Etikettarkiv: Empati

Nej, högskoleutbildning behöver inte betyda autismspecifik kompetens

Många tror att en yrkesverksam person automatiskt förstår sig på Aspergers syndrom och autism bara för att personen har högskoleutbildning och är beteendevetare, socionom, social omsorgspedagog, lärare, arbetsterapeut eller har en kandidat- eller till och med magisterexamen i något närliggande ämne. Men jag har märkt att den yrkesverksammas utbildningsnivå inte har någon som helst betydelse för hur han eller hon bemöter mig och hur lätt han eller hon har för att förstå mina svårigheter och styrkor.

Jag har haft underbara boendestödjare och andra stödpersoner som saknat gymnasiebetyg men varit hur duktiga och kompetenta som helst! Sen har jag råkat ut för beteendevetare, socionomer och lärare som inte alls bemött mig rätt även om de själva ansett sig besitta autismspecifik kunskap. Sedan finns det såklart usla undersköterskor och underbara beteendevetare och socionomer. Däremot har jag inte märkt att en person med högskoleutbildning skulle förstå mig i en högre grad än en person som endast gått grundskolan. Jag har funderat på vad det beror på och tror på följande förklaringar:

1. Många universitet anlitar endast forskare som föreläsare. Själv har jag fått föreläsa för undersköterskor, även blivande sådana, betydligt oftare än för universitetsstudenter. Därmed kan det viktiga inifrånperspektivet på vissa högskoleutbildningar helt utebli.

2. Universitetsutbildningar är ofta väldigt forskningsbaserade. Man blir duktig på att skriva rapporter samt analysera forskning och siffror men det behöver inte automatiskt betyda att man har en empatisk förmåga att förstå sig på autism om man inte är öppen som person och besitter förmågan naturligt.

3. Handikappvetenskap studerar funktionsvariationer generellt sett. Men om studenten själv inte väljer att fokusera på just neuropsykiatriska diagnoser under sin utbildning, blir studenten duktig på andra funktionsvariationer såsom Downs syndrom, dyslexi eller just den funktionsvariationer personen valt att lägga fokus på. Och det krävs ju ett helt annat förhållningssätt till Aspergers syndrom och autism än vad det krävs till andra funktionsvariationer.

4. Många utbildningar skrapar endast på ytan när det gäller kunskap om Aspergers syndrom och autism. Socialt arbete fokuserar mycket på andra teorier så som social systemteori där fokuset på personens utmaningar läggs på miljön. Studenter i socialt arbete läser inte alltid speciellt mycket om autism under utbildningen, och det krävs ju oftast betydligt mer kunskap än en kortare 7,5 poängs kurs för att fullt ut förstå vad autism innebär!

5. Många som valt att läsa ämnen som har med människor att göra kan vara personer som själva tycker att sociala relationer är viktigt. Vilket är en fin egenskap, men vissa personer som själva anser att det är viktigt att vara social kan ha svårt för att ta in att en person med Aspergers syndrom eller autism kan behöva väldigt mycket ensamtid och kanske inte alls vill hänga med kollegorna på After Work.

Nu menar jag inte alls att universitetsutbildning automatiskt skulle betyda samma som dålig autismspecifik kompetens! Absolut inte. Jag har träffat flera personer med universitetsutbildningar som verkligen förstått sig på autism. Dessutom har socionomerna läst juridik, vilket är mycket viktigt om de ska arbeta som kuratorer och hjälpa autister med att slåss mot myndigheter. Så jag vill understryka att jag absolut inte nedvärderar högskoleutbildade personer!

Däremot är det viktigt att hålla i minnet att vi autister och våra anhöriga definitivt inte bör lyssna mer på högskoleutbildade socionomer, beteendevetare och psykologer än vad vi ska lyssna på undersköterskor om vi känner starkt att det är den sistnämnda som förstår autism bäst. Empati är ingenting man lär sig på högskolan utan det är en förmåga som man har eller saknar, oavsett magisterexamen eller ej!