärna till tolv när jag är hemma och glömmer ofta bort att torka badrumsgolvet.

Jag fick höra att jag betedde mig oartigt, vilket har lett till att jag idag är försiktig med att sova över hos andra människor om jag inte känner dem väl. För det tar energi att vara på helspänn hela tiden och oroa mig för att jag kanske råkar göra något som värden tycker är oartigt.

2. När andra människor kommenterade mitt beteende på något sätt. Jag har under de senaste åren lärt mig att människor sällan säger rakt ut det de menar, vilket gör mig osäker. Jag undrar ibland om personen menar exakt det h*n säger eller om h*n egentligen menar något helt annat.

När jag var i Kanada som utbytesstudent, kommenterade mamman i värdfamiljen vid ett tillfälle att mitt rum var stökigt, och först flera månader efteråt fick jag veta att hon hade menat att jag borde städa! Det har även hänt att människor försökt visa med sina blickar och kroppsspråk att de inte tycker om mig utan att jag märkt någonting.

Med sådana här erfarenheter i bagaget har jag ibland börjat övertolka andra människor och undrar ibland om de menar något negativt med sina kommentarer eller blickar eller om de faktiskt menar det de säger. Och jag vågar inte alltid säga och göra saker som kanske egentligen enligt de sociala reglerna skulle vara “okej” att säga och göra. Men hur ska jag veta vad som gäller när reglerna är så otydliga? 😉

Boka mig för en föreläsning

Paula Tilli föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv.

Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv. Skicka en förfrågan om föreläsning genom att fylla i det här webbformuläret.

Mina böcker

Köp min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom hos Gothia Fortbildning, Bokus eller Adlibris.

Låna min bok På ett annat sätt på biblioteken i Stockholm, Göteborg eller Malmö.

5 tankar kring ”Social osäkerhet

  1. Matte

    ännu ett bra inlägg ^^^här tycker jag det handlar om att man måste vara en öppen med vad man säger och menar och göra det där som jag nämnt “walk as you talk” och visa det med för oss med As så blir sånt här väldigt jobbigt ibland och man kanske skäms blir ledsen över sig själv “har jag gjort fel nu” är nog inte alltid säkert att en person menar fel eller är arg så som man tolkar det sen så med en del sånna här svårigheter med sånt här i bagaet så slutar det ju som du skriver man övertolkar .. uttryckligt sagt en enda sagt behövs .. MER öppenhet och bättre tydligare förklaringar för att öka samförståndet i kommunikationen en del gånger så är det inte bara eller enbart en Aspergares fel heller något som många aldrig ens tänker en tanke på

    Svara
      1. Matte

        ja precis för blir det fel så ska den som sagt något som låter oklart och otydligt förklara sig och berätta hur man tänkt sig och hur vad varför man sa så där som man sade

        Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Samma här, tycker att det kan vara stressande! Men däremot missförstår jag sällan mina närmaste vänner och familj för de brukar vara tydliga 🙂

      Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *