Etikettarkiv: Svart och vitt tänkande

Några för- och nackdelar med svartvitt tänkande

Det sägs att vi som har Aspergers syndrom eller autism kan ha en tendens att tänka svartvitt. För mig gäller det i många olika situationer. Antingen gillar jag en maträtt jättemycket eller så ogillar jag den starkt. Eller så är jag extremt intresserad av ett visst ämne eller så är ämnet totalt ointressant för mig. Antingen har jag haft jätteroligt eller jättetråkigt. Det finns oftast liksom inget mellanting.

För mig har det inneburit flera fördelar att tänka och känna svartvitt. Nu som vuxen har jag ju bestämmanderätt över mitt liv, och därför har jag kunnat ordna mitt liv så att jag endast sysslar med saker jag tycker jättemycket om. Jag har valt att bosätta mig bredvid ett naturreservat där jag kan plocka blåbär, och eftersom blåbärsplockning är mitt stora specialintresse så har jag ofta varit i skogen tio timmar om dagen varje dag och bara plockat blåbär. Jag brinner också för ämnet Aspergers syndrom och har valt det som yrke och därför orkar jag blogga varje dag utan att bli dränerad på energi. När jag uteslutande kan inrikta mitt liv mot saker jag brinner för, är mitt liv underbart och jag har aldrig tråkigt. Vilket är en enorm fördel.

Det finns även andra fördelar. När hälsa plötsligt blev mitt stora specialintresse, bestämde jag mig tvärt för att sluta med raffinerat socker, gluten, transfetter, konstgjorda sötmedel och mycket annat. Jag gick ner 25 kg på ett år utan minsta ansträngning. Eftersom jag hade börjat brinna för ämnet hälsa, var det endast ett stort nöje för mig att leva hälsosamt och tacka nej till kakor, glass, läsk och godis. Även så här 16 år efteråt suktar jag aldrig efter sötsaker och jag älskar att leva nyttigt. Det är mitt stora intresse, och jag är väldigt glad att jag tänker svartvitt om hälsan.

Däremot finns det även vissa nackdelar i att vara en antingen-eller människa. Som barn var skolan en plåga för mig. De enda ämnena jag tyckte om var språk, andra skolämnen hatade jag av hela mitt hjärta. Där fanns det därmed inte heller något mellanting. Men som barn hade jag ingen valmöjlighet att fokusera på saker jag brann för, och därför tvingades jag mest inrikta mitt liv mot ämnen jag hatade: fysik, kemi, geografi, historia, slöjd, musik, gympa och ja, det mesta i skolan helt enkelt! En aspergare som tvingas leva efter andra människors villkor på det här sättet kan därför må oerhört dåligt.

Samtidigt som mitt svartvitt tänkande gör mig oerhört driven, kan det också bli ett stort bakslag för mig när jag kommer ifrån rutinerna vilket är en enorm nackdel. Då finns risken att jag överger ett projekt helt för det tar energi av mig att ha kommit bort ifrån rutinerna. I förrgår hände exempelvis något oväntat: Binero hade problem och jag kunde därför inte posta ett blogginlägg! Och jag vill ju blogga varje dag utan pauser och mellanrum. Därför tog det mig emot att posta gårdagens blogginlägg: det var inte lika roligt längre för jag hade kommit ifrån rutinen att blogga, och plötsligt tog bloggen mycket energi av mig. I såna lägen måste jag bara tvinga mig själv att fortsätta även om det tar energi. För nu när jag kommit in i rutinen så går bloggandet som smort igen! 🙂