Stress

“Kul att du kan resa mycket på jobbet och sova på hotell, vad lyxigt”, är något jag ofta får höra när människor får veta att jag jobbar som Asperger-informatör. Och visst, jag tycker att det är roligt att få föreläsa om Aspergers syndrom. Och jag tycker även att det är spännande att resa till Kuwait och föreläsa där.

Men förutom Kuwait-föreläsningen så tycker jag faktiskt inte att det är speciellt spännande att resa runt Sverige och Finland och föreläsa. Jag är inte speciellt intresserad av att se sevärdheter i olika städer, och långa tåg- och flygresor tröttar ut mig. Jag trivs med mitt jobb, men om jag själv skulle få välja, skulle jag förutom min Kuwait-föreläsning endast föreläsa här i Stockholm. Jag kan visserligen ibland tycka att det är roligt att få äta på frukostbuffé på olika hotell, men annars tycker jag att det är rätt stressigt att packa resväskor hela tiden och sitta på försenade SJ-tåg. Men missförstå mig inte: jag älskar absolut att föreläsa!

Idag tänkte jag på hur otrolig liten del av mitt jobb som består av föreläsandet och hur mycket tid som egentligen går till annat. T ex idag spenderade jag ungefär fem timmar på att svara på jobbmejl, skicka faktureringsinformation om mina senaste föreläsningar till Ågesta Folkhögskola, skriva färdigt en text till en tidning och boka flygresor och hotell för mina föreläsningar i Finland (jag behövde göra allt detta nu eftersom jag inte vet om jag kommer att kunna komma in på nätet i Kuwait). Och jag som trodde att jag skulle hinna skriva klart min Kuwait-föreläsning, men icke sa nicke.

Och inte nog med det: för ungefär en timme sedan fick jag veta att jag inte får ta med mig mina sömntabletter till Kuwait om jag inte har med mig läkarintyg som bekräftar att jag behöver medicinen plus läkarens signatur och stämpel från vårdcentralen. Jag hoppas verkligen att min vårdcentral ger mig en akuttid imorgon för jag behöver verkligen intyget. Håll tummarna!

Boka mig för en föreläsning

Paula Tilli föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv.

Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv. Skicka en förfrågan om föreläsning genom att fylla i det här webbformuläret.

Mina böcker

Köp min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom hos Gothia Fortbildning, Bokus eller Adlibris.

Låna min bok På ett annat sätt på biblioteken i Stockholm, Göteborg eller Malmö.

14 tankar kring ”Stress

  1. HL

    Jeg krysser fingrene for at du får en akuttime! jeg liker heller ikke å reise. Jeg forbinder det med pakking og reisen. Det tar så mye energi at jeg regner “ferien” for halvveis unnagjort når jeg har reist fra A til B. Og andre halvdel er fra B hjem til A. Og det i mellom er bare angst og luft.

    Svara
  2. Mats

    Men förutom Kuwait-föreläsningen så tycker jag faktiskt inte att det är speciellt spännande att resa runt Sverige och Finland och föreläsa.

    Jag förstår dig. Jag har aldrig tyckt om att sova borta och de gånger jag har sovit borta har jag längtat hem till mitt eget hem och min egen säng. Jag är en hemmaman. Om jag hade haft en fru så hade jag lätt tagit på mig uppgiften att vakta hemmet medan frugan jobbar. 😉
    Jag anvudas inte människor som reser i jobbet. Jag är ganska säker på att det är många som tycker att det är spännande och roligt att resa i jobbet i början men som ganska snart tröttnar och ser resandet som någonting nödvändigt ont.

    Jag tycker det är intressant det du skriver om att du lägger många arbetstimmar på helt andra saker än att föreläsa. Det är lätt att man glömmer att det är mycket det som faktiskt är själva jobbet. Jag har tänkt på ungefär samma sak när jag har läst om artister som är på turné. Artisternas jobb består om man ser till arbetstimmar mer av att åka tåg än av att spela och sjunga inför publik.

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Ja, det är riktigt skönt att vara hemma! 🙂 Innan jag började föreläsa, sa många människor till mig att det skulle vara lyxigt och roligt att få resa på jobbet, och då inbillade jag mig att det skulle vara så trots att jag aldrig varit speciellt förtjust i att resa. Men eftersom alla påstod att det skulle vara roligt, tänkte jag att de kanske visste något jag inte visste om 🙂 Men nu har jag märkt att det inte alls känns lyxigt utan snarare stressigt.

      Jag förtår att du gärna skulle vilja vara hemmaman. Jag skulle inte ha något emot att vara hemmafru, vilket jag faktiskt var tidigare när jag var gift. Men visserligen menar jag med begreppet “hemmafru” något helt annat än många andra människor. Eftersom jag inte klarar av att sköta hemsysslor eller laga mat och aldrig skulle orka ta hand om barn, skulle jag aldrig klara av att vara den sortens hemmafru några män förmodligen skulle önska sig. Det skulle ta många gånger mer energi för mig att vara hemma och ta hand om barn (om jag nu hade några) än att vara ute och jobba. Så skulle jag ställas inför valet, skulle jag välja att jobba så därför skulle jag nog inte passa som en “riktig” hemmafru ändå. Fast vem vet, tänk om jag träffar en rik kuwaitisk man i Kuwait, då kan han försörja mig och anställa ett hembiträde, kock och barnskötare. Då kanske jag blir hemmafru och väljer att stanna i Kuwait. Haha! 😀

      Svara
      1. Mats

        Jag tror lyxhustru är din grej Paula. Du skulle kunna vara hemma på dagarna och ge dig ut och plocka blåbär så du inte är i vägen när städfirman kommer på besök för att städa och gör rent i hemmet. Efter några timmar i blåbärsskogen och tillbaka i hemmet så får du anstänga dig lite genom att lyfta in matlådorna med middagen som cateringfirman har ställt utanför ytterdörren. Om du har energi över efter det så kan du kontrollera att städfirman gjort sitt jobb ordentligt. Har de inte det så kan du jobba lite till genom att skicka ett argt mejl där du hotar att anlita en konkurrerande städfirma om de inte skärper sig. Är du riktigt energirik så lägger du sedan upp maten i matlådorna på fat och dukar middagsbordet med tallrikar och bestick lagom till din man kommer hem från jobbet och visar att han har fört över pengarna han har tjänat under dagen till din revisor som sköter din mans ekonomi åt dig.

        Svara
        1. Paula Tilli Inläggsförfattare

          Mm, låter som ett härligt liv! Så det första jag får göra när jag kommer till Kuwait är att försöka ragga upp en rik kuwaitier, kanske en shejk eller en prins och bli hans lyxhustru. Extremt rika män har förmodligen redan flera andra fruar men det gör ingenting, då får jag ännu mer tid till mina specialintressen. Tveksamt om de har blåbär där, men annars får jag hitta ett annat specialintresse om jag inte får min rike make att flytta med mig till Sverige.

          Svara
          1. Mats

            Glöm inte att läsa det finstilta i äktenskapsförordet bara så det inte står någonting om att mannen har rätt att byta bort dig mot 10 kameler eller något. Det hade blivit en otrevlig överraskning den dagen han tröttnar på blåbärstjejen från Sverige och bestämmer sig för att ta sin olja och dra.

            Svara
            1. Paula Tilli Inläggsförfattare

              Tack för tipset, det får jag se till att göra så att jag inte blir utbytt mot kameler någon vacker dag. Jag får naturligtvis försöka se till att jag får rätten till en stor andel av pengarna vid en eventuell skilsmässa så att jag får fortsätta med mitt lyxliv om mannen skulle tröttna på mig och mina blåbär.

              Svara
      2. Mats

        Jag har läst någonstans för länge sedan att många kuwaitier inte behöver arbeta om de inte vill. Arbetet utförs istället av utländska gästarbetare som många gånger får arbeta för slavlöner. De lever flott på oljan. Du kanske aldrig kommer hem igen Paula. Du blir kvar i Kuwait som oljefru vilket är kuwaitiska för lyxhustru här hemma i Sverige.

        Svara
        1. Paula Tilli Inläggsförfattare

          Ja, så är det nog i Kuwait! Och även i Saudiarabien och Dubai om jag förstått det rätt. Så vem vet, jag kanske blir kvar i Kuwait 😉

          Svara
  3. Karin

    Hej. Jag älskar att resa. Men när det väl gäller så brukar jag undra vad jag gett mej in på. Jag gillar att åka långfärdsbuss och tåg. Men inte att hålla på att byta. Då blir resan upphackad i småbitar och då kan jag inte slappna av. Jag älskar att resa men trivs bäst hemma. Har fått ett recept på vila. Minst en gång om dagen. För att minska stress och ångest. Hoppas det går bra med intyget på din sömnmedicin!

    Svara
    1. Paula Tilli Inläggsförfattare

      Hej Karin!

      Ja usch, det är inte roligt att byta tåg eller buss. Om jag skulle ställas inför valet att antingen åka en 3 timmars resa i sträck eller åka en 2 timmars resa och byta tåg/buss, skulle jag garanterat välja att åka 3 timmar även om det skulle ta längre tid! Jag kan faktiskt ibland tycka att det är lite mysigt att sitta på SJ-tåg om tåget är i tid och det inte är för många människor i vagnen, men efteråt märker jag ofta hur slut jag är så resandet tröttar nog ut mig mer än vad jag inbillar mig för stunden. Jag har märkt att jag mår så otroligt mycket bättre under de veckor jag endast föreläst i Stockholm!

      Vad tråkigt att du har stress och ångest. Då förstår jag att du måste vila. Jag vet inte om du testat att ligga på spikmatta, men mig hjälper det när jag är stressad. Jag brukar ligga på spikmatta i minst en halvtimme innan läggdags för att slappna av, och då läser jag samtidigt. Förut trodde jag att sånt bara var hokus pokus, men konstigt nog hjälper det mig, och då är jag en person som inte blivit hjälpt av massage, hypnos, mindfulness och liknande! Iofs så hjälper mattan troligen inte mot allvarlig ångest, men däremot kan det nog hjälpa om man är stressad och uppe i varv.

      Svara
      1. Mats

        Jag blir sjösjuk av att åka moderna tåg men jag gillar att tuffa fram på gammalt vis, titta ut över landskapet och drömma mig bort.

        Svara
        1. Paula Tilli Inläggsförfattare

          Nu vet jag inte vad som menas med moderna tåg, men jag kan faktiskt bli åksjuk på SJ-tåg om jag t ex läser när tåget åker baklänges. Men det konstiga är att det bara händer ibland. Ibland har jag suttit med min surfplatta och skrivit och svarat på blogginlägg under nästan hela resan utan att bli det minsta åksjuk, och ibland blir jag åksjuk efter att ha jobbat med datorn i bara 10 minuter. Så det är väldigt olika.

          Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *