Etikettarkiv: komorbiditet

Sluta hävda att ångest är en del av autism

Inte sällan innebär Aspergers syndrom och autism komorbiditet, det vill säga samsjuklighet, med andra tilläggsdiagnoser så som ångest, depression eller annan typ av psykisk ohälsa. Enligt en studie led 50% av försökspersonerna med neuropsykiatriska diagnoser av depression eller ångest. Det finns med andra ord en hög grad av komorbiditet med depression och ångest när man har Aspergers syndrom eller autism.

Vissa yrkesverksamma viftar bort autisternas depression och ångest

Dock gör det mig irriterad att vissa yrkesverksamma har inställningen att depression och ångest är en del av Aspergers syndrom och autism och därför ingenting att bry sig om. “Men har du ångest? Det är ingen fara, nästan alla mina autistiska klienter har det så det är nog bara en del av din diagnos. Därför ska du lära dig att leva med att känna ångest ibland”, får vissa av oss höra.

Ingen ska behöva leva med psykisk ohälsa

Men även om det är vanligt att depression och ångest förekommer vid autism, betyder det på inget sätt att psykisk ohälsa bara är att acceptera. Man ska aldrig behöva leva med att må dåligt, oavsett autism eller ej! Om inget annat så borde det vara mindre acceptabelt att ha depression när man har autism för autismens konsekvenser gör ju livet svårt som det är. Som autist möter man många hinder i vardagen, och därför kan livet blir totalt ohanterbart om man dessutom har depressioner och ångest att brottas med.

Ångest har ingenting med Aspergers syndrom och autism att göra

Därutöver har människor som hävdar att ångest och depresson är en del av autism fel i sak: Varken depression eller ångest står skrivna i diagnoskriterierna för autism, vilket också är en indikation på att det inte är meningen att man som autist ska tvingas leva med dessa besvär. Att man har begränsade intressen och beteenden, annorlunda perception och andra typiska autistiska drag är en sak, att ha andra tilläggsdiagnoser är en annan. Depression och ångest är psykiska sjukdomar som inte har något med Aspergers syndrom och autism att göra!

Det kan finnas anledningar till autisternas psykiska ohälsa

Att så många autister lider av psykisk ohälsa är enligt mig inte ett dugg konstigt: vi tvingas leva med fattigdom, utanförskap, ett otillgängligt samhälle, exkludering och mobbing. Vi har inte samma möjlighet som andra människor att välja och vraka i yrkeslivet, och vår omgivning ställer inte sällan krav på oss som vi inte kan uppfylla. Denna exkludering börjar redan tidigt i livet i och med att otroligt många autistiska elever far mycket illa ut i skolan.

Som autist är det viktigt att anpassa sitt liv

När man möter så många hinder i vardagen, är det inte så konstigt att man börjar må psykiskt dåligt. Om en autist lider av ångest eller depression, bör de yrkesverksamma ställa sig följande frågor: “Lever autisten i en icke-autismvänlig miljö, och har autisten förblivit utan relevanta anpassningar? Hur kan man isåfall ändra på autistens omgivning?” I vissa fall är det det enda som krävs för att autisten ska må bättre.

Jag lyckades bli botad från ångesten

Själv var jag också allvarligt deprimerad och ville inte leva när jag som 24-åring fick min Asperger-diagnos. I mitt fall var det mycket enkelt att få ångesten och depressionen att försvinna: genom att få mig att förstå att jag inte behöver anpassa mig i alla situationer, att ge min kropp den vila och återhämtning den behöver, att sluta umgås med människor som inte accepterar autism som den funktionsvariation den är, att ansöka om aktivitetsersättning, att sänka kraven i min vardag och låta mina boendestödjare ta över en del av hemsysslorna.

Tänk om jag hade råkat ut för en okunnig psykolog?

Jag vågar knappt tänka på vad som hade hänt om jag hade fått en psykolog som hade sagt till mig: “Hemligheten till ett lyckligt liv är att träna på att utsätta sig för det man har svårt för. Känner du dig ångestfylld eller deprimerad ska du tänka på att dessa tillstånd är en del av din Aspergers syndrom.” Hade jag haft oturen att möta en psykolog med den inställningen, hade jag troligen inte ens levt idag.

Sluta hävda att depression och ångest är en del av Aspergers syndrom och autism! Fokusera istället på varför så många autister är deprimerade.

Om skillnaden på autism och personlighetsstörning

Många människor har frågat mig om skillnaden på Aspergers syndrom alternativt autism och personlighetsstörning. Det är många som har ansett att deras autistiske närstående skulle kunna uppfylla diagnoskriterierna för diverse personlighetsstörningar såsom paranoid, tvångsmässig, osjälvständig, undvikande eller schizoid personlighetsstörning.

Man kan ha samtidig personlighetsstörning när man har Aspergers syndrom

Det är viktigt komma ihåg att det inte finns någonting som motsäger att man kan uppfylla diagnoskriterierna för någon eller några personlighetsstörningar när man har asperger eller autism. Påståendet att en autistisk person är feldiagnosticerad för att han eller hon i själva verket visade sig ha en personlighetsstörning är alltså felaktigt. Men detta sagt brukar neuropsykiatriska utredningsteam koncentrera sig uteslutande på neuropsykiatriska diagnoser.

Kände igen mig i emotionellt instabil personlighetsstörning förut

Själv kände jag igen mig i ett flertal diagnoskriterier för vissa personlighetsstörningar för länge sen om man utgår ifrån hur jag kände för stunden. Det var i början av 20-års åldern när jag inte ville leva, och mitt mående kunde till viss del passa in på emotionellt instabil personlighetsstörning. Då mådde jag dessutom så dåligt att jag varken brydde mig själv eller om andra människor eller konsekvenser av det jag gjorde, vilket gjorde att jag hade vissa drag som finns beskrivna i antisocial personlighetsstörning.

Nu när jag mår bra så känner jag däremot inte igen mig i något av dessa drag överhuvudtaget. Det var endast mitt mående orsakad av samhällets krav som gjorde att jag mådde som jag mådde för 15 år sedan och inte orkade bry mig om något.

Schizoid personlighetsstörning beskriver mig allra bäst

Idag känner jag igen mig däremot i vissa drag på andra personlighetsstörningar. Jag har svårt för att uttrycka känslor, svårt för att arbeta i grupp och tycker ibland att andra människor är slarviga, vilket gör att jag säkert har vissa drag av tvångsmässig personlighetsstörning. Den personlighetsstörning som beskriver mig allra bäst i dagsläget är däremot schizoid personlighetsstörning!

Schizoid personlighetsstörning och Aspergers syndrom kan vara nästan identiska tillstånd

Faktum är faktiskt att schizoid personlighetsstörning och Aspergers syndrom enligt Christopher Gillberg kan vara nästintill identiska tillstånd. Vissa psykiater har en tendens att diagnosticera Aspergers syndrom eller autism medan andra psykiatriker kan anse att exakt samma drag är ett klassiskt fall av schizoid personlighetsstörning.

Det är möjligt att ha vissa drag av en personlighetsstörning

Det är viktigt att komma ihåg att precis på samma sätt som man kan ha autistiska drag utan att för den skull ha Aspergers syndrom eller autism, kan man känna igen sig i vissa drag i någon eller några personlighetsstörningar utan att uppfylla alla diagnoskriterierna fullt ut. För att få diagnosen personlighetsstörning krävs en diagnos ställd av en läkare, och för att få diagnosen måste man uppfylla tillräckligt många diagnoskriterier.

Lika lite som man har autism enbart med grunden att man ibland känner sig trött efter att ha umgåtts med andra människor, kan jag inte påstå mig ha exempelvis tvångsmässig personlighetsstörning bara för att jag gärna vill göra saker på mitt sätt. Dessutom utgör en personlighetsstörning ett kontinuerligt tillstånd, och inte något som bara dyker upp tillfälligt i 20-års åldern när man känner sig emotionellt instabil och struntar i allt för stunden och allt försvinner sen, vilket var fallet för mig.

En neuropsykiatrisk diagnos gör en större skillnad

Själv tycker jag inte att det är viktigt att Aspergers syndrom och autism kan anses överlappa med diagnoskriterierna för vissa personlighetsstörningar. En neuropsykiatrisk diagnos kan göra en betydligt större skillnad för individen än en diagnos på personlighetsstörning i och med att det kan göra att man äntligen får centralstimulerande medicin utskrivet om man har ADHD eller få tillhörighet till LSS om man har autism. Att få en personlighetsstörning som tilläggsdiagnos kan därför kännas oväsentligt.